Hammarby vann måstematchen mot Mallbacken och förbättrade chanserna att spela damallsvensk fotboll även nästa år. Inför sista omgången skiljer ett enda mål de två lagen åt i kampen om nytt kontrakt.
För några veckor sedan såg Hammarby ut att vara på väg tillbaka till Elitettan. Mallbacken hade tagit sig upp över nedflyttningsstrecket och skaffat sig fyra poängs marginal ner till Stockholmslaget närmast under.
Det var då det.
Nu är läget ett helt annat. Hammarby vann måstematchen mot argaste konkurrenten, Mallbacken, och hämtade därmed in de tre poäng som skiljde lagen åt.
Segern, som var lagets tredje och i särklass viktigaste under säsongen, innebär att damallsvenskans sista omgång blir högdramatisk. Ett enda mål skiljer de två lagen åt inför slutrundan. Jämnare, tätare och mer dramatisk än så blir inte en streckstrid.
Men vägen till vinst var långtifrån spikrak, trots att Hammarby fick en drömstart med ledningsmål redan efter tre minuters spel. Hemmalaget kvitterade mitt i den första halvleken och tog ledningen precis i början av andra.
I samma stund som Maruschka Waldus tryckte in 2–1 till Mallbacken blev Djurgården helt klart för spel i damallsvenskan nästa säsong i och med seger mot Östersund.
Där och då såg Stockholmslagen ut byta serietillhörighet med varandra. Men Hammarby ville annat och vägrade ge upp. Lagkaptenen Olga Ekblom kvitterade till 2–2, hennes andra mål i matchen och inhopparen Clara Markstedt tryckte därefter in avgörande 3–2.
Marksteds inhopp blev kortvarigt, men betydelsefullt. Bara fem minuter efter att hon gjort entré, tre efter sitt så viktiga mål, tvingades anfallaren kliva av på grund av en smäll mot huvudet.
Segern innebar alltså att Hammarby hämtade upp de tre poäng som skiljde upp till tabelltian Mallbacken. Trots det är det fördel Mallbacken inför avslutningen nästa helg.
Värmlandslaget möter nämligen ett skadedrabbat Umeå – utan både Lina Hurtig och Hanna Glas – på bortaplan i sin sista match medan Hammarby ställs mot tabellfyran Piteå – som kanspela om medalj – på hemmaplast.
Men det är nästa helg det. I dag är Hammarby vinnare, Mallbacken stora förlorare.
***
Två av Hammarbys totalt tre segrar under säsongen har kommit mot just Mallbacken.
***
Mallbacken har bara vunnit en enda bortamatch under säsongen. Hammarby har bara förlorat två hemmamatcher.
Oj, vad tätt det är i toppen. Och tänk att striden kring nedflyttningsstrecket fortfarande lever. Damallsvenskan får en minst sagt högdramatisk avslutning – tacka Gaelle Enganamouit och Pernille Harder för det.
Jag kan inte minnas när det var så tätt och så ovisst i toppen av tabellen med två ynka omgångar kvar att spela.
Damallsvenskan lever, både i toppen och i botten. Var guldet hamnar kommer knappas att avgöras förrän långt in i den sista omgången, och kampen om nytt kontrakt lever åtminstone en vecka till.
Eskilstuna besegrade Mallbacken med 2–0 samtidigt som Linköping bortaslog Kristianstad med 3–0. Två programenliga segrar kan tyckas, men att vinna när man måste, när ett SM-guld ligger i potten, är aldrig enkelt.
Eskilstunas seger innebar tre saker: att laget återtog serieledningen, att Gaelle Enganamouit med sitt 1–0-mål klev förbi Pauline Hammarlund i skytteligan och att Hammarby fortfarande har chansen att greja nytt kontrakt.
Linköpings trepoängare innebar två saker: att laget vägrar släppa taget om gulddrömmen, att Pernille Harder nu toppar damallsvenskans skytteliga. Harder gjorde nämligen två av målen i segermatchen.
