Rosengårds jakt efter en fullgod ersättare till Therese Sjögran är över. VM-mittfältaren – och Sjögran-kopian – Lieke Martens har skrivit på för Malmöklubben.

Jag hintade om Rosengårds intresse för ett par av Kopparbergs/Göteborgs holländskor redan när löven satt kvar på träden och solen värmde.

I dag bekräftade sportchefen Therese Sjögran att Lieke Martens skrivit på ett kontrakt som sträcker sig över kommande säsong.

Därmed har Malmöklubben inte bara värvat damallsvenskans bästa offensiva yttermittfältare, man har knutit till sig ren blåkopia av Sjögran själv.

***

Återbuden har duggat tätt inför landslagslägret som inleds på Bosön i dag. Sist att lämna återbud till den 32-spelare stora samlingen var Hedvig Lindahl – som ersätts av Umeås reservmålvakt Malin Reuterwall.

Jag har varit positiv till Pia Sundhages val att ta ut 32 spelare till lägret på Bosön, för att ge sig själv chansen att titta närmare på spelare som inte brukar vara aktuella när det snackas landslagsspel.

Men att plocka in en målvakt som tappade förstaplatsen i klubblaget och bara spelade sju matcher under säsongen måste ifrågasättas.

Reuterwall har inte utvecklats under de två senaste säsongerna, kanske till följd av den ryggskada som har hämmat henne, och borde med sina sju starter under året inte vara aktuell över huvud taget.

Nog borde Sundhage och Lilie Persson kunnat plocka in en målvakt med bättre framtidsutsikter än Umeås tvåa.

Kif Örebro överraska den stora hemmapubliken och fotbolls-Europa när man kryssade mot PSG i Champions League i går. Men trots 1–1 hemma är det kraftig fördel för Parislaget i returen.

Tre minuter tog det för Örebro att slå hål på fjolårsfinalisten Paris Saint-Germain. Adelina Grabus hittade Sanna Talonen-Torstensson som gav hemmalaget ledningen.

Rivstart. Chocköppning. Skrälläge. Kalla det vad ni vill.

Hemmaledningen stod sig länge och det krävdes ett historiskt mål av en notorisk målskytt för att rädda poäng och anseende för PSG. Med 20 minuter kvar att spela nätade Anja Mittag och fastställde slutresultatet till 1–1.

Målet var tyskans 49 i Champions League och gjorde henne till turneringens bästa målmakare genom tiderna.

Nu ger jag Örebro ytterst små chanser att ta sig vidare i turneringen, trots att man i går visade upp den typ av lojala och ramstarka försvarsspel som tog laget till en andraplats i damallsvenskan i fjol. Ett välorganiserat och otroligt effektivt försvarsspel som förbundskapten Pia Sundhage skulle kunna lära mycket av.

***

I gårdagens andra svenskmatch, den mellan Chelsea och Wolfsburg drog tyskorna det lägsta strået efter att norskan Caroline Graham Hansen avgjort med tolv minuter kvar att spela.

Målet, det avgörande, såg definitivt inte otagbart ut för diamantbollenvinnaren Hedvig Lindahl. Inte på tv-bilderna i alla fall.

***

Apropå Diamantbollen har jag läst den ena hyllningstexten efter den andra om vinnaren Hedvig Lindahl. Jag sällar mig inte till den skaran, inte fullt ut i alla fall.

Lindahl är en värdig vinnare, i likhet med alla andra som fått ta emot det prestigefulla priset. Det är hyllningarna som jag tycker har saknat rimliga proportioner.

Det är inget snack om att Lindahl är Sveriges bästa målvakt i dag. Den ohotade landslagsettan gjorde dessutom sitt absolut bästa mästerskap i Kanada i somras.

Men är hon därigenom landets bästa spelare? Kanske. Att hon svarade för sitt bästa internationella mästerskap berodde till största del på att hon inte gjorde några misstag, misstag som hon svarat för i tidigare EM- och VM-turneringar.

