Bloggvärldsbloggen

med Sofia "Mymlan" Mirjamsdotter

Arkiv för tagg tid

- Sida 1 av 1

Pussel eller Tetris, det är frågan

av Sofia "Mymlan" Mirjamsdotter

Veckans bloggtema har varit Livspusslet. Jag har fått en massa kritik, mer eller mindre allvarlig, för att jag använde ordet Livspussel. Och jag kan instämma i att ordet är fult och dumt. Men när jag väljer tema är det inte minst viktigt att alla förstår grejen, och Livspussel är ändå ett ord som jag tror att vi är någorlunda överens om vad det betyder. Jag har också som ambition att bloggtemat ska bestå av ett enda ord, annars hade jag kunnat lägga ut texten och förklara vad jag var ute efter på annat sätt, men jag hittade faktiskt inget bättre ord än Livspussel för rubriken.

Någon på Twitter föreslog att det borde heta något med Tetris, för att i Tetris får man även med tidsaspekten. Det är alltså inte bara ett pussel som ska läggas, man ska göra det begränsad av olika tidsramar. Bra förslag, men jag tror tyvärr inte att alla hade förstått direkt vad jag menade om jag använt det ordet.

Nog om ordvalet – nu kör vi:

Först denna veckan presenterar vi en lösning. Så här gör man. Det är Abbes storebror som funnit lösningen på hur man får ihop det. Men Skatan hävdar ändå att det inte går.

Kent Persson skriver om hur man får ihop det som heltidspolitiker. Och såklart – han får inte till det helt. Hinner inte med allt. Man måste prioritera.

Markus Wallgren har skrivit världens längsta ord. Eller i varje fall det längsta ordet som någonsin funnits med när ni skrivit på veckans bloggtema. För att symbolisera ett lagt pussel, utan luckor eller skarvar.

Rebecka skriver om det självklara, att pusslet inte går att få ihop så länge man lägger till nya bitar hela tiden. Ökade krav, mer stress, och ett ofärdigt pussel. Hon berättar också om ordets ursprung. Hon fortsätter och menar att ökad jämställdhet gör livspusslet enklare. Hon har säkert rätt, men för mig som ensamstående känns blotta tanken på en partner, att vara två och dela, om än inte helt rättvist, skulle underlätta en massa… Avslutningsvis skriver hon om att det kanske är svårare för oss som lever nu på 2000-talet än för dem som levde innan oss, och jag tror det ligger något i det. Man måste vara väldigt stark och väldigt modig för att våga gå emot strömmen.

Per-Anders skriver om att man väljer själv. Men jag måste ändå säga att det finns en del saker man inte riktigt kan välja, och som Rebecka skriver – det ställs fler krav från så många håll att det inte alltid är så enkelt att bara ”välja bort”.

Irrhönan berättar hur hon tänker, som ensamstående.

En Emilia försöker sig på ett matteexempel för att få ihop det.

Trollhare släpper in oss i sitt hem och visar att det är ingen ordning på någonting, och menar att ofullkomlighet är en konstform.

Freedomtravel ger svar på tal, om livspusslet, och anknyter till faktumet att den som är satt i skuld är inte fri.

Lilla O hyllar mor och farföräldrar som räddar upp situationen.

Newyn skriver och förstår inte alls hur jag menar att det skulle vara svårare just i jultider. Själv har jag alltid haft lätt ångest hela december, för även om man själv försöker sänka ribban och ta det lugnt så tvingas man bryta sina egna rutiner och prioriteringar för saker som andra lägger på en. Luciatåg på dagis och i skolor som kräver utstyrsel och tid och avbrott i det som kanske ändå funkar. Det ska pysslas, fixas julklappar, julmat och julgodis och man ska dessutom försöka synka sina egna planer med ”alla andras”. Ofta ett mindre helvete. Tycker jag. Och visst skulle man kunna ”vägra lucia” eller strunta i att gå på skolans julfester med sina barn – vilket jag också gjort ibland för att jag helt enkelt inte haft tid eller möjlighet, men då jagas man ju än värre av det dåliga samvetet…

Jag tror att det här med Livspusslet blir väldigt mycket påtagligare när man får barn. Och inte minst för att det ställs helt andra krav på föräldrar idag än på typ 70-talet.

Karin skriver relaterat och förstår inte hur ensamstående får till det när hon inte får till det fast dom är två.

