Förbundskapten Pia Sundhage petar tre spelare till VM-kvalmötet med Nordirland.
En målvakt, en back och en mittfältare, som var med i Algarve Cup, ställs nu utanför den blågula truppen.

Pia Sundhage presenterade en helt skrällfri trupp till VM-kvalmatchen mot Nordirland 5 april. Samma spelare som deltog i Algarve Cup finns med i den kommande matchen mot Nordirland, bortsett från målvakten Stephanie Öhrström (Verona), mittbacken Amanda Ilestedt (Rosengård) och mittfältaren Emmelie Konradsson (Umeå IK).

Därmed står det klart att Umeås anfallstalang Lina Hurtig ställs utanför landslaget ännu en gång. Hon får istället fokusera på spel med F19-landslaget i EM-kvalets Elite Round i Frankrike där Sverige ställs mot Frankrike, Polen och Rumänien.

Precis som jag skrivit här tidigare skulle jag gärna se Lina Hurtig i Pia Sundhages landslagstrupp. Umeå-forwarden är en talang utöver det vanliga och borde därför ges tid och plats för att växa in i rollen som seniorlandslagsspelare.

I synnerhet eftersom jag tycker att hon definitivt är lika bra som – om inte bättre än – Olivia Schough (Bayern München) eller Emma Lundh (AIK).
Och eftersom Hurtig har spetsegenskaper som skulle kunna bli väldigt värdefulla i VM nästa sommar.

Att Öhrström skulle få lämna när truppen bantades från tre till två målvakter var väl ganska väntat. Verona-keepern fick ju ganska tydliga signaler när hon inte fick spela något alls i Portugal.

Spela i Algarve Cup fick däremot både Amanda Ilestedt och Emmelie Konradsson, men ingen av dem  lyckades väl egentligen övertyga i sina inhopp.

Kopparbergs/Göteborg hade hoppats knyta till sig holländskan Sherida Spitse inför säsongen.
Men landslagsmittfältaren hamnade i norska Lilleström och jakten på en mittfältare har gått vidare.
Nu riktar man enligt uppgifter in sig på Wales landslagsmittfältare Jessica Fishlock.

Enligt obekräftade, men vanligtvis väldigt bra, källor ska Kopparbergs/Göteborg vara intresserade av att knyta till sig 27-åriga Jessica Fischlock.
Walesiskan tillhör visserligen Seattle Reign, men har tidigare varit utlånad från klubben till såväl Glasgow City som Melbourne Victory.

Hur mycket som ligger i de uppgifter som sipprat ut återstår att se, men Fishlock är en duktig mittfältare som sannolikt skulle stärka upp Göteborgslaget ytterligare om affären går i lås.

…

I helgen nåddes jag av uppgifter om att Vittsjös huvudsponsor, Wiwood, skulle ha avslutat sitt åtagande hos klubben.
Om informationen visar sig stämma är det ett hårt ekonomiskt slag för Skåneklubben.

Jag tänkte inte skriva så mycket mer om det än så, innan jag tagit ett snack med klubbens ordförande Olof Sixten. To be continued, helt enkelt.

…

I eftermiddag spelar Sverige sin tredje och avslutande gruppspelsmatch i Algarve Cup. Världstrean Japan står för motståndet i en match där Pia Sundhage kastar om lite i den blågula elvan.

Tyresös Carola Söberg tar plats mellan stolparna och Linda Sembrant tar plats bredvid Nilla Fischer i det svenska mittförsvaret.
På mittfältet får Umeås Hanna Folkesson chansen från start, precis som Rosengårds Lina Nilsson.
Folkesson ersätter Lisa Dahlkvist medan Nilsson tar Sofia Jakobssons dito. Den sistnämnda spelar på topp tillsammans med Lotta Schelin.
Linköpings Charlotte Rohlin och PSG-spelaren Kosovare Asllani saknas på grund av skador.