Det, tillsammans med att Lotta Schelin, Caroline Seger och Nilla Fischer inte kom upp i full potential under vårsäsongen och VM lade grundlade Lindahls diamantbollenvinst.

Därmed inte sagt att hon inte är en värdig vinnare.

***

Det fortsätter röra på sig i de damallsvenska klubbarna. Sara Thunebro har meddelat att hon slutar medan korsbandsskadade Elina Sadiku kritat på för en fortsättning i Eskilstuna.

Mallbacken har sajnat nytt kontrakt med skotskan Eilin McSorley. En annan skotska, Jane Ross, lämnar Vittsjö.

Umeå har meddelat att finskorna Tuija Hyyrynen och Emmi Alanen får lämna, eftersom klubben inte har råd att ha dem kvar. Även om det finns massor av tid att värva spelare så tycker jag det börjar se både mörkt och tufft ut för Umeå.

Ett steg ner, i Sunnanå, är ny tränare klar. Det blir Jackie Bachteler som styr skutan nästa säsong. Bachteler som var tilltänkt som assisterande tränare i nykomlingen Djurgården …

Oj, vad tätt det är i toppen. Och tänk att striden kring nedflyttningsstrecket fortfarande lever. Damallsvenskan får en minst sagt högdramatisk avslutning – tacka Gaelle Enganamouit och Pernille Harder för det. 

Jag kan inte minnas när det var så tätt och så ovisst i toppen av tabellen med två ynka omgångar kvar att spela.

Damallsvenskan lever, både i toppen och i botten. Var guldet hamnar kommer knappas att avgöras förrän långt in i den sista omgången, och kampen om nytt kontrakt lever åtminstone en vecka till.

Eskilstuna besegrade Mallbacken med 2–0 samtidigt som Linköping bortaslog Kristianstad med 3–0. Två programenliga segrar kan tyckas, men att vinna när man måste, när ett SM-guld ligger i potten, är aldrig enkelt.

Eskilstunas seger innebar tre saker: att laget återtog serieledningen, att Gaelle Enganamouit med sitt 1–0-mål klev förbi Pauline Hammarlund i skytteligan och att Hammarby fortfarande har chansen att greja nytt kontrakt.

Linköpings trepoängare innebar två saker: att laget vägrar släppa taget om gulddrömmen, att Pernille Harder nu toppar damallsvenskans skytteliga. Harder gjorde nämligen två av målen i segermatchen.

Lita på att säsongsavslutningen blir helt sanslöst dramatisk. Lita på att det kommer att bli en strid på kniven in i det sista. Frågan är väl bara vilket lag som står där som segrare när allt väl är över?

Jag tror att Linköping tar hem det, att Eskilstuna slutar tvåa och att Rosengård blir trea. Harder & Co sitter i en riktigt spännande sits i och med att man möter både Eskilstuna och Rosengård.

Kan Linköping vinna båda sina återstående matcher blir man mästare, om inte lär guldet hamna hos det lag som tar poäng av Östgötalaget.

Bottenstriden då? Där talar det mesta för Mallbacken, något som kanske kan tala för Hammarby. Lagens möte nästa helg blir helt blir avgörande. Oddsen är på Mallbackens sida.

***

Pernille Harder fick inte fart på målskyttet direkt i säsongsinledningen, men vad gör väl det nu. Danskan har dundrat in 17 bollar och står därmed på samma antal mål som Eskilstunas Enganamouit och ett bättre än Piteås Hammarlund.

***

Jag har varit hård mot Olivia Schough många gånger, både i klubb- och landslagssammanhang. Den här säsongen har hon överträffat alla förväntningar och producerat fler poäng än hon någonsin gjort tidigare.

Att flytten till Eskilstuna gjort gott är det inget snack om. Schough har visat att hon kan prestera och leverera, vilket hon ska hyllas för. Det betyder dock inte att hon ska ha en fast plats i en landslagstrupp, inte i min bok i alla fall.

***

Linköping tog in ett mål på båda sina guldkonkurrenter.

***

Mallbackens målskillnad försämrades, vilket förbättrade Hammarbys chanser något lite.

***

Långt ifrån Eskilstuna, Kristianstad och Mallbacken blev Hedvig Lindahl och Marija Banusic ligamästare med Chelsea.

Ibland behövs inga djupare analyser. Ibland räcker tre väntade premiärpoäng minst lika bra. Sverige reste till Moldavien för att ta sina tre första poäng i EM-kvalet och gjorde precis vad man föresatt sig att göra.

Sverige skulle bara vinna kvalmatchen mot Moldavien. Allt annat var otänkbart, till och med helt uteslutet. Och visst vann Sverige. Inte stort, men klart och fullt tillräckligt. Man passade dessutom på att slå ett rekord och låta en spelare debutera i landslaget.

Spelsystem hit, taktiska analyser dit …

Jag skulle kunna analysera det svenska spelet, argumentera för eller emot det faktum att förbundskapten Pia Sundhage hade chansen att ge fler oerfarna landslagsspelare chansen och betygsätta spelarnas insatser.

Men mot nationer som Moldavien fyller det ingen större funktion. Sverige skulle vinna och ta tre poäng och det gjorde man. Olivia Schough dödade matchen när hon gjorde 1–0-mål redan efter 16 sekunders spel (det snabbaste målet i damlandslaget någonsin), Lotta Schelin drygade ut ledningen till 2–0 på straff före halvtidsvilan och debutanten Pauline Hammarlund fastställde slutresultatet med sitt 3–0-mål i slutet.

Det räckte gott.

Sverige fick den start på EM-kvalet man skulle få och förväntade sig. I nästa match, den mot Polen, ställs det svenska laget och spelet på något lite större prov – men det skulle överraska mig väldigt om Sundhage & Co inte tar full pott även då.

***

Det var inte bara Olivia Schough som blev historisk i matchen mot Moldavien. Hedvig Lindahl spelade sin 113:e landskamp och tog därmed över landskampsrekordet på målvaktssidan från Elisabeth Leidinge.

***

En tråkigare nyhet är att Eskilstunas Elena Sadiku missar resten av säsongen. Sadiku som kom tillbaka med buller och bång från en svår knäskada tidigare under säsongen har återigen drabbats av en korsbandsskada.

Senare i dag presenterar Pia Sundhage sin första landslagstrupp efter VM. Men redan nu kan jag avslöja ett par av överraskningarna som kommer att finnas med i den blågula truppen.

Förbundskapten Sundhage har väl inte strösslat sina tidigare landslagstrupper med jätteöverraskningar och oväntade val. I dag kan hon dock komma att bjuda på en skräll eller två.

Helt klart är att truppen till EM-kvalmatcherna mot Moldavien och Polen kommer att innehålla ett par debutanter, minst. En av dem lär enligt uppgifter bli Rosengårds målvakt Zecira Musovic, en annan Piteås skyttedrottning Pauline Hammarlund.

Redan förra veckan nåddes jag av informationen att varken Carola Söberg (Kif Örebro) eller Sofia Lundgren (Hammarby) kommer att tas ut till landskamperna. Istället kommer Hilda Carlén (Piteå) och Zecira Musovic att få de två målvaktsplatserna bakom Hedvig Lindahl.

Om uppgifterna stämmer visar sig om några timmar.

Hur truppen kommer att se ut i sin helhet låter jag bli att spekulera kring, men att Stina Blackstenius funnits i Sundhages tankar inför trupputtagningen är ju ingen hemlighet. Frågan är väl om hon får chansen redan nu eller om får ytterligare lite tid på sig att mogna och utvecklas innan hon tar klivet in i det ”stora” landslaget.

Hur som helst så kommer den frågan att besvaras under dagen.

Foto: Bildbyrån.

Det är enkelt att analysera gårdagens åttondelsfinal: Sverige förlorade mot ett jävligt mycket bättre lag.

Vi kan prata om detaljer eller om vad som gick fel. Analysera försvarsmissarna från Emma Berglund och Amanda Ilestedt som ledde till 1-0 och 2-0. Eller förvånas över Lotta Schelin och det obefintliga anfallsspelet. Men det hjälper liksom inte. Idag kan vi bara konstatera att Sverige just nu befinner sig ganska långt från världstoppen.

Det här var mästerskapet där allt gick fel. Allt från försvarsspel, skadebekymmer, hashtags, Lotta Schelin och mediabojkott. Det blev extra tydligt hur den energifyllda Pia Sundhage från 2013 numera är en grå skugga av sig själv. Efter förlusten igår sa hon: ”Vi var sämre än vi borde vara”. Nja, skulle jag säga. Igår visade Sverige inställning. Alla elva spelare ville, de ville så jävla gärna vinna den där matchen. Sverige var inte så jäkla dåliga igår – Tyskland var förbannat bra. Men det svenska laget känns just nu lite som Sundhage: trötta.

Det kanske var bra att det blev så tydligt igår. För nu måste det ske som så många andra nationer redan gått igenom. Det är dags för en generationsväxling – på riktigt. Börja om, bygga nytt, våga. Just nu finns inget att luta sig tillbaka mot eller skylla på. Det m å s t e ske. Om det blir Pia Sundhage eller någon annan som driver det – det är en annan fråga.

Spelarbetyg (1-5)

Hedvig Lindahl 3
Släppte in fyra mål – men Lindahl såg till att siffrorna inte blev större.
***
Emma Berglund (ut 80) 2
Spelade fel vid 1-0 och hade det jobbigt på sin kant.
Amanda Ilestedt 2
En okej match – men var för vek i duellen mot Mittag som gav straff.
Nilla Fischer 2
Gjorde inget större väsen av sig, men höll ihop backlinjen på ett bra sätt.
Jessica Samuelsson (ut 45) 1
Visar enorm vilja, men hade det väldigt jobbigt mot Simone Laudehr. Utbytt i halvlek.

***
Elin Rubensson (ut 67) 3
Den som hotade tyskorna allra mest. Obegripligt att hon blev utbytt.
Caroline Seger 3
Blandar och ger, men när hon kommer rättvänd med boll blir det farligt varje gång.
Linda Sembrant 2
Gör en stabil insats och ett nytt mål, som ger henne skyttedrottningstiteln.
Therese Sjögran 4
Bäst i det svenska laget i sin sista landskamp. Sjögran försökte och försökte.

***
Lotta Schelin 2
Igår fanns intentioner som inte funnits innan, men trots det en allt för svag insats.
Sofia Jakobsson 3
Åter igen det bästa anfallsvapnet med sin energi och snabbhet.
***
Lina Nilsson (in 45) 2
Skulle tillföra backlinjen en offensiv. Gjorde inte det.
Kosovare Asllani (in 67) 2
Höll i bollen och var nära att komma igenom några gånger. Men inte så mycket mer.
Jenny Hjohlman (in 80) 1
Gjorde inget större avtryck i sin VM-debut.

/Maja Johansson

Foto: Bildbyrån.

Det må vara en klyscha – men igår var Pia Sundhage och Sverige rädda. Det var ett uddlöst, lättläst och nervöst lag som nu väntar på att få möta Tyskland eller att åka hem.

Jag var oroad innan. Mycket för att unga Australien har imponerat på mig med sitt snabba, passningsorienterade och direkta spel. Åtminstone i de första halvlekarna – sedan har de tröttnat. Inatt satte de fart direkt och spelade ut Sverige fullständigt. De tog också rättvist ledningen i den 4:e minuten genom storstjärnan Lisa de Vanna. Sex minuter senare och från ingenstans gjorde sedan Sofia Jakobsson sitt första VM-mål och kvitterade till 1-1. Ett resultat som stod sig matchen ut. Första halvlek var okej från svensk del. Det fanns intentioner, speciellt när mittfältet och Caroline Seger blev allt mer involverade i spelet.

I andra var det dock elva rädda spelare och en ännu räddare förbundskapten som man fick se. Ju längre matchen gick ju mer väntade jag på den offensiva attack som skulle ge svensk seger och ett avancemang till åttondelsfinal – men den kom aldrig. När matchen stod och vägde som mest så agerade ledningen. Först kom Kosovare Asllani in. Sen bytte Pia Sundhage in vänsterbacken Sara Thunebro som högerback och lät högerbacken Jessica Samuelsson spela vidare som vänsterback. Det var ett av de underligaste bytena jag sett. Det var också ett mycket tydligt tecknen på att rädslan att förlora var större än viljan att vinna.

Schelins största problem

Varför vann vi inte? För att anfallsspelet var lika obefintligt som under tidigare matcher. Förutom några fina ruscher av målskytten Jakobsson så skapade inte Sverige några riktigt klara chanser. Det fanns inget kombinationsspel, inga genomskärare i djupled, inga soloprestationer… Sveriges anfallsspel handlar just nu om fasta situationer.

Och längst fram finns vår stjärna, vår notoriska målskytt, spelaren som alla lag fruktar… som inte kan leverera när det gäller. För nog är väl det ändå Lotta Schelins största problem? Mot USA sa hon att hon fick lägga all kraft i defensiven. Jag köper det. Igår sa hon att hon är för ensam på topp. Det köper jag inte. För det första ska en spelare med hennes kapacitet kunna skapa lägen själv och från ingenstans mot lag som Australien (och Nigeria). Bredvid sig igår hade hon Therese Sjögran, som är en mästare på att hålla i boll. Det borde underlätta. På ena kanten fanns Sofia Jakobsson, som löper och löper och löper. Det borde också underlätta.

Vi slår inte Tyskland

Jag är rätt så säker på att åttondelsfinalen är klar trots gårdagens resultat. Brasilien ska slå Costa Rica tio gånger av tio – även om laget vilar sina största stjärnor. Så låt oss utgå från att Marta hjälper ”sitt andra land”. Ja, då väntar Tyskland. Och det finns inte en chans i världen att vi slår dem. Inte med det spel vi hittills visat upp. Punkt.

***

Spelarbetyg (1-5)

Hedvig Lindahl 2
Gör en okej match förutom att hon var passiv vid målet.
***
Elin Rubensson 3
Rivig och bra offensivt. Den i backlinjen som överraskat mest.
Nilla Fischer 2
En stabil insats – men inte så mycket mer.
Amanda Ilestedt  2
Kommer fel vid målet och slår bort en del passningar.
Jessica Samuelsson 2
Visar en enorm vilja som vanligt – men har en del att önska i passningsspelet offensivt.
***
Sofia Jakobsson 2
Löper och sliter matchen igenom, men skapar inga riktigt farliga lägen förutom målet.
Caroline Seger 3
Tog tag i mittfältet efter 1-1 och var en av Sveriges bästa.
Lisa Dahlkvist 2
Dahlkvist var väldigt osynlig och inte alls lika duellstark som i förra matchen.
Lina Nilsson 1
Helt osynlig i anfallsspelet.
***
Lotta Schelin 1
Det fanns lite mer intentioner än innan – men kraven är höga.
Therese Sjögran 3
Höll i bollen och försökte gång på gång – men utan resultat.
***
Kosovare Asllani (in 74) 2
Bytet kom för sent. Asllani bidrog med bolltrygghet.
Sara Thunebro (in 76) 2
Jag har ingen aning om vad hon skulle in och göra.

/Maja Johansson

”Vissa spelare är inte så erfarna”, sa Pia Sundhage efter 3–3 mot Nigeria. Orden syftade till att förklara varför det svenska landslaget inte lyckades hålla försvaret kompakt och undvika en mot en-situationer.

Frågan är vilka av spelarna hon tänkte på? Av de 14 spelare som fanns på planen mot Nigeria saknade bara två, Elin Rubensson och Amanda Ilestedt, erfarenhet från tidigare mästerskap.

Övriga tolv har deltagit i mästerskapsslutspel tidigare – och de flesta har spelat såväl EM, VM som OS. Jag har förståelse för att allt inte blir helt rätt i snabba svar till journalister efter matcher, särskilt när matcherna gestaltat sig som Sveriges i går. Men jag köper inte att förbundskaptener tar till faktiska osanningar.

