Humorböcker är ganska sällan storsäljare. Men Jonas Jonasson lyckades. Han är smålänning också. Alltså rolig:-) Här kommer kortintervju:

Hur skulle du själv beskriva ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”?

– Den roar snarare än psykologiserar, och Allan Karlsson är sorglösheten personifierad genom det allra sorgligaste av historiens alla sorgliga sekel. Av det blir det en ganska intelligent skröna om du frågar mig, och det var ju det du gjorde.

– För att skriva roligt måste du envist våga leta efter det roliga även i tillvarons mörkaste hörn. Och när du hittat det du vill måste du kunna beskriva det du hittat. Jag tror att jag förstod det där själv.

Tyckte du att det var för ont om hundraåriga huvudpersoner i böcker, eller hur kom du på Allan Karlsson?

– Livet är ju felkonstruerat på så sätt att så fort man kommit upp i en ålder då man äntligen börjar begripa något, då dör man. Allan ifrågasätter den sanningen på minst två sätt: 1) han dör inte, och 2) hur mycket har han egentligen begripit?

Blir det mer Allan i nästa bok?

– Jag har inte bestämt mig för om han ska få vara med ett varv till. Allan vill väldigt gärna själv, men jag som hans skapare måste väga in hans krånglande knän. Och så är han alldeles för glad i flaskan. Han kan behöva ett vitt år till eller två.

Namn: Jonas Jonasson. Ålder: ”Drygt 40. Väldigt drygt. Närmare bestämt 48.”

Yrke: Författare. Jobbat med medier i många år. Familj: Sonen Jonatan, 3 år.

Bostad: Lägenhet i Ponte Tresa, Schweiz.

Aktuell: Med den humoristiska berättelsen ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann” (Piratförlaget). Den ligger trea på boktoppen och är nu aktuell som pocket.

Nu håller jag på med sommarplaneringen, hur bisarrt det än kan låta när man blev nersnöad i går.

Kära bloggläsare: Har ni några författare som ni önskar läsa intervjuer med? Tar gärna emot tips!

För just Reif (Larsen) heter en amerikansk författare med danskt påbrå som skrivit en mycket annorlunda bok: En uppväxtskildring fullproppad med kul grejer i marginalerna. Jag gjorde en ”Tre frågor” med honom när han besökte Sverige för några dagar sedan. Boken är såld till hela 30 länder.

Kan du beskriva din mycket originella bok, ”Valda verk av T.S. Spivet”?
– Dels är den en klassisk berättelse om en pojkes uppväxt. Dels är den fylld av saker i marginalerna: Kartor, teckningar, fakta, anteckningar. De här idéerna kom efter två år, när jag skrivit halva boken. Allt det här gör berättelsen mer… levande, kan man väl säga (skratt)! Jag är nyfiken på hur olika läsare går till väga. Hoppas inte att de hoppar över kanterna bara.
Det blir svårt att göra e-bok av den här?
– Vi ska faktiskt försöka, men den kan aldrig ersätta den riktiga boken. Det blir som att översätta den till ett annat språk. Men egentligen är jag gammalmodig – jag älskar böcker som föremål. Att ta upp dem i knät, rytmen i att vända sida… Men barnbarnen kommer väl att fråga: ”Vad är en sida?” ”Är det sant att ni sågade ner träd för att göra böcker?”
Är du lika speciell som boken?
– Nja, ha ha… jag är en sådan som alltid vill gå på djupet när jag är intresserad av något. Som i 12-årsåldern när klassen skulle skriva om ett afrikanskt djur. jag gjorde massor av research och skrev 35 sidor om en myra. Jag älskar också kartor, som T.S i boken. Man upptäcker många människor med speciella särintressen – till exempel kartor eller tunnelbanesystem – när man går in på internet. Det är fascinerande.
Namn: Reif Larsen  Ålder: 30 år. Familj: Fästmö.
Bostad: Gammalt hus norr om New York.

Kriminalroman: Någon sorts frid
Grebe/Träff
Deckardebut av två systrar. Det börjar hända riktigt hemska saker kring psykologen Siri. Någon vill henne illa – men vem? Mer relationer och terapisamtal än polisarbete. Krypande läskig stämning och en oväntad upplösning. Denna sticker ut i krimgenren.