Jag tycker att Shannara skriver bra också, och jämför med hur det var förr, att vi har andra slags svårigheter idag.

Tanketerroristen har gjort en väldigt kreativ tolkning av bloggtemat. Läs!

Lisa som har sju barn och därför i mina ögon är en hjälte, sammanfattar: ”Man tar det som är viktigast o gör det bästa av det. Mer kan man inte göra. Man kan inte göra allt. Man kan inte hinna med allt. Jag tror inte det är meningen heller att man ska göra det.”

Marianne skriver bloggen 365dagar, där hon ger dagliga tips om hur man ska bära sig åt för att få ihop livet.

Tack ska ni ha alla som medverkat i Veckans bloggtema – som alltid intressant och inspirerande att läsa era bloggar!

 

 

 

Så stressad att jag knappt hinner skriva ihop detta…

av Sofia "Mymlan" Mirjamsdotter

…men gör det ändå. Men nej, så illa är det inte riktigt. Jag blir ständigt bättre på att prioritera min tid och se till att få gjort både sådant jag bör och sådant jag vill. Men de senaste två veckorna har varit riktigt galet stressiga. Liksom de kommande två. Sedan lugnar det ner sig och jag tycker att det är rätt okej att ha stressiga perioder bara jag ser ljuset i tunneln. Dessutom har jag rätt kul, även om det är mycket nu.

Förra veckans bloggtema har genererat en hel del bra och läsvärda poster om stress, för dig som har tid över:

Bokmalen beskriver stress på ett sätt som jag känner igen mig i, där den inre stressen, alltså tankarna på allt som ska göras är mer stressande än göromålen i sig. Christermagister skriver också om den inre stressen och svårigheterna att komma åt den. Enemilia skriver om att välja bort stress. Ingrid skriver också om olika sorters stress, vardagsstress och så den inre stressen som kan vara allmän eller handla om specifika sitautioner.

Byggblasket länkar till en gammal postning om stress. KajsaLisa gör detsamma. Och Gunilla. Kanske var de för stressade för att skriva nytt? Eller helt enkelt tog det alldeles lugnt…

Islandsmamman beskriver en stress som inte går att undvika, som hänger ihop en hel del med den ekonomiska krisen. Charlotte skriver utlämnande om när stressen tog över hennes liv.

Victoria skriver om stress på grund av det eviga sökandet efter lycka, om förväntningar, och om att sluta jaga. Birgitta har varit stressad sedan hon föddes och har på senare år börjat fundera på om det hänger ihop med hennes ADHD. (det tror jag absolut att det gör…)

Nemo skriver långt och försöker definiera stress, vad det är, hur den uppstår. Hemliga damen delar med sig av tips på hur man undviker och tar kommandot över stressen. Smulan vägrar stressa, vägrar skynda. Läs Kalle, om att stanna upp och fundera över varför man egentligen är stressad, om vad som är viktigt och att vägra stressa. Emma skriver om stress och rökning.

Diamantsplitter blir stressad av att blogga. Faktiskton är stressad över att ännu inte ha hittat en livskamrat. Loba är stressad över att närma sig 40 utan att ha fått barn.

Lindström skriver om stressen över allt som ska hinnas med. Lotten kan som vanligt inte beskrivas, hennes postning måste läsas! Malinka beskriver hur stressen kommer krypande med åren, eller kanske barnen?

Trebarnsmamman skriver om utbrändhet. Elena skriver om ångeststress och om annan stress som kan vara positiv. Annalin är stressad över att hon är dålig på att fånga dagen.

Rebecka blir stressad av mig. Där ser man! Själv blir jag stressad av telefonsamtal.

Så, då är det hög tid för alla stressade och ostressade att ta tag i denna veckas bloggtema.

 

Twitter och tiden

av Sofia "Mymlan" Mirjamsdotter

Även om ingen kommenterat fredagens krönika på Aftonbladet.se så har den fått massvis av kommentarer. På Twitter.

De flesta kommentarerna är berömmande, många tycker att alla politiker borde läsa den, andra begränsar sig till partiledarna, men här vill jag skjuta in att alla politiker är inte partiledare. Alla politiker sitter inte i riksdagen. Och Twitter en utmärkt kanal för hobbypolitiker, kommunalpolitiker, sådana som kandiderar till riksdagen för första gången. Att det sedan vore bra om alla partiledare fanns där är en annan femma.