Lita på att säsongsavslutningen blir helt sanslöst dramatisk. Lita på att det kommer att bli en strid på kniven in i det sista. Frågan är väl bara vilket lag som står där som segrare när allt väl är över?
Jag tror att Linköping tar hem det, att Eskilstuna slutar tvåa och att Rosengård blir trea. Harder & Co sitter i en riktigt spännande sits i och med att man möter både Eskilstuna och Rosengård.
Kan Linköping vinna båda sina återstående matcher blir man mästare, om inte lär guldet hamna hos det lag som tar poäng av Östgötalaget.
Bottenstriden då? Där talar det mesta för Mallbacken, något som kanske kan tala för Hammarby. Lagens möte nästa helg blir helt blir avgörande. Oddsen är på Mallbackens sida.
***
Pernille Harder fick inte fart på målskyttet direkt i säsongsinledningen, men vad gör väl det nu. Danskan har dundrat in 17 bollar och står därmed på samma antal mål som Eskilstunas Enganamouit och ett bättre än Piteås Hammarlund.
***
Jag har varit hård mot Olivia Schough många gånger, både i klubb- och landslagssammanhang. Den här säsongen har hon överträffat alla förväntningar och producerat fler poäng än hon någonsin gjort tidigare.
Att flytten till Eskilstuna gjort gott är det inget snack om. Schough har visat att hon kan prestera och leverera, vilket hon ska hyllas för. Det betyder dock inte att hon ska ha en fast plats i en landslagstrupp, inte i min bok i alla fall.
***
Linköping tog in ett mål på båda sina guldkonkurrenter.
***
Mallbackens målskillnad försämrades, vilket förbättrade Hammarbys chanser något lite.
***
Långt ifrån Eskilstuna, Kristianstad och Mallbacken blev Hedvig Lindahl och Marija Banusic ligamästare med Chelsea.
Rosengård fick en lika enkel som spikrak resa till tre nya, viktiga poäng. Umeå var helt enkelt för svagt för att utgöra något verkligt hot. Segern innebär att Malmölaget sätter press på de övriga topplagen.
Det blev en väldigt ensidig match på Malmö IP. Rosengård dikterade villkoren från första till sista spark och kunde inkassera tre tunga poäng utan att ens spela särskilt bra. Umeå var helt enkelt för dåligt.
Inte ens med samtliga spelare tillgängliga är Umeå särskilt slagkraftigt. Laget är ungefär så bra som åttondeplatsen i tabellen anger. Utan Hanna Glas och Lina Hurtig var kvaliteten kraftigt devalverad – vilket blev väldigt tydligt i kvällens match.
För även om Rosengård dominerade så skapade man inte särskilt farliga chanser. Det såg ut som det gjort mest hela tiden under höstsäsongen, det vill säga stort bollinnehav, men förfärligt få heta chanser.
Men vad gör väl det när man har Natasa Andonova?
Makedonskan gjorde Malmölagets båda mål, det ena vackert, det andra turligt.
Vid 1–0-målet visade hon att hon är seriens i särklass bästa frisparksskytt. Med en vacker smekning placerade hon bollen tätt intill Tove Enbloms vänstra stolpe.
2–0 var frukten av tre misstag i rad från Umeå. Landslagsbacken Elin Landström gav bort bollen, finskan Emmi Alanen gjorde samma sak och Tove Enblom släppte Andonovas inte alltför märkvärdiga skott under sig.
Tack och god natt.
Segern innebär att Rosengård gick upp i serieledning i en haltande tabell.
***
Elin Landström slängde bort den ena passningen efter den andra i kvällens match. Kanske hade hon en riktigt dålig kväll, i annat fall hör hon inte hemma i en svensk landslagstrupp.
***
Umeå skapade inget framåt, inget att skriva hem om i alla fall. Trots det höll laget på att få både en och två chanser helt till skänks. Samarbetet mellan målvakten Kathrin Längert och mittbacken Emma Berglund var allt annat än klockrent.