Novellsamling: Babian
Naja Marie Aidt
Vet du hur människorna i din närhet är – egentligen? I de här berättelserna lurar mörka drifter och katastrofer under vardagslivets trevliga fernissa. Tätt, svart, skrivet med precision. Feelbad snarare än feelgood. Fick Nordiska rådet pris 2008.

Novellsamling: Den perfekte vännen
Jonas Karlsson
Kan en skådis skriva bra böcker? I det här fallet: ja. Här finns en fin blick för vardagsdetaljer och en dragning åt det absurda som gör att flera av berättelserna sticker ut. I centrum står män i 30-årsåldern och diverse mystiska gåtor och märkliga situationer. Kriminalroman +++

Roman:Udda
Sara Lövestam
Välförtjänt vinnare av tävlingen Bok-SM. Denna relationshistoria innehåller spännande karaktärer och överraskande vändningar. Medelsvensson-Martin är kompis med lesbiska Lelle, och de lär känna Paula utan ben, och sen drar det igång… Piggt!

Kriminalroman: Hypnotisören
Lars Kepler
En av förra årets mest omtalade böcker. En familj mördas, och en hypnositör kallas in för att hjälpa polisen. Vissa delar är onödigt spekulativt läskiga, men hypnosscenerna är spännande och drivet är högt. En kuslig sidvändare, som dock inte uppfyller förväntningarna.

Underhållningsroman: Medicinen
Hans Koppel
Samma pseudonym har tidigare skrivit den helt suveräna ”Vi i villa”. Denna har också rappt språk och humor, men är mer av en bagatell. Den misslyckade, osäkra reportern Johanna är med och testar en medicin. Hon blir allt kaxigare… Perfekt läsgodis för stunden.

Brev/anteckningar: Vart tog all denna kärlek vägen
Käbi Laretei
Käbi var gift med Ingmar Bergman i tio år. Boken bygger på brev och hennes dagböcker. Det är berörande och intressant att följa kärleken från den första spirande förälskelsen till tider av ångest och tvekan. Ovanligt välskrivna dokument dessutom.

Thriller: Utan ett ord
Linwood Barclay
Den här sticker verkligen ut i sin genre, inte minst tack vare den spännande grundhistorien: En 14-årig tjej vaknar en morgon och upptäcker att huset är tomt. Hennes familj är spårlöst borta. 25 år senare söker hon fortfarande, och mystiska ledtrådar börjar dyka upp. Vilken sidvändare!

Roman: Ursäkta, men din själ dog nyss
Danny Wattin
Originell framtidsvision av en värld där alla barn genmanipuleras, och där de ”förbättrade” styr. Klart tänkvärd. Men författaren har en otrolig fantasi, och borde ha rensat lite: För många ord och detaljer gör det svårt att tränga ner i historien.

Roman: Ängelns lek
Carlos Ruiz Zafón
Tyvärr, den här är inte lika fantastisk som föregångaren ”Vindens skugga”. Men ändå – även här finns mystik, faror och kärlek till litteraturen. Och förstås Barcelona. I centrum står en ung författare, som en dag får ett brev med sigill. Är avsändaren ängel eller djävul?

Intressant att efter varandra läsa och intervjua så olika författare som Johan Theorin och Suzanne Brøgger. Theorin kommer snart med tredje delen i sin spännande Ölands-serie.

En trevlig, ganska lågmäld prick.

Lågmäld kan man väl knappast den sexuellt frispråkiga feministen Suzanne Brøgger, som jag ska träffa på fredag.

Gemensamt dock: De kan verkligen skriva.

Det är väldigt kul med författare som vågar byta genre. Stephan Mendel-Enk är en. Han blev mycket uppmärksammad för sin reportagebok ”Med uppenbar känsla för stil”, där han ifrågasatte det som är ”manligt”.