Sant är dock att två 22-åringar med relativt få landskamper på sina samveten kastades in i hetluften i går – och svarade båda två för godkända insatser.

De övriga tolv kan knappast räknas som oerfarna eller jätteunga.

Sveriges spelare i matchen mot Nigeria:

Hedvig Lindahl, 32 år, 111 landskamper

***

Elin Rubensson, 22 år, 22 landskamper

Nilla Fischer, 30 år, 134 landskamper

Emma Berglund, 26 år, 39 landskamper

Lina Nilsson, 27 år, 68 landskamper

***

Kosovare Asllani, 25 år, 80 landskamper

Lisa Dahlkvist, 28 år, 99 landskamper

Caroline Seger, 30 år, 141 landskamper

Therese Sjögran, 38 år, 213 landskamper

***

Lotta Schelin, 31 år, 153 landskamper

Sofia Jakobsson, 25 år, 60 landskamper

***

Olivia Schough, 24, 26 landskamper

Linda Sembrant, 28 år, 60 landskamper

Amanda Ilestedt, 22 år, 10 landskamper

Tre insläppta mål mot Nigeria och plötsligt känns vägen mot åttondelsfinal väldigt tuff. Sverige har mycket att bevisa mot USA på fredag – annars blir VM-äventyret kort.

Jag hade hoppats på att få skriva mitt första hyllningsinlägg på bloggen – men det får vänta. Det går nämligen inte att hylla efter gårdagens poäng. Jag hade varit väldigt nöjd om det hade varit USA som stod för motståndet – men nu var det Nigeria. Ett Nigeria som satte fart från första minut och stod upp och kom tillbaka trots underläge två gånger. Jag är imponerad över deras direkta, snabba anfallsspel som ställde till stora problem för den svenska backlinjen matchen igenom.

Backlinjen, som har ifrågasatts under hela 2015, skapade ännu mer oro efter igår. Lina Nilsson var sämst på plan i första halvlek och hade inte en chans mot Asisat Oshoala. Även snabba Elin Rubensson hade problem mot Nigerias blixtrande anfall. Nilla Fischer då? Hon som ska leda det svenska försvaret. Allt gick rätt i första halvlek med ett stabilt mittbackspel och inblandning i båda målen. Men vad hände i andra? Två förlorade dueller = 2-2. Och sen kom krampen… som även drabbade Emma Berglund, Kosovare Asllani och några till.

Att det svenska försvaret kunde darra visste vi ju sedan tidigare. Men att Caroline Seger, Kosovare Asllani och Lotta Schelin skulle vara totalt osynliga mot Nigeria i en VM-premiär. Det anade man inte. Och precis det har en stor del i att det bara blev en poäng och inte tre. När inte nyckelspelarna presterar och skapar på egen hand så har Sverige problem eftersom bänken inte håller VM-nivå. Vi kan tyvärr inte göra som USA gjorde igår – byta in Alex Morgan…

Sen går det sällan att blunda för statistik. Nigeria hade mest bollinnehav (51 procent) och skapade dubbelt så många chanser (7-14). Dessutom hanterade afrikanskorna både värme och konstgräs på ett bättre sätt. Sverige krampade och gick på knäna medan Nigeria spelade med samma elva matchen igenom. Afrikanskorna var värda en seger igår – inte Sverige.

En poäng är en poäng och det är bättre än noll. Inför fredagens nattmatch mot USA hoppas jag att spelarna har en rejäl revanschlusta. Sen kan de även plocka fram minnesbilder från den senaste VM-matchen mot amerikanskorna (2011). Den gången vann Sverige med 2-1 och säkrade gruppsegern.