Och vad gäller just partiledarna – flera ifrågasätter hur de ska ha tid. Och Martin Hansson tar det ett steg till och menar att det till och med skulle kunna vara kontraproduktivt att försöka bygga relationer på Twitter om man inte har tid att följa upp och svara alla.

Jag tror att de flesta twittrare har full förståelse för att exempelvis Fredrik Reinfeldt eller Mona Sahlin inte har tid att sitta och tramsa på Twitter. Att de inte hinner kommentera så mycket av det andra säger och inte heller svara på alla kommentarer. Man behöver inte vara partiledare för att inte hinna med att bemöta allt som sägs om/till en på Twitter.

Jag hör inte heller till dem som tycker att man måste följa alla tillbaks. Om jag väljer att följa Mona Sahlin så har jag full förståelse för att hon väljer att inte ha mitt trams och slams i sitt flöde. Det finns visserligen bra sätt att filtrera sina flöden så att man bara ser det man vill se, men redan där blir det en liten form av överkurs och att skapa dessa filter kan i sig vara en tröskel som känns jobbig att ta sig över.

Mitt förslag till hur en partiledare (eller för den delen annan strängt upptagen person) som vill använda Twitter för att skapa relationer och konversera med folk ska göra är följande:

Skapa ett twitterkonto. Börja följ andra intressanta personer. Intressanta för dig. Partiledarna borde till exempel ha koll på varandras twittrande, andra politiker, och ledarskribenter till exempel. Twittra ett par gånger om dagen. Jag ser ingen poäng med att ständigt uppdatera, och förstår inte de som ber om ursäkt för att de varit borta ett tag från Twitter. Har man inget att säga är det lika bra att vara tyst.

Twittrandet kan bestå av enkel information om stundande eller avverkade möten, gärna med någon lite personlig kuriosa. Twittra också gärna länkar till egna debattartiklar, bloggposter och ibland till andras artiklar och bloggposter med liten kommentar. Jag vet att också partiledare läser tidningar på nätet och när man ändå är i farten är det inte svårt att skicka ut en länk på Twitter. Det tar inte särskilt mycket tid i anspråk, men ger mig som följer twittrandet en chans att få inblick i vad min partiledare har för sig och engagerar sig i idag.

Kommentera och bemöt gärna andra i flödet, häromkvällen pågick en spännande diskussion på Twitter mellan Göran Hägglund och Gudrun Schyman, och jag vet att den typen av samtal kan vara givande för både dem som för det och för oss som ser på och har möjlighet att lägga oss i.

Och om andra lägger sig i – man behöver inte svara på allmänna kommentarer, hejarop och åsikter. Däremot – om någon ställer en rak fråga eller hårt kritiserar en – då bör man svara.

Man behöver inte vara partiledare för att ha ont om tid. Men rätt använt sparar de sociala medierna tid, och Twitter är ett bra sätt för en själv att få en bra överblick av vad som diskuteras just nu. Det är en snabb väg till kontakt på ens egna villkor, och för mig har det rationaliserat bort en hel del både telefonsamtal och mejl som tar betydligt mer tid i anspråk.

Är man upptagen och inte har tid att kolla Twitter dygnet runt – det kan räcka att gå in en stund eller ett par om dagen för att se vilken respons man fått och bemöta den. Det går också alldeles utmärkt att skicka sina egna tweets från mobilen.

Jag köper helt enkelt inte tidsargumentet.

Att sedan Twitter kanske inte är den bästa kanalen om man som Mona vill sprida propaganda eller nå de stora massorna – det är en annan sak. Men allt oftare ser vi både nyheter och offentlig debatt ha sitt ursprung i och utvecklas på Twitter, så det är faktiskt bara korkat av politiker att inte vara med på den arenan.

Några politiker som inte är partiledare som jag rekommenderar er att följa för att de deltar i konversationen är Lilith Svensson (KD), Kent Persson (M), Mary X Jensen (M) och Peter Andersson (S). Dem kan man följa oavsett egen partitillhörighet, om man är intresserad av politik och vill få svar på frågor.

Tipsa gärna om fler politiker att följa i kommentarerna!

Den som har mest grejer när han dör vinner

av Sofia "Mymlan" Mirjamsdotter

Tid är pengar.