Nu har han skrivit något HELT annat. Jag gjorde en kortintervju (tur att det blev någon över huvud taget, för han pratade galet fort i telefon på extrem göteborgska. Nästan tolkbehov):

Hur vill du beskriva romanen ”Tre apor”?
– Ett familjedrama i judisk miljö. En ganska allvarlig historia som berättas på ett skämtsamt sätt. Jag har blandat mycket från min egen bakgrund med påhittade scener. De som jag skriver om fick läsa först när den var klar, det var nervöst. Som tur är fick de en skön känsla av boken.
Hur upplever du synen på judar i dag?
– Den är lite dubbel. Många tycker nog att judendomen står för en gemenskap med speciella traditioner. Samtidigt är många kritiska mot Israel. Men jag tror att de flesta kan hålla isär ett lands politik och enskilda människor och deras religion.
– Jag har mött mycket nyfikenhet och intresse för att jag är jude. Jag tyckte bara att det var roligt att ha något speciellt, en egen värld med en stor trygghet och familj. Min judiska bakgrund har nog påverkat mig mycket, fast det är svårt att säga exakt hur.
Vad hände med debatten om manlighet efter din hyllade bok ”Med uppenbar känsla för stil”?
– Just när den kom blev det som om allt ”macho” är dåligt och måste försvinna. Det händer säkert saker med mansrollen hela tiden, men det går i trender. Debatten om jämställdhet är extremt levande i Sverige i jämförelse med andra länder.

Namn: Stephan Mendel-Enk. Yrke: Författare och frilansjournalist. Ålder: 35 år.
Familj: Fru, barnen Leon, 7, och Channah, 3. Bor: Stockholm.

Det var så sorgligt att höra om Kerstin Thorwalls död. Jag hade förmånen att få intervjua henne i hennes hem på Söder under 1990-talet. Hon var en så skön, speciell kvinna, på ett befriande kaxigt sätt.

Jag minns också hur jag såg henne föreläsa en gång, om relationen mor/döttrar, och hur det inte gick att låta bli att gråta en skvätt.

Och ibland skrev hon fantastiskt bra. Om ni inte redan läst hennes böcker, så kommer här några tips. Läs och njut!

• Det mest förbjudna. Hennes genombrottsbok som fick många kritiker att gå i taket. Fick man skriva så här elakt om sin mamma?
• Svart resa. Kontroversiellt om hennes kärlek till dans och yngre, svarta män.
• När man skjuter arbetare. Suverän skildring av hennes föräldrars äktenskap.
• I skuggan av oron. Uppföljaren till den förra. Om sitt förhållande till mamman.
• Från Signe till Alberte. Sista delen i trilogin. Om hennes eget vuxna liv, där hon bland annat tar upp sina depressioner.

Jag skrev nyligen på boksidorna om Pocketförlaget, som satsar på speciella ungdomspocket. De har nu släppt åtta stycken, bland annat en av Johanna Nilsson. Bra idé! Unga behöver verkligen få tag i billiga böcker.

I tonåren grottade jag ner mig en del i rätt så kass böcker, ren litterärt, som serien om franska Angelique (en underskön, äventyrlig och klyftig kvinna som klarade precis ALLT) men också välskrivna romaner, som ”De levande” av Ayn Rand och ”Samtal med vampyren” av Anne Rice.

Vad läste ni mest när ni var yngre?

Jag håller på och packar inför en flytt, och OJ vad tomt det blir när alla böcker är nedlagda i lådor. Jag har försökt göra mig av med en del när jag ändå rensar allt annat, men det är inte lätt. Ofta åker de tillbaka till flyttlådorna igen…

Jag ger till Myrorna, de få jag kan vara utan. Slänga böcker är omoraliskt – eller vad tycker ni?

Själv håller jag på med ”Easter Parade” av Richard Yates, den kommer snart på svenska. Jag älskade hans debutroman ”Revolutionary Road”, som faktiskt också blev en femplus-film.

Sedan väntar Deon Myers ”Jägarens hjärta”, ny på pocket. Han är en sydafrikansk deckarförfattare som är bra på att skapa känslan av att man MÅSTE läsa klart.

Vad ska ni läsa under påskdagarna? För man kan ju inte bara umgås och käka godis eller hur? (Har redan ätit tillräckligt ur jobbets påskägg).