Kvällens stora drama är bara ett par timmar bort och ändå är det osäkert om de egentliga huvudpersonerna spelar.
Cesc Fabregas för att han är en smula skadad och Thierry Henry för att han inte längre är någon stabil startspelare i Barcelona.
Den här typen av matcher skapar ju alltid ett gäng heliga och ett gäng mindre heliga allianser och helt utan att det egentligen finns någon anledning ger sig Robert Pirès in i leken.
– Jag känner verkligen med Titi, som är en stor vän, men jag håller på Arsenal in i döden, säger Pirès till Marca med den logiska bildlösningen att fransmannen poserar halvt dold bakom Cesc Fabregas matchtröja.

 Tittut.

Ska vi prata lite fotboll också? Ja, Eric Abidal är tillbaka i truppen, men lär få svårt att krångla sig rakt in i startelvan det första han gör. Gerard Piqué och Xavi Hernandez ska vara i gång, medan Andy Iniesta har flera veckors rehabilitering framför sig.

Det här kan sluta hursomhelst känns det som, och då brukar ju Barcelona vinna. 

Ja, det känns så, gör det inte? Barcelona är laget som alla vill slå i år och mötet på Emirates blir ett prov, men tar sig Peps pack levande ut på andra sidan (som sämst oavgjort, eller möjligen 1–2-förlust) så har Barça rejäl fördel av hemmaplan i returen.
Och sen blir det semifinal mot Inter. Mamma mia.

Den här matchen handlar så klart på förhand om Cesc Fabregas och till viss del Thierry Henry. När lagen möttes i CL-finalen 2006 var ju fransosen mest impad av en svensk om ni minns.
– Alla pratade om Ronaldinho, men jag såg inte honom. Jag såg bara Henrik Larsson, sa en besviken Titi efter matchen (fritt återgivet ur mitt minne).

I dag handlade det mesta på Barcelonas träningsanläggning om en annan svensk. Ni som är trötta på Zlatan Ibrahimovics agent Mino Raiolas munsvada kan hoppa direkt till slutet av det här inlägget. Eller, ni kan sluta läsa helt faktiskt.

Man hade ju kunnat tänka sig att den holländske napolitanaren var i Barcelona för att lugna ner läget efter de senaste dagarnas turbulens med anledning av petningen av Zlatan mot Stuttgart.
Men nej, ”lugna ner” är helt enkelt inte Minos arbetsmetod.
När jag sprang in två generationer Raiola på träningsanläggningen i dag (Mino hade med sig sin pappa och farbror också, fick inte riktig klarhet i vem som var den riktige patriarken i släkten Raiola, men men) kastade Raiola den yngre i stället ny bensin på brasan.

– Zlatan var jättearg när han blev petad. Han svor till mig på sex olika språk. Zlatan är en vinnare, han vill till och med vinna när han spelar fotboll med sina söner och då är de ändå tre och sex år gamla. Om han inte kände så hade han kunnat åka till Sverige och sätta sig och fiska vid en fjord, filosoferade Mino.

Jag tänker: svenska, bosniska, engelska, italienska, holländska och spanska.
Det betyder ju i så fall att det går framåt med språket för Zlatan i hans nya hemland. Härligt!
Vi hoppas att Helena Seger ger Maximilian och Vincent en fair chans när de spelar fotboll i stället.
Jag påpekade inte för Raiola att fjordarna ligger i Norge. Jag hade det på tungan, men kände att det kanske skulle ta fokus från diskussionen.
Men i efterhand var det så klart ett felbeslut.

Pappa Raiola gillar också Zlatan, men håller en annan kille aningen högre:
– Det finns ingen som Maradona. Han är den störste, sa pappa Raiola och fick något väldigt religiöst i blicken.

 Ibra, kan du lägga på ett kol i duschen? Jag och pappsen är på väg hem.

Här händer det grejer.
Snacket om David Villa och Fernando Torres nära förestående ankomst till Barcelona dyker upp med jämna mellanrum och ska man gå på vad folket med kollen här nere säger så är Valenciaspelaren den klart störste kandidaten att kliva in i Barças anfall nästa säsong.
Barcelona har hållit kontakten med Villa sedan i somras, då han inte gick att lösa ut. Det är ingen hemlighet att han är en av Pep Guardiolas stora favoriter (herregud, han är ju nästan katalan).

Men nu ska vi sitta ner i båten.
Zlatan Ibrahimovics namn står inte på någon akut till salu-lista på Joan Laportas kontor. Klubben har investerat pengar, prestige och tålamod när de bytte ut honom mot Samuel Eto’o i somras och en handfull dåliga matcher och ett par sura uppstötningar ändrar inte på det faktumet.
Och dessutom; vem skulle ha råd med Zlatan?

Om någon flyttar ut ur Barcelonas omklädningsrum i sommar heter han Thierry Henry. Som läget ser ut nu i alla fall.

Men vi tackar för att tidningen Sport tittar på Laul Callings spionrapporter.
Jag går under täcknamnet Röda Räven och vill ni ha mer information får ni komma med en attachéportfölj full med pengar, samt yttra de magiska orden om det senaste snöfallet i Novosibirsk.

