Kvällens tänkta svenskfest i Almería kom av sig efter bara 23 minuter, då Markus Rosenberg fick kliva av och sätta sig bredvid Kennedy Bakircioglü på bänken. Därifrån kan han ägna sig åt att skicka röksignaler till Henok Goitom som sitter på bänken bredvid, en bit från bottenlaget Almerías startelva återigen.

I huvudstaden är det snart dags för ett återseende som möjligen blir kärare än man gissade i början av säsongen. Jag har lite svårt att tippa mottagandet, måste jag erkänna.
Manuel Pellegrini har inte direkt fått ordning på Málaga sedan han kom dit i vintras, men hans arbete med Real Madrid har reviderats en aning sedan han lämnade klubben i somras för att lämna plats åt José Mourinho.
Pellegrini hade dragit ihop fler poäng med Real i ligan vid samma tidpunkt förra året än Mou lyckats med hittills och José Mourinho har varit noga med att lyfta fram andra omständigheter på slutet (det är lite det han pysslar med nu för tiden, plocka fram förmildrande omständigheter). Och visst stämmer det att Pellegrinis Real Madrid hade rykt all världens väg i Copa del Rey, och det mot lilla Alcorcón.

En sak ville portugisen i alla fall göra väldigt klart inför kvällens match:
– Skillnaden på mig och Pellegrini är att jag inte skulle träna Málaga om jag fick sparken från Real Madrid. Jag skulle gå till ett storlag i Italien eller England, kungjorde Mourinho i går och reaktionerna från södra Spanien lät inte vänta på sig, även om Málagas borgmästare Francisco de la Torre var beredd att vända andra kinden till:
– Vi ska inte känna hat inför de här orden. Det var inte så lämpligt sagt, det var ganska klumpigt och misslyckat. Han vill bara sänka moralen för Málaga och spelarna, säger de la Torre till Marca.

Karim Benzema får chansen för Emmanuel Adebayor i kväll och det är nog dags för fransosen att visa att han är ze man i det här stjärnspäckade gänget och börja sticka ut lite på planen också.

Blanco y punto.

Sticker ut utanför planen gör ju klubbens intellektuella mittfältsalibi Esteban Granero sedan tidigare. Nu har Granero tagit steget ut på the world wide web och twittrar iväg om bortgångna litterära franska genier (inte Karim, han är ju inte död ju) och tipsar om anemiska singer/songerwritersnubbar som bär solglasögon inomhus. Som den melankoliske poppojke han innerst inne själv är.

Har ni tröttnat på tweets av typen ”Tack alla fans för stödet, riktigt viktig seger det här” alternativt ”Idag presenterar jag mina nya fotbollsskor, de lättaste som Adidas någonsin gjort” så är den här kulturknutten er kille.

Nu vet jag inte vad ni pysslar med, men jag tänkte kolla på fotboll. Hasta luego.

Tillbaka i Barcelona där en större del av stadens befolkning strax sätter sig tillrätta i tv-fåtöljen (Champions League sänds tack och lov på en helt vanlig katalan-banankanal) med förhoppningen att serveras en fransk film noir till kvällskaffet.
Real Madrid hade inte kunnat komma till Lyon med ett bättre självförtroende. Barças förlust i söndags har inte bara gett Galaxerna hoppet om att vinna ligan åter. Nu ska man bara jämna Kim Källström och kompani med marken innan det praktiskt taget är dags för Champions League-final för de vita.
– Vi ska visa att vi är Real Madrid, deklarerar vår vän Esteban Granero i Marca i dag.
Det verkar dumt, tycker jag, eftersom Real Madrid åkt ur CL i åttondelsfinalen på löpande band de senaste åren. Inte minst mot Lyon.
Det vore kanske bättre att visa att de är Barcelona, om vi säger så. Fast jag gissar att det uttalandet får svårt att kämpa sig över Graneros läppar om han inte lider av svåra tvångstankar.
Nåväl.

Annars är det så klart Ben ze man som är just ze man i kväll och jag hoppas att Manuel Pellegrini ger honom i alla fall några minuters adrenalinrusher på sin gamla hemmaplan. 
– Den dagen då lottningen skulle vara kände jag på förhand att vi skulle få OL och att jag skulle få komma tillbaka hit, säger Karim, som precis som sin lagkamrat Guti alltså tycks besitta klärvoajanta krafter.
Det är ju ioförsig väldigt lätt att dra till med efteråt, precis som jag själv i efterhand trumpetade ut att jag haft på känn att Atlético Madrid skulle tufsa till Barcelona. Men se det finns faktiskt på pränt, längst ner på den här sidan.
Nu väntar jag på att Karim Salabim postar liknande bevis i kommentatorsfältet, innan jag tar hans övernaturliga förmågor på allvar.