Tid kan i varje fall köpas för pengar. Och min kommentar till de båda bloggtemana från augusti får bli just den – om jag hade pengar skulle jag köpa tid. Jag är inte intresserad av prylar. Saker tar tid. Saker behöver tas om hand, dammas av, lagas, flyttas. Och så är de förgängliga. När jag dör är det betydligt mer intressant hur jag använt min tid än hur mycket saker (eller pengar) jag lämnar efter mig.

Smulan skriver också om att tiden är mer värd än pengarna, och att det sällan lönar sig att stressa – snarare tvärtom. Karin skriver om behov av mer tid med barnen. Chi om att prioritera sin tid.

Oskar skriver om tid, om ett alldeles särskilt år, och en kärleksförklaring. Om det första året med sonen Gusten. Islandsmamman har nyss fått barn, och skriver att tid inte kan sparas. Gunilla skriver omvänt, om tid och ett nytt sätt att se på den sedan hennes son dog.

Danitra skriver om att vara tidsrebell, och att själv värdera sin tid utifrån innehåll och inte efter förväntningar.

Trollhare har skrivit ett inlägg som jag känner igen mig i ordentligt, om damptid. Alabama har liknande erfarenheter, men beskriver dem annorlunda. Jag känner igen mig i Lilla O också, om all tid som går åt till att försöka organisera sin tid. Lilla O fortsätter här på temat tid.

Dennis drar till med lite poesi. Skatan skriver också poetiskt om tiden.

Dagsspan är 36 och har åldersångest, och funderar över hur tiden egentligen används. Carin är 23 och berättar som den åldersångest hon fick när hon var 21… Ingrid som är betydligt äldre ger sin syn på det här med tid. Birgitta är inne på hur tiden upplevs olika utifrån hur gammal man är. Morgan vill bli 240 år gammal. Ida om att tiden aldrig stannar. Frktjatlund om hur svårt det är att bedöma ålder på folk som är äldre än en själv. Eller yngre.

Lotten har gjort ett alldeles underbart inlägg om tid som får tala för sig själv, i ord och bilder. Yvonne bloggar också med bilder, och låter solrosornas uppgång och fall illustrera tiden.

Pysan lever med cancer och har omvärderat tiden. David Gottlieb har också cancer, och skriver mycket bra om ”döden och hur man överlever den”.

Peter Andersson skriver om tid och olika sorters tid och tisbegrepp. Som varför det anses så illa att komma tio minuter för sent i Sverige medan det i Kongo är något helt naturligt att komma timmar för sent till ett avtalat möte? Byggblasket om hur tiden är relativ. Göran på Självkunskapsbloggen om att vara närvarande.

Leopardia skriver om den tid hon lägger ner på sin nya hobby – stalking. Jessika om tid att läsa, eller kanske om bristen på tid, eller hur tiden lyckas fyllas alldeles av sig själv.

Annieellen om att tiden inte alls läker alla sår. Inte tiden i sig. Jag håller med.

Aggiator har skrivit ett tidskåseri över tidens rörelse.

Det var tiden. Över till pengarna:

Em skriver om att barn kostar pengar. Att göra. Gunilla om att pengar inte kan köpa livet.

Lilla O om att besparingar i skolan gör hennes jobb mindre bäst. Lingonpakt är också inne på offentlig sektor och hur vården värderas. Eller nervärderas. Emma skriver på samma tema. Medborgare X skriver om tillståndet i Sverige.

Danitra fantiserar om att ha obegränsat med pengar.

Waldemar Ingdahl skriver kort med bra om pengars fiktiva värde. Islandsmamman om kulten kring pengar, med intressanta prisexempel från Island. Leopardia tipsar om hur man fixar studentlitteraturen.

Ingrid delar med sig sina kloka tankar om pengar, om hur människor värderas efter hur mycket pengar de har, om att pengar inte är allt men ändå viktiga att ha. Skatan har aldrig behövt bekymra sig om pengar men är medveten om att hon är priviligerad.

Chi tycker till. Annieellen skriver om att det är först när man inga pengar har som man verkligen förstår att sätta värde på dem. Och som vanligt väver hon in sin barndom och sin alkoholiserade pappa i temat.

Millan väver ihop tid och pengar och hur dyrt det är med egenhändigt plockade bär. Göran på Självkunskapsbloggen om att pengar inte är ett faktiskt utan ett skapat behov. Läs Yvonne – som verkligen benar ut det här med pengar och vad som egentligen är meningen med ha för mycket av dem. Lisa om rikedom, och att den inte har med pengar att göra. Också Mia värdesätter sina relationer högre än pengar.