Spelarbetyg (1-5)

Hedvig Lindahl 3
Kan inte lastas för målen och står för en godkänd match.
***
Elin Rubensson 3
Sett över hela matchen var VM-debutanten bäst i den svenska backlinjen.
Nilla Fischer 2
Bra i första, sämre i andra. Vi kräver mer av Fischer.
Emma Berglund 2
Gör en okej match tills hon tvingas utgå på grund av kramp.
Lina Nilsson 1
Spelade visserligen upp sig i andra och var inblandad i 3-2-målet, men första halvlek var väldigt jobbig…
***
Kosovare Asllani 1
Syntes knappt under den halvlek hon spelade. Krampkänning efter 10 minuter.
Caroline Seger 1
Osynlig på det svenska mittfältet. Tyvärr kapten Seger – det håller inte.
Lisa Dahlkvist 2
Visade mycket vilja och var stark i duellspelet.
Therese Sjögran 2
Fin precision vid båda hörnmålen, men i övrigt ganska blek.
***
Lotta Schelin 1
Sällan man har sett Schelin så blek som igår. Hon måste höja sig rejält.
Sofia Jakobsson 3
En av Sveriges bästa i premiären. Var den som löpte allra mest.
***
Olivia Schough (in 45) 2
Bidrar alltid med energi och vilja – men skapade inget.
Linda Sembrant (in 57) 2
Gör ett stabilt inhopp både som mittfältare och mittback. Stärkte sina aktier.
Amanda Ilestedt (in 73) 2
Varken bu eller bä. Stabil den kvart hon spelade.

/Maja Johansson

Igår tog, som bekant, Pia Sundhage ut sin VM-trupp. Det var 23 (25 med reserverna) väntade spelare som får åka till Kanada.  Frågar du mig så är det den tråkigaste – och sämsta – trupp på mycket länge. Jag köper att större delen består av rutinerade spelare som har mästerskapsrutin. Men de där sista platserna till de spelare som troligtvis inte kommer att spela alls i turneringen… VARFÖR går de platserna till 25-åringar som inte håller på den här nivån och inte till Sveriges framtid?

VM-truppen 2015:
Mv: Hedvig Lindahl, Carola Söberg, Hilda Carlén.
F: Nilla Fischer, Emma Berglund, Charlotte Rohlin, Amanda Ilestedt, Lina Nilsson, Sara Thunebro, Elin Rubensson, Jessica Samuelsson.
Mf/fw: Linda Sembrant, Caroline Seger, Malin Diaz, Therese Sjögran, Emilia Appelqvist, Lisa Dahlkvist, Kosovare Asllani, Lotta Schelin, Olivia Schough, Jenny Hjohlman, Sofia Jakobsson, Emma Lundh.
Reserver: Marija Banusic, Mimmi Löfwenius

Jag hade velat byta ut Carola Söberg, Sara Thunebro, Hilda Carlén, Emilia Appelqvist, Olivia Schough, Emma Lundh och Jenny Hjohlman. De två förstnämnda är både för gamla och för dåliga. Resten är de där 25-åringarna jag pratade om. Ingen av dessa spelare kommer att bli en nyckelspelare för Sverige. Varken nu eller om fyra år. Faktum är att flera av dem har svårt att glänsa i damallsvenskan. Vilket jag ändå tycker att en VM-spelare ska. Emma Lundh och Jenny Hjohlman, som är två av fem anfallare i truppen, har tillsammans gjort noll mål i årets allsvenska. Noll. Nu är målskytte inte allt för en anfallare, tro mig jag vet, men ändå.

Det största bekymret för Sundhage i årets VM är att hon blir extremt beroende av sin startelva. Den håller en hög klass om alla är i form. Men sen är det väldigt tunt. Just det beror inte så mycket på uttagningarna. Sverige har helt enkelt inte bredden just nu. Just därför tycker jag att det vore extra viktigt att slussa in de yngre spelarna för att förbereda för framtiden.

Det roligaste med gårdagens uttagning var reserven Mimmi Löfwenius. Problemet är att hon är just det – reserv.

Jag ska lägga bitterheten åt sidan en stund. Ingen blir gladare än jag om Sundhage tar det här slätstrukna gänget till en VM-medalj.

/Maja Johansson