Näst efter Benzema i Real-truppen unnar vi också Pedro Mosquera, 21, speltid om han nu får sista platsen på bänken. B-lagstalangen satt på bänken i matchen mot Deportivo för två veckor sedan och blev beordrad att börja värma upp en bit in i andra halvlek. När matchen så gick in på övertid gav Pellegrini det magiska tecknet som innebar att Mosquera skulle få göra sin efterlängtade debut.
Men. Bollen ville aldrig rulla ur spel och Pedrito fick förgäves se på när lagkamraterna passade bort hans (bokstavliga) femton sekunder i rampljuset.
Eller ja, han gjorde ju vad han kunde.
– Jag sa till fjärdedomaren att han skulle signalera till huvuddomaren att inte blåsa av matchen innan jag hade fått komma in och debutera. Flera gånger sa jag till honom och jag hörde hur han förde informationen vidare till huvuddomaren, men till slut blåste han och jag stod kvar med min lust att få göra debut, berättar Pedro för Marca.

 Nej, man kanske inte hade sagt nej om han bad snällt. Foto: Joinfutbol.com

Den här killen lär vi få höra mer av. Är man 21 bast, står på randen att få göra debut för Real fucking Madrid och inte bara 

1) ber fjärdedomaren att maska/missköta sitt jobb för att man ska få speltid utan dessutom
2) kräver att fjärdedomaren drar in sin överordnade på företaget och
3) lyckas nå fram med det budskapet

då har man precis allt för att bli en superstar. 

Jag vet inte om det var feberdimmorna som gjorde att jag var tvungen att kolla matchen på en kackig argentinsk stream i sängen, eller om Barcelona inte hade varit någon höjdare på plats i Gijón heller.
Nu är det ju en egenskap som brukar tillskrivas stora fotbollslag, den att man vinner matcherna ändå, och jag tror nog att Peps pack kommer att stå som slutsegrare i maj.
Men i går gav i alla fall Real Madrid några skäl att undra lite.

Snyggt av veckans obestridliga huvudperson, som själv aldrig lämnar några estetiska åtaganden åt slumpen, att avrunda den offensiva Guti-kampanjen på ett så fulländat sätt och symboliskt nog skicka bollen vidare till kommande generationer. KB11 klackade för upplägget och utökade Esteban Graneros ledning två gånger om.
Därmed fick Reals samtliga tre Hola Barcelona-favoriter sjunga förstastämman på Riazor-stadion i går, där Felipe Luis ande låg som en tjock dimma efter förra helgens benbrott.

 We’re with you in spirit, brother. Foto: La voz de Galicia

I dag ska superjumbon från sherryns hemstad ta emot Mallorca, som är ruggigt säkra på hemmaplan men kan vackla lite när de kommer till fastlandet.

De vita gjorde verkligen vad man kunde begära av dem i snön i Madrid, men vad hjälper det när Leo Messi dansar tango på Teneriffa?
Barcelonas match hade knappt börjat när Real Madrid-spelarna kom ut i mixade zonen i tillfällig ligaledning.
Karim Benzema lite ledsen över att ha fått det slutgiltiga, eller tillfälliga, beviset på att han för tillfället är Pellegrinis andraval i anfallet. Jag vet inte om ni såg att Gonzalo Higuaín tvekade att passa Benz och i stället ville vänta in Cristiano Ronaldo i ett anfall på slutet?
– Det är inte hela världen, det blir nästa gång i stället, svarade Benz sammanbitet i mixade zonen.
Det är inte alltid lätt att spela i Real Madrid.

Det är inte heller alltid lätt att spela i Mallorca. Efter matchen siktade BBC:s Spanienkorre Ash in sig på motståndarna i mixade zonen för att plocka hem några värdefulla citat.
– Hej Nunes, pratar du engelska? undrade Ash.
– Nej, jag är inte Nunes och jag pratar inte engelska, svarade Borja Valero (märkligt nog på engelska), som ändå får betraktas som Mallorcas mest lysande stjärna den här säsongen.

 Me Nunes – tu Valero?

Priset som most casual i kväll går utan tvekan till Reals Esteban Granero, som jag i ett svagt ögonblick kallade Sebastian i en text på webben, men bättre det än à la Ash, kan vi konstatera. Granero var kanske hetast på plan i kväll (rent spelmässigt alltså, hans estetiska betyg kommer lite längre ner i texten).
Granero är ju Galaxernas intellektuella alibi, och den blivande psykologen hade verkligen ingen brådska i kylan efter att han avgjort matchen på Bernabeu.
Han ville absolut inte prata om Barcelona efter matchen. Det här var ju ändå kvällen då Real ledde ligan i över en timmes tid innan Messi messed it up.
– Vi ska bara koncentrera oss på oss själva nu, snart har vi en ny match och den måste vi fokusera på…
Men du ska väl se matchen i alla fall? avbröt jag.
– Jo, det ska jag, det måste man. Det är bra att titta på konkurrenterna, svarade Granero lite resignerat.

Det som slår en efter att Karim B och CR9 har glidit förbi pressfållan och mest lämnat en söt doft av parfym efter sig är att Esteban Granero mer påminner om estet-killarna på Västerhöjdsgymnasiet i Skövde anno -00 som plockade ut Coldplay-ackord på gitarren på hemmafesterna (och rönte en del framgång, undertecknad inräknad). 

 Hur har du råd med din rock n’ roll-livsstil?

Det tog kanske längre tid än jag räknat med, men nu har la ligas två giganter skapat det där lilla försprånget i tabellen som man fruktat skulle komma.