Att Hedvig Lindahl skulle få vila en av matcherna var ganska väntat. Assisterande förbundskapten Lilie Persson berättade redan inför turneringen att man hade för avsikt att låta två målvakter spela i Algarve Cup.

Men att det skulle bli Söberg som fick chansen trodde jag nog inte.
Tyresökeepern, som 31 år gammal har en landskamp på meritlistan, är duktig, men håller enligt min mening inte för landslagsspel.

Och med tanke på att Söberg sannolikt spelar sin sista säsong i Damallsvenskan – och om det vill sig illa som backup till finska landslagskeepern Tinja-Riikka Korpela – känns valet av målvakt i mötet med Japan märkligt.

Klockan 15.30 sparkar matchen igång. Då får vi se om Tyresömålvakten kan motbevisa det jag just skrivit.

I kväll inleds Algarve Cup för svensk del med match mot Danmark.
Då får Pia Sundhages nya spelsystem sitt första riktiga test i turneringen, med Caroline Seger i en nyckelroll.

På plats i Portugal ser jag fram emot Sveriges möte med Danmark i kväll – och att på nära håll få se och analysera det ”nya” svenska spelsystemet 4–1–3–2.
Jag har torgfört mina funderingar och tankar om landslagets förändrade taktiska uppställning, i synnerhet efter Frankrikematchen.
Men nu har jag möjligheten att se hur den, laget och spelet ser ut från läktarplats.

Sundhage offentliggjorde sin startelva redan i går kväll.
Och det är ett kanske inte helt väntat, men ändå intressant lag som förbundskaptenen mönstrar:

Hedvig Lindahl – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Elin Rubensson – Caroline Seger – Sofia Jakobsson, Lisa Dahlkvist, Therese Sjögran – Antonia Göransson, Kosovare Asllani.

Det mest noterbara i elvan är nog att Lisa Dahlkvist får den offensiva rollen på innermittfältet samtidigt som Antonia Göransson tar plats i anfallet.

Men den verkliga nyckelfiguren i Pia Sundhages lag mot Danmark är Caroline Seger. Tyresömittfältaren är ”ettan” på mitten, i en roll mellan försvar och mittfält, spelaren som ska göra skillnad och som Sundhage själv sa när vi pratades vid i går: ”ska vara en klok gumma”.

Seger är en utmärkt fotbollsspelare, med en kunskapsbank som få andra svenska spelare kan jämföra sig med.
Men hon behöver visa att hon är rätt spelare i den här rollen.

Den chansen får hon i kväll, och sannolikt i någon eller några av de kommande matcherna i turneringen.
Jag hoppas få se en Caroline Seger som använder sin utsökta touch till att på få tillslag sätta fart på Sveriges spel i offensiva omställningar och med sin klokhet kan bromsa upp motståndarnas spelvändningar  – och det tror jag hon kan göra.

Dahlkvist i ovan position
Lisa Dahlkvist, som tillvardags spelar i en utpräglad defensiv mittfältsroll i Tyresö, får nu chansen i den offensiva mittfältsrollen.
Ett intressant val av landslagsledningen, men också ett val som kräver sina svar.

Att Dahlkvist kan spela riktigt bra i en offensiv roll vet alla som såg VM i Tyskland 2011, men det var ett tag sedan nu.
Hur har hon präglats av att inte agera i den positionen i klubblaget? Och kan hon vara samma offensiva hot som den där sommaren för snart tre år sedan?

Sofia Jakobsson är tillbaka i landslaget efter att ha stått utanför ett tag. Nu får hon chansen från start.
Frågan är om hon också tar den.

Chansen från start får också Antonia Göransson – som forward.
Tysklandsproffset har från tid till annan varit i frysboxen i klubblaget under säsongen, men har nu chansen att visa vad hon går för och hitta tillbaka till bra form.

Unga ytterbackar
I försvaret hittar vi två relativt unga ytterbackar i Jessica Samuelsson och Elin Rubensson, vilket känns piggt och spännande.

Personligen hade jag gärna sett Rosengårdspelaren till höger, men det kanske är en smaksak. Hur som helst är jag nyfiken att se hur hon står sig i en ny match mot internationellt motstånd och på hur vintern i Australien har påverkat Linköpings fysfenomen, Samuelsson.

Klockan 19.00, svensk tid, sparkar matchen igång. Då är jag på plats och då får förhoppningsvis några av mina frågor sina svar.

…

Det jag är allra mest spänd på är att se hur den svenska spelidén ser ut.
Jag har varit frågande till den tidigare, men jag hoppas att matchen i kväll rätar ut de frågetecken jag haft och fortfarande har.

…

Värt att veta om Danmark är att man saknar två riktiga nyckelspelare från fjolårets EM-slutspel. Katrine S Pedersen har lagt skorna på hyllan och Pernille Harder är fotskadad.

Två tunga avbräck för danskorna som dessutom tappat ytterligare några spelare sedan i somras, däribland förra Linköpingsspelaren Julie Rydahl Buhk (slutat).

Linköping får klara sig utan sin bästa spelare under delar av vårsäsongen.
Danskan Pernille Harder har ådragit sig en utmattningsfraktur i foten och blir borta i upp till tre månader.

Fjolårets tabelltrea, Linköping, såg ut att kunna bli en intressant utmanare till tippade guldkandidaterna FC Rosengård och Tyresö i årets damallsvenska toppstrid.
Men efter ett par tunga avbräck ser läget inte lika ljust ut för östgötalaget.

I januari ådrog sig finska landslagsforwarden Linda Sällström en korsbandsskada (den tredje i ordningen) under lagets träningsläger i Thailand.
Och i lördags drabbades klubben av ett nytt, tungt bakslag när danska landslagsmittfältaren Pernille Harder gick sönder.

Det var i träningsmatchen mot AIK som olyckan var framme.
Harder ådrog sig en utmattningsfraktur i foten och tvingas nu till operation och rehabilitering.

Därmed har Linköping tappat två viktiga kuggar i sitt lagbygge, den allra viktigaste bara en månad före säsongsstarten, och en topplacering i Damallsvenskan ser betydligt svårare ut att nå.

Knäskadan gjorde sig påmind och påverkade henne under hela hösten.
Nu tvingas Rosengårds Thora Helgadottir att begränsa sin träning på grund av skadan.

En av mästarklubben FC Rosengårds verkligen nyckelspelare, målvakten Thora Helgadottir, får bromsa upp och lägga om sin träning den här säsongen.
Anledningen är att hennes sargade knä (broskförslitningar) kräver det.

Till Sydsvenskan berättar isländskan att hon blivit bättre i knät sedan i januari då hon fick en kortisonspruta.
Men helt bra är hon inte.

Därför tvingas hon nu dra ner på sin träningsdos och lägga om delar av sin träning för att kunna spela en hel säsong.

…

Skadeproblemen på målvaktssidan har varit ett litet orosmoment för mästarklubben, men verkar ändå inte var något emot de besvär som nyförvärvet Kirsten van de Ven lider av.

Holländskan dras enligt uppgifter med sviter från tidigare hjärnskakningar och är i dagsläget lång ifrån spel.

långt ifrån spel efter att ha ådragit sig en hjärnskakning.

Tre rutinerade spelare har lämnat återbud till mötet med Frankrike – och en fjärde, Lotta Schelin, ser också hon ut att stå över landskampen.
Återbuden försvagar helt klart den svenska truppen, men ger också nya möjligheter.

Det blir ett devalverat svenskt landslag som ställs mot Frankrike på lördag. Frankrikeproffset Josefine Öqvist meddelade tidigt att hon behövde stå över landskampen, Charlotte Rohlin lämnade återbud efter att ha ådragit sig en lättare skada på Linköpings träningsläger i Thailand så sent som i går meddelade förbundet att även Therese Sjögran uteblir.

Och i kväll kom nästa bakslag – Lotta Schelin dras med en lårskada och det mesta tyder på att även hon missar mötet med världsfemman.

Läget kunde onekligen se ljusare ut för assisterande förbundskapten Lilie Persson.
Men återbuden är inte enbart av ondo, de ger också möjligheter.

Istället för att matcha fyra mer eller mindre självskrivna startspelare får Persson nu låta nya, eller åtminstone andra, spelare visa vad vad de håller för mot Europas näst bästa landslag.

Matchen mot Frankrike blir därför en bra värdemätare – för de spelare som vanligtvis inte är ordinarie och för ett något devalverat svenskt landslag.

Sex landslagsdebutanter finns som bekant på plats i Amiens och minst ett par av dem kommer sannolikt att få duktigt med speltid.
Målvakten Stéphanie Öhrström lär bli en av dem. På förbundets hemsida antyds nämligen att Verona-keepern troligen får spela en halvlek på lördag.

Den halvleken är Öhrström värd. Trelleborgstjejen har gjort bra ifrån sig i Italien under lång tid och med Kristin Hammarström helt ute ur bilden och Sofia Lundgren långtidsskadad är hon därför en klar kandidat till den blågula målvaktsplatsen.

En annan spelare som kan, och borde, få chansen (särskilt som Schelin är skadad) att visa framfötterna är Emma Lundh. AIK-forwarden har fina kvaliteter och spetsegenskaper som det råder brist på i landslaget och har helt klart kapacitet att utvecklas till en framtida startspelare.

Spetsegenskaper finns det gott om hos Lina Hurtig också. Jättetalangen tog nya kliv i rätt riktning under fjolåret och kommer säkert att ta ännu fler i år.

Men man ska samtidigt komma ihåg att Umeåforwarden är ung och behöver få tid på sig för att växa in i rollen som landslagsspelare. Med det sagt hoppas jag att landslagsledningen har ambitionen att skynda långsamt med Hurtig och inte kasta in henne i laget för mycket och för fort. Hennes tid i blågult kommer snart nog i alla fall.

Enligt de rapporter jag fick från Frankrike tidigare, så gjorde Emilia Appelqvist bra ifrån sig på eftermiddagens träning. Trots det är hon ingen spelare för det svenska landslaget, som jag ser det. Spelförståelsen är bra, men farten räcker inte till på internationell nivå.

Då tycker jag nog hennes klubbkompis i Piteå, Josefin Johansson, har gjort mer rätt för sin plats i truppen. Johansson svarade för sin bästa säsong någonsin i fjol och har potential att utvecklas ytterligare detta år.
Förhoppningsvis får hon lite speltid mot Frankrike, och chansen att visa om hon håller för spel på högsta tänkbara nivå.

Jag hoppas också att Elin Rubensson får duktigt med speltid – i försvaret.
Ni som såg Rosengårdsspelarens insats som högerback i Champions League-spelet i höstas förstår varför. Rubensson var riktigt, riktigt bra och visade att hon kan bli en ytterback av internationellt snitt.

Oavsett hur Lilie Persson väljer att formera laget och hur mycket speltid debutanterna får blir matchen mot Frankrike bra som värdemätare och som start på landslagsåret.

Fyra debutanter fick plats i Pia Sundhages trupp till matchen mot Frankrike.
Landslagsåret inleds med ett tufft möte och en oundviklig generationsväxling.

Det blev en senare start på det blågula året än vad landslagsledningen hade hoppats på. Men den 8 februari är det dags, när Sverige ställs mot Frankrike i Amiens.

I dag presenterade assisterande förbundskapten Lilie Persson en 21 spelare stark svensk trupp där fyra debutanter fanns med: Stéphanie Öhrström, Magdalena Ericsson, Lina Hurtig och Emma Lundh.

Saknas gör därmed bland andra; Sofia Jakobsson, Lina Nilsson, Jessica Samuelsson, Jenny Hjohlman och Malin Reuterwall.

Nilsson och Hjohlman är skadade medan Samuelsson spelar i Australien i vinter. Varför de övriga två inte kom med vet jag inte, men jag har mina aningar …

Saknas i truppen gör också Emma Berglund (Umeå) och Linda Sembrant (Tyresö).

I Berglunds fall tror jag att hennes långa tid borta från planen (efter korsbandsskadan förra året) har varit avförande. Nu är UIK-backen tillbaka i full träning och snart lär hon nog vara tillbaka i blågult igen.

Varför Sembrant inte är uttagen vet jag inte. Kanske får hon chansen senare i år eller så är hon bara inte den mittbackstyp som Sundhage vill se tillsammans med Nilla Fischer.

Av det lilla som jag såg Sembrant i höstas så tyckte jag att hon hade problem med tempot när det gick undan, vilket skulle kunna vara en anledning till att hon inte finns med.

Tillbaka till de som faktiskt är uttagna.

Något gammalt, något nytt
Merparten av spelarna är de gamla vanliga, stommen i den elva som Pia Sundhage brukar ställa på planen, sen finns det några nya och några nygamla.

Tyresös Carola Söberg tillhör den senare kategorin. Efter att ha stått utanför ett bra tag och dessutom tackat nej när hon varit uttagen, är Söberg nu tillbaka.
Med tanke på att Kristin Hammarström slutat och att Sofia Lundgren är långtidsskadad är Söberg ett naturligt val – även om hon i mitt har haft svårt att övertyga på allra högsta nivå.

Stéphanie Öhrström är en av debutanterna i truppen. Veronamålvakten var med på lägret på Bosön i slutet av förra året och får nu en ny möjlighet.
Öhrström är välskolad, duktig och har tjänat ihop till den här chansen. Och med den konkurrensminskning som Hammarström och Lundgrens frånfälle medför är Öhrström en spelare som mycket väl kan finnas med i kommande landslagstrupper också.

Nya ytterbackar
Backsidan innehåller en landslagsdebutant och en spelare som inte varit uttagen som försvarsspelare tidigare.
Linköpings Magdalena Ericsson är rookien i sammanhanget. För den som inte känner till henne är hon utrustad med en finfin vänsterdoja och ett bra spelsinne, men hon har också vissa brister.

Jag gillar Ericssons spelstil, men undrar verkligen om hennes positionsspel och fart räcker till på europeisk toppnivå. Svaret kanske kommer just mot Frankrike i Amiens.

Elin Rubensson har ju varit med tidigare, men aldrig som back. Det är hon nu. Rosengårdspelaren imponerade på mig, och sannolikt också på landslagsledningen, när hon lirade högerback i Champions League i höstas.
Här har Sundhage & Co en oslipad diamant i sina händer. Jag tror nämligen att Rubensson kan bli en högklassig ytterback.

Offensiva talanger
De två sista debutanterna är offensiva spelare båda två. Den ena är Umeås Lina Hurtig, som många ville se i landslaget redan förra året, den andra är AIK:s Emma Lundh.

Att Hurtig finns med är inte svårt att förstå. Umeåspelaren gjorde en klart godkänd fjolårssäsong och har kvaliteter som det råder brist på i det svenska landslaget.
Men man ska samtidigt komma ihåg att hon är grön i sammanhanget och behöver få tid på sig för att växa in i rollen som seniorlandslagsspelare.
En roll som hon kommer att ikläda sig i många år framöver.

Sist, men inte minst, den uttagning som överraskade mig mest – Emma Lundh.
Visst har Lundh kvaliteter, men hon har inte tagit det där sista klivet. Steget från stor talang till viktig seniorspelare.
Lilie Persson sa till förbundets sajt att AIK-spelaren hade gjort avtryck på det senaste landslagslägret, så kanske är Lundh på väg att ta det där klivet trots allt – även om jag tvivlar en aning.

En ny tid är här
Ett nytt landslagsår är här och med det ett delvis nytt landslag – och ytterligare en uppgift: att inleda en generationsväxling.

Några spelare borde kanske redan ha slussats in, men jag har förståelse för att landslagsledningen inte ville påbörja den processen innan fjolårets EM-slutspel.
Nu finns det tid, gott om tid, att påbörja det arbetet. Därför känns det helt rätt att fyra debutanter finns med i truppen mot Frankrike, även om jag hade kunnat tänka mig någon eller några förändringar.

Personligen hade jag ju gärna sett Linköpings Stina Blackstenius i den här truppen. LFC-forwarden var ett riktigt utropstecken i Damallsvenskan förra säsongen och kunde helt klart ha belönats med en landslagsplats.

Nu lär Blackstenius chans komma, mer sannolikt förr än senare, för en helt oundviklig och klart nödvändig generationsväxling har inletts.
Sundhage & Co har en intressant och minst sagt delikat uppgift framför sig.

Rykten hade placerat Lieke Martens i Kopparbergs/Göteborg en längre tid.
I går blev holländskans övergång från Duisburg ett faktum.

När tyska Duisburg räddades från konkurs (för vilken gång i ordningen vet jag inte) genom att gå upp i herrfotbollsföreningen MSV Dusiburg i mellandagarna fick samtliga spelare i truppen ”fribrev”. Det innebar att de fick möjlighet att skriva på nya kontrakt med den nya klubben eller lämna för nya utmaningar.

Holländska landslagsmittfältaren Lieke Martens valde det senare och skrev på för Kopparbergs/Göteborg – och besannade därmed de rykten som florerat sedan sent förra hösten.

I Martens får Göteborgsklubben en tekniskt skicklig och klart speedig yttermittfältare som tillför ytterligare spets till Stefan Rehns nybygge. En riktigt bra rekrytering, kort och gott.

Och det kan bli än mer holländskt på västkusten vad det lider. Holländska uppgifter har gjort gällande att jättelöftet Vivianne Miedema också är på väg till en svensk klubb.
Med tanke på att det redan huserar tre holländskor i Göteborg är det knappast någon högoddsare att tro att den unga forwarden kan tänkas hamna i samma lag – men sannolikt inte innan sommaren eftersom hon varit tydlig med att hon vill gå klart i skolan innan hon flyttar.

Enligt mina uppgifter (läs: Twente) kunde den holländska kolonin i Göteborg redan ha innefattat fyra spelare. Klubben var nämligen intresserade av landslagsmittfältaren Sherida Spitse som dock valde spel med Lilleström i norska Toppserien istället.

Göteborg ser allt starkare ut, men har fortfarande en del jobb att göra om man på riktigt allvar ska kunna utmana FC Rosengård och Tyresö om SM-guldet.
Laget skulle må bra av att stärka upp backsidan ytterligare, men behöver kanske framför allt få in en central mittfältare som, åtminstone delvis, kan fylla upp det tomrum som trion Anita Asante, Yael Averbuch och Marie Hammarström lämnade efter sig.

Det har varit en händelserik dag för lagen i Damallsvenskan, minst sagt.
Tyresö har släppt en bomb av det tyngre slaget, AIK, Kif Örebro och Piteå har fått nya bitar att falla på plats i sina respektive lagpussel och FC Rosengård har levererat en glädjande nyhet.

Vi börjar med den stora nyheten. Den brasilianska bomben. Den som följer och är intresserad av svensk damfotboll har knappast undgått att Tyresö värvat fyra brasilianska landslagsspelare.

Hur bra paketrekryteringen egentligen är kommer att visa sig på sikt, men bara det faktum att Stockholmsklubben lyckats knyta till sig fyra landslagsspelare i en och samma deal imponerar på mig.
Att Tyresö dessutom kommit överens om tvåårskontrakt med kvartetten visar att man menar allvar och att man bygger nytt för nutid och framtid.

Men, som jag skrev i Sportbladet i dag, har klubben en duktig utmaning framför sig. Det är ingen barnlek att spela ihop nya spelare till ett väl fungerande lag. Sådant brukar ta tid och tid är vad Tyresö saknar.

Det som jag tror kommer att bli den svåraste biten för tränare Tony Gustavsson & Co är att få de nya brasilianskorna att acklimatisera sig snabbt. Precis som att spela ihop ett nytt lag brukar det behövas en god portion tid för att få spelare från andra kontinenter att komma till rätta och anpassa sig till det rent fotbollsmässiga, men kanske framför allt till att bo och leva i Sverige.

Nu finns redan Marta i klubben, vilket är ett jätteplus för Tyresö. Hon kan, och kommer säkert, att skynda på anpassningstiden avsevärt.

……………………

För den skarpsynte gick det faktiskt att utläsa ytterligare en nyhet i Sportbladets texter om Tyresö i dag.
Backen Karin Lissel fanns inte uppräknad bland Tyresös spelare, vare sig i den trupp som klubben har under Champions League-spelet eller i den man förfogar över efter turneringen.

Enligt obekräftade uppgifter kommer Lissel att lämna Tyresö för någon annan klubb.

………………….

Nykomlingen AIK har fyllt på sin spelartrupp genom att flytta upp Christina Mårtensson, Madeleine Rohr och Daniella Novakovic från sitt F19-lag.

…………………

Kif Örebro har kommit överens med de tjeckiska tvillingarna Irena och Lucie Martinkova om kontrakt som sträcker sig över säsongen 2014.

………………….

Målvakten Maria Rönnbäck har förlängt med Piteå, precis som backen Johanna Andersson (vilket jag redan bloggat om).

…………………

Sist, men inte minst, en glädjande rapport från FC Rosengård. Målvakten Thora Helgadottir är inte allvarligt skadad i det knä hon har haft ont i sedan i höstas.
Isländskan ska få en cortisonspruta, sen ska hennes problem vara ur världen, skriver Sydsvenskan.

Det stormar ganska rejält i svensk fotboll just nu och det har knappast blåst klart, däremot har vinden ändrat riktning. I dag kom nämligen landslagsledningens motdrag till klubbarnas bojkott – en landskamp mot Frankrike på bortaplan 8 februari istället för ett träningsläger på Bosön.

Man behöver inte vara klärvoajant för att ana att mötet mellan Damallsvenskans klubbar och landslagsledningen den 17 januari kommer att bli laddat.

Olika intressen och viljor ställs då mot varandra i en minst sagt nödvändig sittning där parterna verkligen behöver hitta en gemensam väg framåt för svensk fotbolls bästa.

Fortsättning lär följa …

……………………………………

Holländska rykten placerar landslagsspelarna Lieke Martens (Duisburg) och Vivianne Miedema (Heerenveen) i en svensk klubb kommande säsong.
Uppgifterna är verkligen intressanta eftersom det handlar om en mittfältare av hög internationell klass och en forward som spås en glimrande framtid.

Vilken klubb som skulle vara på väg att locka till sig holländskorna förtäljer dock inte historien.

…………………………………….

FC Rosengård flyttar upp två unga talanger i A-truppen. Det är mittfältarna Sara Mellouk och Ebba Wider, båda födda 1998, som ges chansen i mästarlaget.

…………………………………….

Som många säkert läst är karriären över för Johanna Frisk. Tyresökaptenen tvingas lägga skorna på hyllan efter att ha blivit idrottsinvalid till följd av ett antal knäskador.

Tungt för Frisk och tufft för Tyresö.