***
Rita Chikwelu och Lisa Lantz var de enda två Umeåspelarna som visade klass och kvalitet på Malmö IP.
***
Rosengård är tillbaka i förarsätet i guldracet, men oavsett om man vinner serien eller inte kan tränaren Jack Jensen försvinna efter säsongen. Enligt Expressen har Rosengård fler spår än Jensen för tränarjobbet nästa säsong.
Personligen tror jag inte att ett SM-guld räcker för att dansken ska få stanna i klubben. Anledningen? Spelet under hösten. Jensen har inte alls lyckats skapa ett spel som kännetecknar en guldkandidat.
***
Josée Belanger har inte levt upp till förväntningarna. Kanadensiskan har gjort ett mål på sina sju matcher i Rosengård, men mycket mer har inte uträttat.
Faktum är att jag har svårt att se vilka hennes verkliga styrkor är. Som jag ser det har värvningen av Belanger varit en fullkomlig flopp.
Tre nya mål, lika många poäng och en tredjeplatsen tabellen. Piteå har aldrig varit bättre, inte Pauline Hammarlund heller.
När Piteå slog tillbaka Kif Örebro med 3-2 låg skyttedrottningen Pauline Hammarlund så klart bakom alla tre målen. Två av dem gjorde hon på egen hand, det tredje kom på den straff som hon tvingade fram.
Örebro vägrade ge upp. Ogonna Chukwudi reducerade två gånger om, men marginalerna var inte på närkingarnas sida. Inte ens nära faktisk.
Laget fick ett mål underkänt och blev beslutet på en, kanske till och med två, tre eller fyra, straffar. Det är verkligen inte Örebros år – vilket kan ha påverkat Rickard Nilssons beslut att inte fortsätta som tränare i klubben efter säsongen.
Om det blåst motvind för Örebro så har Piteå haft lätt storm i ryggen under året. Laget har vunnit tolv av 20 matcher, gjort 41 mål och tagit lika många poäng.
Med två matcher kvar att spela står det sedan länge klart att klubben gör sin i särklass bästa säsong i damallsvenskan och att man har chansen att knipa en Champions League-plats.
Rekordbra har det också gått för Pauline Hammarlund. Anfallaren är uppe i 16 mål i och med kvällens två och delar åter damallsvenskans skytteliga.
Att Hammarlund skulle bli en notorisk målmaskin var det nog ingen som hade räknat med innan säsongen startade, knappast ens hon själv.
Hammarlunds spel och målfabrikation är en bidragande anledning till Piteås framgångsrika år och hela anledningen till att hon fått landslagsdebutera i höst.
Den stora frågan är väl om Piteå kan och får behålla sin målspruta för efter den här säsongen är hon ett hett villebråd för andra klubbar – både i och utanför Sverige.
Den hårda guldstriden mellan Eskilstuna och Rosengård kan få en oväntad upplösning – med Linköping som mästare.
Eskilstuna kammade noll mot Piteå och Rosengård var ytterst nära poängförlust mot nästjumbon Hammarby.
Medan damallsvenskans två topplag vacklar något visar tabelltrean Linköping guldform.
I kväll laget processen kort med Kopparbergs/Göteborg. Redan efter tre minuters spel hade Stina Blackstenius gjort 1-0, 42 minuter senare hade ledningen vuxit tack vare två fullträffar av Pernille Harder.
Danskan hann med att göra ytterligare ett mål innan Linköping gick av planen med tre poäng och guldläge i bagaget.
Med tre omgångar kvar av säsongen kan Linköping bli både Eskilstunas och Rosengårds värsta mardröm. Tabelltrean har förvisso tre poäng upp till serieledarna och två till Malmölaget, men har båda guldkonkurrenterna kvar att möta.
Jag har räknat bort Linköping från guldstriden både en och två gånger under hösten. Nu är laget likt förbaskat med i racet igen – och det skulle inte förvåna mig om man drar det längsta strået.
Livsviktiga segrar för Rosengård och Mallbacken, en blytung förlust för Hammarby. Mästarlaget klamrade sig fast i guldstriden – samtidigt som Mallbacken kanske avgjorde kampen om nytt allsvenskt kontrakt.
Det är små marginaler i fotboll och inte sällan närmast obetydliga skillnader mellan framgång och misslyckande. På Zinkensdamm var det en utebliven straff, ett missat friläge och en förlupen rensning som fällde avgörande.
Hammarbys blott andra hemmaförlust på två säsonger kan visa sig vara förödande. För medan ”Bajen” föll tog argaste konkurrenten, Mallbacken, tre nya poäng. Med tre omgångar kvar att avverka har tabelltian Mallbacken fyra poäng ned till elvan Hammarby.
Att lagen möts i den näst sista omgången ger extra krydda till kampen kring nedflyttningsstrecket – om den nu inte redan är avgjord.
Jag brukar normalt sett ha svårt att tycka synd om lag eller känna med dem som tycker sig ha varit värda att vinna när de förlorat. Men i dag lider jag faktiskt med Hammarby som i mitt tycke var värt minst en poäng, kanske till och med tre.
Laget blev, enligt min mening, bestulet på en straff när Sara Björk Gunnarsdottir tryckte till Moa Hedell kort före paus. Hedell föll, men fick varken straff, hörna eller något annat än möjligen skrubbsår med sig från situationen.
Hedell fick en gyllene chans att ta revansch i början av andra halvlek när hon kom fri mot Kathrin Längert. Hedells avslut gick rakt på och Hammarbys bästa målchans blev resultatlös. Istället lyckades Rosengård hitta en väg att vinna. Trots att spelet inte imponerade och att laget hade rasande svårt att skapa egentligt farliga chanser så lyckades man ta tre poäng.
En misslyckad rensning gav Ali Riley chansen. Riley tog den och sköt Malmölaget till en seger som innebär att man fortfarande är med guldstriden.
***
Samtidigt som Riley sköt Rosengård till vinst och fortsatta gulddrömmar tog Mallbacken ett kraftigt grepp om tiondeplatsen i tabellen. Zoe Ness 2–1-mål åtta minuter in i andra halvlek innebar inte bara tre poäng utan alltså också att laget drygade ut försprånget ner till jagande Hammarby.
***
Serieledande Eskilstuna åkte till Norrbotten för att befästa sin topposition och ta ytterligare ett kliv närmare ett historiskt guld.
Så blev det inte.
Piteå är bra. Piteå är tungt – och på hemmaplan extremt svårslaget.
Det var Piteå i dag. Hemmalaget vann, klättrade upp på tredje plats i tabellen och såg till att guldstriden blev betydligt hetare än den var i går.
***
Umeås 4–3-vinst mot Kristianstad och Örebros 2–1 mot AIK (spelades i går) innebar inga tabellförändringar.
***
Redan i slutet av augusti skrev jag här i bloggen att Rosengård sålde sina guldchanser när man släppte Anja Mittag till Paris Saint-Germain och Ramona Bachmann till Wolfsburg. I dag såg jag i Expressen att Malmölagets sportchef, Therese Sjögran, är inne på samma linje.
***
Två Stockholmslag kan tvingas lämna damallsvenskan. AIK är redan klart för nedflyttning medan ligger skrynkligt till efter dagens förlust. Samtidigt är ett annat 08-lag på väg att ta klivet upp.
Djurgården tog tre nya poäng i går och behöver nu bara en poäng till för att säkra allsvenskt spel 2016.
Kif Örebros Michelle de Jongh toppar årets talanglista. Foto: Bildbyrån.
Elin Rubensson (född 1993), Malin Diaz (1994) och Lina Hurtig (1995) är några exempel på supertalanger som tagit sig hela vägen till a-landslaget. Nästa spelare att debutera i Pia Sundhages landslag finns troligtvis på listan nedanför – där jag har rankat Sveriges 30 största talanger födda 1997-99.
Av de här 30 spelarna, som jag anser ha störst potential just nu, är det väldigt få som faktiskt kommer att bli riktigt bra. Många av dem kommer att sluta. Några andra blir bra allsvenska spelare och en, max två, från varje årskull når damlandslaget. Det är så det har sett ut de senaste åren. De spelare som är bäst när de är 16-18 år behöver inte alls vara bäst några år senare. Alla utvecklas olika. Det finns heller inget facit på om det är klokast att göra några inhopp i allsvenskan eller att vara tongivande i division 1 i den här åldern. Utan tvekan är det så att de här spelarna har en stor fotbollstalang. Vad de sen gör av den talangen är upp till dem själva. För att bli en toppspelare krävs noggrannhet, rätt inställning, en jäkla massa träning och lite tur. De som kan kombinera allt detta är också de som tar sig längst.
BEDÖMNING: Jag tittar på framförallt två olika aspekter när jag rankar spelarna. • Fakta. Det de faktiskt har presterat i klubb- och landslag. Meriterande är mycket speltid på hög nivå eller en stor roll i ett lag på lägre nivå. • Potential. Unika egenskaper, en bra karaktär och miljö. Vem har störst chans att få sitt genombrott? Vem kan bli bäst på lång sikt?
Emma Holmgren (2).
TALANGLISTAN 2015
1. Michelle de Jongh Kif Örebro, mittfältare, 1997
Mariestadstjejen kom tillbaka från en korsbandsskada under fjolåret och har i år fått sitt genombrott i Kif Örebro. Hon har tagit mer och mer plats i allsvenskan. Spelat både ytter- och innermittfältare men är allra bäst i den sistnämnda positionen. En tvåvägsspelare med bra bolldriv och fin spelförståelse. Ambitiös och målmedveten ledartyp som närmar sig a-landslaget.
2. Emma Holmgren Sirius, målvakt, 1997
På grund av Zecira Musovics återbud till f19-EM fick ett år yngre Holmgren chansen som förstamålvakt – och som hon tog den. Har gjort en mycket övertygande säsong i Sirius och spås, tillsammans med Musovic, bli nästa stormålvakt. Bra skolad och gör ofta avgörande räddningar.
Nathalie Björn (3).
3. Nathalie Björn AIK, försvarare, 1997
Förutom två säsonger som ordinarie i allsvenskan har mittbacken snart spelat 30 flicklandskamper och gjorde tidigare i år debut i u23-landslaget. Hon var dessutom ledaren i det laget som i somras vann guld i f19-EM, där hon även valdes in i all-star-team. En gedigen försvarsspelare med stor potential.
4. Loreta Kullashi AIK, anfallare, 1999
16-åringen öser in mål i Svenska Spel f19-serien och har under hösten tagit en ordinarie plats i allsvenskan. Målskytten har en extraordinär spelförståelse och ett fint passningsspel. Redan gjort flera landskamper med det äldre flicklandslaget.
Zigiotti Olme (6) och Kullashi (3).
4. Tove Almqvist Linköping, mittfältare, 1997 Har haft det tufft med speltid i Linköping, men gjorde ett jättebra mästerskap i somras och valdes in i EM:s all-star-team. En teknisk vinnarskalle som står för finesser i det offensiva spelet.
6. Ebba Wieder Rosengård, mittfältare, 1998
Innermittfältaren har i perioder varit ordinarie hos svenska mästarinnorna – och imponerat. En playmaker som är allra bäst i ”nummer tio”-rollen. Bra blick och passningsspel.
7. Julia Zigiotti Olme AIK, anfallare, 1997
Kan användas på flera positioner offensivt och har en fin funktionell teknik som hon använder smart. Har tillhört en av AIK:s bästa under sin debutsäsong i allsvenskan.
8. Ellen Löfqvist Sundsvall, mittfältare, 1997
Den enda i sommarens EM-trupp som inte spelade i ett elitlag (division 1). Löfkvist är en hårt arbetande och fysisk stark defensiv innermittfältare. Bra i huvudspelet och gör en del mål från sin position. Debuterade i u23-landslaget tidigare i år som en av två 97:or.
Nellie Lilja (9).
9. Nellie Lilja LB07, mittfältare, 1999
Gör sin andra säsong som ordinarie i LB07 och spelar på en hög nivå för sin ålder. Djupledslöpande innermittfältare med bra blick för spelet. En ledartyp som är bra på att driva boll i hög fart. Har skallen för att ta sig långt.
10. Filippa Angeldal AIK, mittfältare, 1997
Mångsidig kreatör som har en väldigt känslig högerfot. Gör många poäng i landslaget. Gör sin andra säsong som ordinarie i allsvenskan, men har störts en del av skador under året.
11. Ronja Aronsson Piteå, försvarare, 1997
Anfallaren som gjorde allsvensk debut som 13-åring (näst yngst genom tiderna) är nu omskolad till ytterback. Har imponerar i topplaget Piteå och i f19-landslaget. Har en bra fysik.
Rebecka Blomqvist (12).
12. Rebecka Blomqvist KGFC, anfallare, 1997
En hårt arbetande anfallare som är lika bra defensivt som offensivt. Måltjuv som än så länge agerar inhoppare i KGFC. Har gjort två mål på 13 matcher i allsvenskan. 13. Lotta Ökvist Piteå, försvarare, 1997
En mångsidig spelare med grym fysik som kan användas på flera positioner. Har spelat över 30 matcher i allsvenskan trots sin ålder. Vänsterfotad spelare med bred repertoar. .
14. Josefine Rybrink Kungsbacka DFF, försvarare, 1998
Har tillhört en av KDFF:s bästa spelare under sitt debutår i elitettan. Har spelat både mittback och defensiv innermittfältare. Klok, bolltrygg och bra passningsspelare.
Maja Göthberg (16).
15. Ebba Hed Halmia, anfallare, 1999
Tvåfotad, mentalt stark anfallare som redan gjort två säsonger i a-laget. Bra förstatouch och ett hårt skott har resulterat i 18 mål i division 1.
16. Maja Göthberg Hovås Billdal, försvarare, 1997
Snabb och rivig ytterback eller yttermittfältare som är helt ordinarie i Hovås Billdal.
Nathalie Persson (17).
17. Nathalie Persson Rosengård, mittfältare, 1997
Slog igenom i allsvenskan under fjolåret med sex poäng (tre mål, tre assist) på 12 matcher. I år har yttermittfältaren haft det lite tuffare. Kvick och teknisk djupledslöpande spelare.
18. Anna Anvegård Växjö DFF, mittfältare/anfallare, 1997
Yttermittfältare som toppar skytteligan i division 1 Södra Götaland med sina 25 mål. Teknisk spelare som är bra en-mot-en.
19. Amanda Persson Växjö DFF, försvarare, 1998
Snabb vinnarskalle som är en av nyckelspelarna i Växjö DFF – som i höst kvalar för en plats i elitettan. Vänsterbacken följer gärna med i offensiven och har bland annat gjort fem assist i år.
20. Matilde Abrahamsson Halmia, försvarare, 1999 Mittbacken har en central roll i division 1-laget. En naturlig ledare som bär kaptensbindeln i f16-landslaget. Bra 1-mot-1 defensivt och fysiskt stark.
Sarah Mellouk (21).
21. Sarah Mellouk Umeå, mittfältare, 1998
Har stagnerat lite efter sitt stora genombrott i Rosengård förra säsongen – men har en enorm potential. Mångsidig innermittfältare utan direkta svagheter.
22. Emma Pennsäter Rosengård, försvarare, 1997
Gjorde allsvensk debut tidigare i år och tog i september en startplats under f19-landslagets EM-kval. Tagit stora kliv och byggt på sig nödvändiga muskler. En snabb och brytsäker mittback som är bra 1-mot-1 defensivt.
Emma Pennsäter (22).
23. Ida Strömblad Kungsbacka DFF, mittfältare, 1998
Den lilla yttermittfältaren har tagit en ordinarie plats i elitettan under året. Teknisk och avig med en jättefin inläggsfot. Ett bollgeni som även var en stor talang i innebandy och bandy.
24. Christine Tjärnlund Sunnanå, anfallare, 1997
Vindsnabb anfallare från Storuman som fått sitt genombrott i elitettan med sina 11 mål. Debuterade nyligen i f19-landslaget.
Fanny Lund (25).
25. Fanny Lund Kopparberg/Göteborg FC, målvakt, 1997
Fått chansen i allsvenskan i Loes Guertz frånvaro och varit ordinarie förstamålvakt i höst. Höll bland annat nollan mot Rosengård.
26. Matilda Ovenberger LB07, anfallare, 1999
Gick från Rosengård till LB07 inför säsongen och har fått en del speltid i elitettan. En stark och tuff djupledslöpande anfallare som gör många mål. Har bland annat gjort fyra mål på åtta landskamper.
27. Saga Ollerstam LB07, försvarare 1998
Ledartyp som är kapten i f98-landslaget. Mittbacken är ordinarie i elitettan och har bland annat gjort fyra mål i år.
28. Izabell Rydell Gideonsberg, anfallare, 1999 En irrationell och fräck spelare som gjort 25 mål i division 2. Lite oskolad och än så länge inte given i landslaget. Är en minst lika stor talang i innebandy.
Hanna Lundell (29).
29. Hanna Lundell Rosengård, mittfältare/anfallare, 1998 Löpstark yttermittfältare eller anfallare som öser in mål. I f19-laget har hon gjort 15 mål på 18 matcher och i augusti gjorde hon fyra mål i en Svenska Cupen-match för a-laget. Dessutom avgjorde hon sommarens Gothia Cup-final med ett hattrick. Har gjort tre inhopp i allsvenskan.
30. Moa Öhman Assi, anfallare, 1999 Värvades till Assi (division 1) inför säsongen och har fått ett rejält genombrott under sin första a-lagssäsong. 15-åringen har, trots att hon inte är helt ordinarie, gjort 20 mål. Teknisk och irrationell spelare som ännu inte fått chansen i landslagssammanhang.
—
BUBBLARE I september gjorde spelare födda 2000 sina första landskamper. De är för unga för att vara med på listan – men här är några namn att lägga på minnet redan nu.
Sara Linnakallio.
Sara Linnakallio Eskilstuna United, anfallare, 2000
15-åringen debuterade i allsvenskan i slutet av augusti. Spelade även sina två första landskamper i september och gjorde ett mål på straff. En typisk måltjuv.
Vanessa Henrysson Roqueta Kristianstad, mittfältare, 2000
Yttermittfältaren lämnade nyligen Nättraby (division 1) och skrev kontrakt med allsvenska Kristianstad. Har suttit på bänken vid några tillfällen men ännu inte debuterat.
Emmy Zetterberg Halmia, mittfältare, 2000
Lämnade nyligen Böljan för Halmia. En explosiv innermittfältare med låg tyngdpunkt och bra passningsspel. Emmy har gener att brås på då hon är dotter till före detta landslagsspelaren Pär Zetterberg.
Saga Nygård AIK, anfallare, 2000
Har gjort 15 mål på 12 matcher i Svenska Spel f19-serien. Det ledde till att 15-åringen fick debutera i allsvenskan i slutet av augusti. Har ett bra tillslag och går rakt på mål.
Sirius damlag portas från träningsplanen Löten. Anledningen: Herrlagets jakt på en allsvensk plats.
Jag hoppades att Fotbollssverige skulle vara lite mer jämställt 2015 än tidigare. Jag hoppades förgäves. Det visar väl Sirius beslut att slänga ut damlaget från träningsplanen ”Löten” med all oönskvärd tydlighet.
”Det känns ganska naturligt och prioriteringen är att herrarna går först.”
Orden är Sirius vd Ola Anderssons. Den forne AIK-spelaren och tv-profilens inställning är talande.
Jag har förståelse för att träningsplanen är i mindre bra skick och känslig, men att därför stänga damlaget ute från densamma är inte acceptabelt – i synnerhet då damlag inte alls sliter ner naturgräset i den utsträckning som herrlag gör.
Det enda positiva med nyheten om Sirius beslut, som för övrigt känns hämtat från 1970, är att hela landet får veta hur bakåtsträvande och långt ifrån jämställd fotbollen faktiskt fortfarande är.
Sirius beslut att porta damlaget får mig att må illa, Ola Anderssons kommentarer i UNT får mig att vilja spy.
Gaelle Enganamouit sköt Hammarby i sank och Eskilstuna ännu närmare ett historiskt SM-guld. Med fyra omgångar kvar toppar man tabellen fyra poäng före tvåan Rosengård.
Senast lagen möttes gjorde hon alla tre målen. I kväll nöjde sig skyttedrottningen Gaelle Enganamouit med två fullträffar när Eskilstuna slog tillbaka Hammarby med 2–0 på Zinkensdamms IP.
Segern innebar att succélaget drog ifrån Rosengård i toppen och skaffade sig ett fantastiskt utgångsläge inför säsongsavslutningen. Fyra poäng skiljer lagen åt när fyra omgångar återstår att avverka.
Kvällens två mål från Enganamouit kan ha varit säsongens mest avgörande – för kampen om guldet, för striden kring nedflyttningsstrecket och för skytteligan. Helt klart är att de satte Eskilstuna i en riktig guldsits, att de definitivt inte förbättrade Hammarbys chanser att greja nytt kontrakt och att de gjorde kameruanskan själv till damallsvenskan okrönta skyttedrottning just nu.
***
Det var egentligen aldrig något snack. Eskilstuna var bättre än Hammarby på det mesta. Man var tyngre, starkare, mer löpvilligt och betydligt bättre organiserat. Man visade dessutom upp en offensiv spets som hemmalaget aldrig ens var i närheten av.
Medan Gaelle Enganamouit & Co omvandlade förlupna Hammarbypassningar på mittplan till sylvassa chanser mot Sofia Lundgren, skapade Hammarby egentligen inte särskilt mycket alls att skriva hem om någon gång under de 90 minuterna.
Skottstatistiken efteråt talade sitt tydliga språk. Eskilstuna vann den med förkrossande 22–8, siffror man inte skojar bort.
Medan Eskilstuna tog ett kliv till mot sitt första SM-guld har Hammarby en hel del att jobba i jakten på Mallbacken och tiondeplatsen i tabellen.
Pernille Harder blev historisk när Linköping besegrade Mallbacken med 5–1. Danskan gjorde två mål och är nu klubbens bästa målskytt genom tiderna.
Linköping var piskat att vinna mot Mallbacken för att inte förlora chansen till en Champions League-plats. Det gjorde man, med besked.
Stina Blackstenius satte fart på målskyttet redan efter fem minuters spel och sedan rullade det på. Med ytterligare ett mål från Blackstenius, ett från Kristine Minde och två från Pernille Harder fick hemmalaget en behaglig resa till tre poäng. Mallbackens reducering genom Elin Nyman strax före paus var bara av akademisk karaktär.
Desto mer betydde då Harders två fullträffar, mål 40 0ch 41 i Linköpingströjan. Det sista satte inte bara punkt för målfabrikationen, det gjorde danskan till till klubbens bästa målskytt någonsin – före Maria Aronsson, Josefine Öqvist, Kosovare Asllani, Caroline Seger och andra tidigare målmakare av rang.
***
Örebros mardrömssäsong fortsätter. I går förlorade man den uppskjutna matchen mot Kristianstad och blev därmed passerat i tabellen av Skånelaget.