Över och ut (och i väg till Camp Nou). 

Zlatan Ibrahimovic har det lite kärvt just nu, det har ni märkt. Men så länge Barcelona vinner och leder ligan kommer han inte behöva ansöka om förnyat uppehållstillstånd i förstaelvan, om jag känner Pep G rätt och det inbillar jag mig att jag gör vid det här laget.
Thierry Henry har ju just testat Guardiolas tålamod på den punkten och fortsatt vara förstavalet trots ett nästan provocerande lågt målsnitt under hösten.
I går petades visserligen Titi till förmån för Pedro, men bakom honom finns inte särskilt mycket som hotar Zlatans startplats om nu inte Joan Laporta drabbas av tourettes syndrom och spontanshoppar Wayne Rooney i kväll innan transferfönstret stänger, som avskedspresent på sin mandatperiod i klubben.

Derek Boateng ska ta tre poäng mot Racing Santander i eftermiddag, även om han säkert hade föredragit guld med Ghana i Afrikanska mästerskapens final, som spelas i samma andetag. Vi hoppas att hans míster Michel uppdaterar honom på resultatet mot Egypten i halvtid.

Michel och Tre Poäng har ju annars en glödhet Sergio Canales att hantera as we speak. Michel är full av beundran inför Racings nye gullegris och tror att tränaren Miguel Ángel Portugal är helt rätt man att fostra fram något riktigt stort hos Canales.
– Med såna spelare måste man ta det lugnt. De ska kokas långsamt tills de blir ’al dente’ och inte hettas upp för snabbt i mikrougn, säger Michel till AS.

Nej, det här var inte matchen Zlatan Ibrahimovic kommer att berätta om för sina barnbarn. Kanske inte ens för Maximilian om han inte frågar särskilt.
Att få ett litet psykbryt då och då kan hända den bäste, men stämplingen på Diego Godín hade gett utvisning i en wrestlingmatch.
Zlatan har ju i och för sig glidit runt i maskering direkt hämtat ur en martial arts-film i veckan och hade det här varit en blogg där vi rotar runt i hans privatliv hade jag sagt att det var på scootersafarin i Åre i mellandagarna som han drog på sig de här rosorna på kinderna.

 Goggelsbränna? Foto: Getty Images

Det var första gången Barcelona inte tog tre poäng i ligan på hemmaplan den här säsongen, men mer oroväckande för Peps pojkar är att de ser ut att ha tappat passningsspelet och anfallsviljan i Förenade Arabemiraten. Och det är lite synd eftersom jag tror att båda ingredienserna skulle komma till ganska stor nytta i vår.
En kväll när Carles Puyol inte hade fått en boll till rätt adress om Pep så utrustat honom med karta och kompass är inte Barcelonas kväll.
Kanske fick hemmalaget dåliga vibbar redan när en svartvit katt sprang in och gjorde ett ärevarv på planen?

Thierry Henry däremot hade rätt kul på Camp Nou och efteråt stannade mannen med Frankrikes mest berömda vänsterhand för att prata med media i mixade zonen, vilket sker ungefär lika ofta som jag tar en fika med Zlatan Ibrahimovic.
Men när en hitflugen fransk journalist försökte fånga hans uppmärksamhet i fållan för utländsk media svarade Titi:
– Jag har redan pratat franska där borta, och pekade på tv-kamerorna.
– Snälla monsieur Henry, bara en fråga, försökte journalisten.
– Nej, som jag sa, franska var där borta, insisterade Henry.
Det faktum att det är hans modersmål och att det antagligen hade tagit mindre tid att svara på en fråga än att förklara varför han inte tänkte göra det, spelade ingen roll för Barças vän av ordning.
Hårda bud i Mellerud.

Men herregud, vi var fler som inte var på topp i dag. För egen del lurade jag er, helt oavsiktligt, att Leo Messi var kvar i Argentina, när han i själva verket satt några rader under mig på Camp Nou och åt middag. Barcelonas sydamerikaner fick tillåtelse att stanna på andra sidan Atlanten fram tills i dag, men medan Messi utnyttjade sin permis maximalt tog Dani Alves flyget tillbaka redan i tisdags.
– Jag saknade lagkamraterna och dessutom var semestern alldeles för lång, förklarade brassen som enligt mina uträkningar hade tillbringat ungefär en vecka i hemlandet innan det började klia i fingrarna – och fötterna – igen.

Om jag hette Ernesto Valverde (och då dessutom var den som tränade Villarreal) skulle jag fundera mycket på varför mitt lag ligger nia i tabellen, när det uppenbarligen finns spelarmaterial för en topp fyra-placering. Nilmar är på väg mot ett riktigt genombrott i år och kan bli en joker i VM för Brasilien.

Och jo, just det, det var ju en grej jag känner att jag inte kan undanhålla er mycket längre.
Spansk bildjournalistik skiljer sig ganska ofta ganska mycket från svensk dito. Ibland gnäller vi i norr på att tidningarna runt Medelhavet är lite väl traditionella och fantasilösa när de ska plåta fotbollsspelare.
Efter den här bilden från Mundo Deportivo är allt förlåtet. Allt.

 Blinka lilla stjärna där.