Marie Lousie skriver bra om pengar och hur de kan skapa ojämlikhet i ett förhållande. FrkTjatlund om hur pengar kan orsaka gräl. Kan ligga nåt i att det är roligare att äta havregrynsgröt tillsammans än oxfilé (eller hummer) ensam. Birgitta å sin sida skriver om gräl på grund av bristen på pengar.

Di-trader ger oss siffror och berättar hur man blir rik på lönearbete.

Det var det hela. Några postningar fattas då det inte fanns några direktlänkar, andra kan ha ramlat bort då detta är tredje försöket att få ihop denna sammanfattning på grund av krånglande bredband och bloggverktyg. Saknar du din egen tanke om tid eller pengar får du gärna lägga in länk i kommentarsfältet!

Stort tack för ert engagemang!

Uppdaterat: Elker har skrivit ett mycket insiktsfullt och klokt inlägg om pengar och tabun kring desamma.

Lindström skriver filosofiskt om tid, med avslutningen att ”jag vill inte har mer bråttom än att jag hinner umgås med någon som behöver en pratstund”.


Veckans bloggtema – pengar

av Sofia "Mymlan" Mirjamsdotter

Hej hej,

förra veckan var temat tid. Somliga säger att tid är pengar och den här veckan tänkte jag att vi skulle prata om pengar.

Inspiration kan fås här, läs också gärna kommentarerna till Alexandra Rapaports bloggpost.

Skriv en bloggpost på ämnet pengar, kan handla om allt från att inte ha några till att ha massor, kanske berätta vad du skulle göra om du vann en fantasisumma pengar? Hur viktigt är det med pengar, är pengar tabu? Skulle du outa din inkomst?

Länka hit och droppa en kommentar i kommentarfältet, så jag hittar igen den.

Jag vill också passa på att tacka alla som skrivit om tid – sammanfattning kommer.

 

Veckans bloggtema – Tid

av Sofia "Mymlan" Mirjamsdotter

Den här veckan vill jag ha era tankar om tid. Och ni behöver inte låsa fast er vid mina reflektioner eller frågeställningar, har du en egen ingång på ämnet som jag inte alls berör – skriv! Jag bara resonerar lite för att om möjligt ge inspiration eller få igång tankar.

”Lev som om varje dag vore den sista”

”Fånga dagen”

”Lev i nuet”

Sådana klyschor som vi alla har hört och inser att det finns en sanning bakom, men hur på verkar det vår vardag? Kan vi ta till oss? Går de överhuvudtaget ihop med vårt klockstyrda västerländska samhälle?

Jag är exempelvis en sådan person som älskar att sova länge. Som har svårt att stiga upp tidigt på morgonen. Enligt vissa anses det är det närmaste omoraliskt, trots att jag kanske suttit uppe och jobbat hårt till fyra eller fem på morgonen innan. Varför är det bättre att vara vaken klockan sju på morgonen än tre på natten, vem har bestämt det? Det är väl ändå bra länge sen vi fick elektricitet och jag är inte bonde så jag har inga kor som väntar i ottan.

Varför är så många så stressade? Har det med tid att göra? Tid är ju som Jerry skriver här det mest demokratiska som finns, alla har lika mycket hela tiden. (tills man dör då iofs) Frågan är vad man väljer att göra av den, hur man prioriterar. Själv gillar jag Jardenbergs tes om att det inte finns arbetstid och ledig tid, bara rolig eller tråkig tid. Ändå har jag hittills aldrig lyckats få ihop det där livspusslet, jag hinner aldrig.

När Bodil Jönssons omtalade bok ”Tio tankar om tid” kom ut läste jag den ivrigt och jag gillade och försökte ta till mig åtminstone en sak, som jag minns fortfarande men ändå inte lyckas leva upp till. Nämligen om närvaro. Att vara här och nu. Att inte tänka på vad som hände igår eller sitta med tankarna i nästa möte, utan att fokusera på det som är här. Jag försöker fortfarande leva efter det, men då tappar jag lätt fokus.

Vad har du för förhållande till tid? Är en timme lika lång alltid eller går tiden fortare när man har roligt?

Skriv och länka hit, och/eller droppa en länk i kommentarsfältet. Ni har hela veckan på er.

Sida 1 av 1
  • Tjänstgörande redaktörer: Matilda Andersson, Mikael Hedmark och Fredrik Palmqvist
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB