Damlandslagets assisterande förbundskaptener Lili Persson och Birger Jacobsson fick se två landslagsbackar bli skadade när Tyresö mötte Linköping i går.

Träningsmatchen på Bosön var bara 16 minuter gammal när Linköpingskaptenen Nilla Fischer lämnade planen efter en smäll mot knät.

Illavarslande så klart, men dessbättre utan anledning till oro.

– Äh, det var ingenting. Bara en försiktighetsåtgärd, kommenterade Fischer smällen efteråt.

Lika bra gick det sannolikt inte för Linköping vänsterback Jessica Samuelsson som tvingades avbryta matchen i mitten av andra halvlek och som med ena foten hårt lindad fick hjälp fick hjälp att ta sig till omklädningsrummet efter slutsignalen.

– Det är svårt att säga hur allvarligt det är. Jag tror att hon har trampat igenom och stukat foten, sa Linköpings tränare Martin Sjögren.

Men helt säker på skadans art var nog inte Linköpings ledarteam som snackade om att låta landslagsbacken Samuelsson röntga foten för att se så att inget var brutet.

Med tre veckor kvar till damlandslagets möte med Island i Växjö var skadorna på Linköpings två landslagsbackar knappast vad Lili Persson och Birger Jacobsson hoppades få se när de åkte till Vinnarhallen.

———————————————–

I kväll spelar LdB FC Malmö och Kopparbergs/Göteborg kvartsfinaler i Champions League. Malmö ställs mot Lotta Schelins Lyon medan Göteborg möter Juvisy.

De franska lagen är förhandsfavoriter (Lyon skyhöga medan Juvisy är knappa), men framför allt Göteborg har en reell chans att vända hem till Sverige med ett positivt resultat i bagaget.

Som ett led i Aftonbladets fortsatta satsning på damfotboll kommer ni att kunna följa Lyons match mot Malmö via live-rapportering från undertecknad.

Klockan 17.45 kör jag igång, så häng med då!

Hon är som Sveriges största stjärna och har en solklar plats i Pia Sundhages EM-lag. Men Lotta Schelin har verkligen inte levererat i Algarve Cup. 

Förbundskapten Pia Sundhage håller henne högt och vill att hon ska skina i sommarens EM-slutspel. Om det ska bli verklighet så måste Lyon-proffset Lotta Schelin prestera betydligt bättre än vad hon har gjort i Algarve Cup.

Så här långt har Schelin i ärlighetens namn gjort en riktigt blek turnering och överglänsts av såväl Kosovare Asllani som Sofia Jakobsson.

Som jag ser det kan man kräva väldigt mycket mer av en spelare som är både lagkapten och ledargestalt. Schelin måste jobba hårdare, ta ett större ansvar och spela mycket mer uppoffrande än vad hon har visat prov på i matcherna mot Kina, Island och USA.

Sista chansen att leva upp till stjärnstatusen och Sundhages höga tankar kommer i matchen om tredje pris där damlandslaget ställs mot Norge. Då ska Schelin leverera, annars tycker jag att Sofia Jakobsson eller någon annan kan få chansen att spela på topp tillsammans med Kosovare Asllani.

Nilla Fischer hyllades efter matchen mot USA. Och det med all rätt. Men i skuggan av Linköpingsspelaren svarade Emma Berglund för en insats som faktiskt var ännu vassare.

Umeå-kaptenen var, för att använda Marcus Allbäcks (player manager i herrlandslaget) uttryck, en riktig general i mittförsvaret – synnerhet i första halvlek.

Gång efter annan var hon först i löpdueller, högst i luftrummet och starkast i närkamper. Berglund tog bort två av världens bästa forwards och redde ut de situationer där backkollegorna kom lite fel.

Allt lite i skymundan, eller åtminstone i området just utanför medias hårt riktade strålkastarljus.

24-åriga Emma Berglund är ingen fancy spelare som drar till sig särskilt mycket uppmärksamhet i landslaget, men hon gör de facto en sjuhelvetes nytta.

Hade hon bara tryckt dit ett svenskt 2–1-mål med drygt 20 minuter kvar att spela så hade hon hamnat i fokus också.

—————————————–

Jag tror att förbundskapten Pia Sundhage kände en viss osäkerhet gällande Lisa Dahlkvists varande på ett svenskt EM-mittfält. Den osäkerheten försvann i går.

Dahlkvist spikade sin plats i Sundhages EM-lag i och med sin insats mot USA där hon verkligen kom till sin rätt.

——————————————

Damlandslaget gjorde sin bästa match på väldigt länge många spelare gav Pia Sundhage positiva besked. Men 1–1 mot USA i Algarve är inte samma sak som succé i EM på hemmaplan.

Blågult visade i går att man är på rätt väg, men man är inte framme. Inte på långa vägar. Det finns fortfarande många delar och detaljer som kan och bör bli bättre.

Försvarsspelet är inte klockrent (ta USA:s 1–1 som exempel), bollförlusterna på mittplanen är fortfarande för många och det offensiva spelet måste vässas betydligt.

Dessutom vill jag se en Lotta Schelin som tat mycket mer ansvar och som verkligen spelar som den stjärnspelare Pia Sundhage vill att hon ska vara i landslaget.

Så här långt har hon inte ens varit nära någon stjärnglans.

Förbundskapten Pia Sundhage ville veta var det svenska damlandslaget står. Det gör hon nu. Sverige kan matcha världens bästa.

Men det fanns frågetecken inför matchen mot USA. Frågetecken som hade kunnat rätats ut tidigare, men som var oförändrat krokiga.

Som till exempel hur skulle det svenska försvaret, och i synnerhet Nilla Fischer, skulle klara sig mot två av världens bästa forwards (Abby Wambach och Alex Morgan)?

Den omskolade mittbacken gav en klart och tydligt svar. Hon klarar rollen som mittback riktigt bra även mot världens bästa landslag.

Faktum är att Fischer gjorde sin bästa match i den svenska landslagströjan på väldigt länge. Hon var tuff i närkamperna, hård i duellerna och oftast på rätt plats vid rätt tillfälle.

Att Emma Berglund var snäppet bättre ändå gav de blågula en försvarsstyrka som hette duga.

På mittfältet gjorde en annan ifrågasatt spelare, Lisa Dahlkvist, sin bästa kamp på väldigt lång tid. Tyresöspelaren sköt Sverige till ledning, löpte massor och spelade ett duktigt uppoffrande balansspel.

Framåt visade Kosovare Asllani att hon vill spela EM på hemmaplan på topp tillsammans med Lotta Schelin. Asllani vägde kanske lätt i en del närkamper, men med kvickheten och teknikens hjälp tog hon sig ofta framåt och skapade flera fina lägen – framför allt för sina medspelare.

Sammantaget så svarade Sverige för den bästa matchen under Pia Sundhages tid som förbundskapten och det med råge.

Med ett tajt, kort och kompakt försvarsspel (framför allt i första halvlek) visade man hur USA ska tämjas och med snabba omställningar hur världens bästa nation ska såras.

Pia Sundhage fick sina svar och de var positiva. Kanske var de till och med bättre än vad hon hoppas på.

—————————————–

++++
Emma Berglund – Var ruskigt bra mittförsvaret.
Lisa Dahlkvist – Svarade för sin bästa match på väldigt länge.

+++
Nilla Fischer – Tystade tvivlarna. Tuff, hård och resolut.
Johanna Almgren – Pigg, aktiv och såg spelsugen ut.
Kosovare Asllani – Lurig, företagsam och svårfångad.
Antonia Göransson – Löpstark som alltid och nyttig i båda riktningarna.

++
Kristin Hammarström – Gjorde flera viktiga räddningar. Missade vid målet.
Sara Thunebro – Stabil och säker.
Lina Nilsson – Hade problem med farten några gånger, men godkänd.
Caroline Seger – Bra i vanlig ordning, men försvann emellanåt.
Lotta Schelin – Vindsnabb och ett ständigt hot. Kan uträtta mycket mer.
Sofia Jakobsson – Riktigt pigg i sitt inhopp, men touchen var risig.
Emmelie Konradsson – Lite för blyg och lite för snäll, men godkänd.

Hanna Folkesson, Jessica Samuelsson, Annica Svensson och Oliva Schough spelade för kort tid för att betygsättas.

—————————————

Varför byttes Göteborgsmittfältaren Johanna Almgren ut i paus? Jag tyckte att ”Jojo” såg pigg ut när hon fick chansen. Hennes inhopp kändes positivt.

—————————————

Annica Svensson fick nog inga kramar av USA:s forwards efter slutvisslan. Tyresöbacken hann dela ut både en och två halvtuffa kyssar under sin tid på planen.

—————————————

De fasta situationerna skulle vara Sveriges vapen. Så blev det inte. Framåt skapade laget som bäst någon halvchans och USA:s mål kom just vid en hörna.

Det finns klar förbättringspotential för Sundhage & Co när det kommer till fasta situationer.

—————————————
Pia Sundhage har nog klart för sig vilken elva hon vill spela när EM startar i juli, åtminstone till tio elftedelar.

En plats som högerytter är vad som finns kvar att slåss om. Ska det bli Almgren, Konradsson eller kanske Sofia Jakobsson som tar den?

Möjligen har Sofia Lundgren fortfarande chansen att sno platsen mellan stolparna från Kristin Hammarström, men då krävs sannolikt en stark vår i Damallsvenskan av Linköpingskeepern.

Efter kryss mot Kina och en ren överkörning av Island väntar ett ett riktigt Elddop för det svenska damlandslaget i Algarve Cup.
– Kan vi matcha USA kan vi matcha vilka som helst, säger Pia Sundhage.

Förbundskapten Pia Sundhage reste till Portugal med förhoppning om att få en del frågetecken uträtade. Än så länge har hon knappast blivit mycket klokare. Öppningsmatchen mot Kina, på en blöt och ojämn plan, blev svårbedömd och Island bjöd ärligt talat inte mycket till motstånd.

Måndagens möte med regerande olympiska USA blir därför ett viktigt test för att se var det svenska damlandslaget står fyra månader före EM på hemmaplan.

– Jag vill se hur vi står oss i vårt försvarsspel och hur vi klarar av att matcha USA i luftrummet, säger Pia Sundhage inför matchen.

Sundhage har valt att matcha nästintill samma elva i de tidigare två matcherna i Algarve Cup och hon fortsätter på inslagen bana mot USA. Den enda förändringen jämfört med matchen mot Island är att Göteborgs Johanna Almgren kliver in på vänsterkanten istället för klubbkompisen Marie Hammarström.

– Man måste tro på något och börja i någon ände. Vi har valt de här spelarna nu.

Samtidigt som det svenska EM-laget börjar kännas alltmer klart så öppnar förbundskaptenen för att det kan komma att bli förändringar.

– Genom att spela bra fotboll och göra bra ifrån sig i Damallsvenskan så finns alltid chansen att komma med till EM.

Men innan en eller annan spelare tar chansen att visa framfötterna i Damallsvenskan väntar en stentuff uppgift i Algarve.

– Att det blir en värdemätare är helt klart. USA är världens bästa lag, säger Sundhage som sannolikt kommer att få svar på en eller annan fråga under måndagseftermiddagen.

Tre misstag på lika många matcher har resulterat i tre baklängesmål. Nilla Fischer har inte direkt gjort succé i rollen som blågul mittback.

När Pia Sundhage först valde att flytta Nilla Fischer från mittfältet till mittförsvaret kändes platsbytet som ett intressant test. Nu, några månader senare, väcker positionsskiftet frågeställningar.

För även om förbundskapten Sundhage verkar vara fast besluten att fortsätta på den inslagna banan och tycks ha fullt förtroende för Fischer så är sanningen den att Linköpingsspelaren har haft det ganska svårt i sin nygamla roll.

Damlandslagets tre senaste matcher talar sitt tydliga språk.

I mötet med ett P15-lag på Bosön svarade landslagsbacken för ett bolltapp som kostade ett baklängesmål. När Sverige mötte Kina i onsdags förlorade Fischer en nickduell, vilket resulterade i att en kinesiska kom fri och kunde smälla in bollen i nät.

Som lök på laxen missade Linköpingsspelaren grovt i fredagens match och en misslyckad rensning gav Island ett reduceringsmål.

Nej, Fischer har inte gjort succé som mittback. En position hon, som jag bloggade om redan i februari, spelar på mot sin egen vilja.

Tro nu inte att jag inte vill att Nilla Fischer ska spela i ett svenskt EM-lag, för det vill jag.

Linköpingsspelaren är en viktig kugge i damlandslaget och måste sannolikt finnas på planen för att sommarens hemmaturnering ska bli lyckosam. Men jag anser att hon gör sig bäst i rollen som balansspelare på mittfältet – inte som mittback.

På måndag ställs det svenska damlandslaget mot ett högklassigt och mycket meriterat amerikanskt landslag. Den matchen kommer att visa hur bra Sundhages landslag verkligen är fyra månader före EM.

Om Fischer får det svårt även i den matchen så hoppas jag att Sundhage väljer att tänka om och att hon testar en annan spelare i mittförsvaret tillsammans med Umeås Emma Berglund.

Tiden börjar bli knapp och om Fischer inte har fått till sitt mittbacksspel under de månader som hon nu faktiskt har spelat där så får hon sannnolikt inte till det före EM heller.

Det som skulle bli en fysisk fajt mellan två nordiska landslag blev en enkel och ensidig historia. Sverige körde över Island efter konstens alla regler – utan att för den skull imponera.

”Det kommer att bli en fysisk match, ett battle, så det gäller att stå upp i närkamperna”, sa Sveriges assisterande förbundskapten Lili Persson inför mötet med Island i Algarve. Hon kunde inte haft mer fel.

Sverige lekte sig till seger med 6–1 i en match som stundtals påminde om kattens lek med råttan, eller ett möte mellan ett dam- och ett flicklag om ni så vill.

Pia Sundhage ville se ett blågult lag som hittade ytorna bakom de isländska ytterbackarna och som hittade fram med bollar efter gräset till Lotta Schelin och Kosovare Asslani på topp. Det fick hon.

Men mer på grund av att Island var ett nummer för litet och helt enkelt inte räckte till än tack vare ett bländande bra och högkvalitativt svenskt spel.

Det som skulle bli en värdemätare och ett rejält fysiskt test blev en enkelt match som under långa stunder mest påminde om en ojämn och halvt avslagen försäsongsfajt.

————————————–

Även om Sverige krossade ett för dagen riktigt risigt Island så fanns det flera glädjeämnen. Ett av dessa var Antonia Göransson som mycket väl kan ha spelat till sig en plats till höger på mittfältet i Sundhages EM-lag.

Tysklandsproffset löpte djupa sår i det isländska försvaret, skapade mer än en handfull chanser för sina medspelare och kom till ett par fina möjligheter själv. Göransson gjorde en riktigt bra match och var Sveriges utan tvekan bästa spelare.

————————————–

Hon slog till med ett konstigt, men ganska vackert mål i sin 100:e landskamp (mot Kina i onsdags). I kväll slog Sara Thunebro till igen.

Med en praktfull pärla skickade hon bollen i nät bakom Malmös Thora Helgadottir och ökade på den svenska ledningen till 2–0.

————————————–

Betyg

+++++
Ingen.

++++
Antonia Göransson, som sannolikt löpte sig till en plats i Sundhages startelva i sommar.

+++
Kristin Hammarström, Emma Berglund, Lina Nilsson, Marie Hammarström, Lisa Dahlkvist, Kosovare Asllani.

++
Lina Nilsson, Nilla Fischer, Sara Thunebro, Caroline Seger, Lotta Schelin, Carina Holmberg och Susanne Moberg (som båda kom in efter paus).

Malin Levenstad, Sofia Jakobsson, Jessica Samuelsson och Hanna Folkesson spelade för kort tid för att betygsättas.

———————————————

På måndag kommer den där riktiga värdemätaren som Pia Sundhage har sett fram emot. Då väntar ett USA som blir någonting helt annat att bita i än Island. Då får vi veta hur bra det svenska damlandslaget verkligen är.

Förändringarna i damlandslaget efter Kinamatchen är få. Pia Sundhage väljer att satsa vidare på sin tilltänkta EM-elva när Sverige möter Island i Algarve Cup.

Jag hade hoppats få se Hanna Folkesson i balansrollen på mittfältet och Emmelie Konradsson eller Johanna Almgren på en av kanterna i fredagens möte med Island. Men så blir det inte – åtminstone inte från start.

Förbundskapten Sundhage väljer istället att starta med de spelare som sannolikt utgör den svenska startelvan när EM sparkar i gång i juli (se startelvan här).

Det innebär att Malmös Lina Nilsson är tillbaka på högerbacksplatsen och att Nilla Fischer, trots missar i de två senaste matcherna, får fortsatt förtroende i mittförsvaret.

Vidare återfinns Lisa Dahlkvist i den defensiva rollen centralt på mittfältet medan Tysklandsproffset Antonia Göransson kliver in till höger i samma lagdel. Den sistnämnda testas nog mot ett fysiskt starkt Island just för att Sundhage & Co ska se om hon är den startytter man söker – för där ute till höger är kampen om en blågul startplats ännu inte avgjord.

I övrigt är laget oförändrat jämfört med senast.

Jag har viss förståelse för att Sundhage vill ge de spelare som hon faktiskt har valt att satsa på från första början fullt förtroende, men jag vill samtidigt se att hon kan göra förändringar om eller när förstavalen inte fungerar.

Med det sagt menar jag att hon måste våga testa en alternativ mittback bredvid Emma Berglund och en annan balansspelare intill Caroline Seger om Fischer och Dahlkvist fortsätter att prestera under den nivå de faktiskt ska kunna hålla.

Matchen mot Island kan mycket väl komma att bli en fysisk tillställning, vilket passar bra för de svenska spelarna som Sundhage vill se tuffa till sig och ta för sig mer på planen.

———————————————-

När hon värvades av Jitex i fjol dök hon aldrig upp. Istället valde Fransisca Ordegavalde att gå till ryska Rossiyanka.

Trots det så skrev Piteå kontrakt med nigerianskan i vintras och på torsdagen anslöt hon till sin nya klubb.

19-åringen som gjorde fyra mål för sitt Nigeria i U20-VM förra hösten gör sin första träning med under fredagen.

————————————————

Det svenska F19-landslaget kryssade mot Danmark i La Manga. Enligt rapporter skapade Sverige en handfull bra chanser att avgöra, men mötet slutade trots det mållöst.

————————————————

Matchen mellan Sverige och Island i Algarve Cup kommer du att kunna följa här på Sportbladet. Klockan 18.45 drar jag igång direktrapporteringen så häng med då.

Sundhage hoppades få positiva svar när Sverige mötte Kina i Algarve Cup, men fick nog snarare ett antal nya frågetecken.

Sverige började bra och vaskade fram ett par riktigt heta målchanser redan under matchens första fem minuter. Emmelie Konradsson serverade Lotta Schelin två skarpa lägen, men Lyonspelaren brände båda.

Missar framåt kan vara kostsamma, men sällan så dyrköpta som försvarsmisstag. Det vet Nilla Fischer som gick bom och fick se Kina ta ledningen med 1–0 efter 32 minuter.

Pia Sundhage valde att byta såväl Lisa Dahlkvist som Emmelie Konradsson i paus till förmån för Hanna Folkesson och Johanna Almgren.

Om det var bytena som gav effekt eller den hårtork som jag kan tänka mig att spelarna fick av den forna skyttedrottningen låter jag vara osagt, men de blågula lyfte sig i vilket fall duktig efter halvtidsdrickat.

Med bättre aggressivitet, högre intensitet och en portion jävlar anamma tog Sverige över taktpinnen totalt i andra halvlek. Det ena svenska anfallet avlöste det andra, men resulterade allt som oftast bara i vunna hörnor.

Spelövertaget kom till slut att betala sig.

Sara Thunebro skickade i väg ett mellanting mellan inlägg och skott som letade sig in i mål efter knappa 60 minuters spel. Målet var riktigt vältajmat för Thunebro som spelade sin 100:e landskamp i karriären.

Efter målet tryckte Sverige på för ett segermål, utan att lyckas.

Med matchen kvar i färskt minne tänker jag mig att Pia Sundhage väljer att se positivt på det sätt som Sverige höjde sig efter paus och faktiskt tog över spelet helt och hållet.

Samtidigt så tror jag att hon har en handfull frågeställningar med sig tillbaka till hotellet. En av dessa frågor är om hon verkligen ska fortsätta att spela Nilla Fischer i mittförsvaret, en annan är sannolikt om Lisa Dahlkvist är det bästa alternativet i balansrollen på mittfältet.

Fischer har inte övertygat som mittback. Inte alls. Hon gjorde en miss som kostade ett baklängesmål när damlandslaget träningsspelade på Bosön för ett par veckor sedan och hon gjorde samma sak mot Kina i dag.

Och Dahlkvist, som förde en ganska anonym tillvaro under sina 45 minuter på planen, överglänstes klart av Umeås Hanna Folkesson i eftermiddagens fajt.

Sundhage blev knappast mycket klokare i valet av yttermittfältare heller. Varken Marie Hammarström, Emmelie Konradsson, Johanna Almgren eller Susanne Moberg klev fram på det sätt som jag tror att förbundskaptenen hade hoppats på.

Nej, det enda egentliga svaret som Sundhage fick i matchen mot Kina var att Linköpings Jessica Samuelsson inte är redo för matcher mot internationellt motstånd ännu.

Spelarkritik
Ingen spelare nådde riktig toppklass, vilket kanske heller inte är att vänta sig mitt i försäsongens Sverige.

+++
Kristin Hammarström, Emma Berglund, Caroline Seger, Lotta Schelin och Hanna Folkesson svarade alla för godkända insatser.

++
Sara Thunebro och Emmelie Konradsson gjorde helt okej prestationer, precis som Johanna Almgren och Marie Hammarström.

+
Kosovare Asllani och Lisa Dahlkvist kan betydligt bättre, Nilla Fischer har en del att jobba på om hon ska spela mittback i EM och Jessica Samuelsson får stå på tillväxt ett tag till.

***

Hanna Folkesson fick chansen att spela centralt på mittfältet och tackade med att göra ett inhopp som kan ge en EM-biljett.

***

Sofia Jakobsson gjorde ett piggt inhopp och visade att flytten till Chelsea har gjort gott.

***

Johanna Almgrens inhopp lovade gott inför kommande matcher.

***

Det står klart att Pia Sundhage & Co har en hel del jobb framför sig. Anfallsspelet klickade inte i matchen mot Kina. Förhoppningsvis ser det bättre ut redan mot Island på fredag.

Damlandslaget sparkar igång Algarve Cup med match mot Kina i morgon eftermiddag – och mötet kommer du att kunna följa direkt här på Sportbladet.

Det är slut på träningsmatcher mot pojklag, åtminstone för ett tag framöver. I morgon startar Algarve Cup och damlandslaget får äntligen spela matcher som betyder något.

Den ingrediens som har saknats vid årets två tidigare landslagsläger hamnar nu i fokus. Idrott handlar om att prestera och att vinna, därför tycker jag att det känns därför bra att Pia Sundhages högra hand, assisterande förbundskapten Lili Persson, har slagit fast att det svenska laget är på plats i Portugal just för att tävla.

De elva blågula (se laget på förbundets sida) som får chansen att mäta krafterna med och tävla mot det kinesiska laget i morgon är de väntade – med ett eller kanske två undantag.

Att Linköpings Jessica Samuelsson skulle ta plats till höger i försvaret var en högoddsare. Även om nästan alla spelare brukar få chansen att visa upp sig i en turnering som Algarve Cup, så tycker jag nog att Sundhages val känns lite märkligt ändå. I mina ögon är nämligen inte Samuelsson riktigt redo för landslagsspel ännu.

Då har jag större förståelse för att Umeås Emmelie Konradsson får chansen till höger på mittfältet. Sundhage har låtit Konradsson visa upp sig tidigare under året och såg dessutom träningsmatchen mellan Tyresö och Umeå där den 23-åriga mittfältaren gjorde riktigt bra ifrån sig.

Det är just på kanterna som det fortfarande finns chans att spela till sig en plats i sommarens svenska EM-lag, för centralt känns platserna redan bokade.

Kanske kan just Konradsson eller någon annan spela till sig en plats. Följ med här på Sportbladet där jag bloggar live i morgon så får ni veta.