I dag publicerar Nyheter24 en text av Aron Flam, med grova anklagelser mot oss på Aftonbladets debattredaktion och hur vi skulle ha uttryckt oss i samtal med honom. Vi vill därför berätta hur det gick till när vi hade kontakt med Flam.

Under helgen den 2-3 augusti såg vi att Aron Flam twittrade om den tilltagande antisemitismen och hur han upplevde den. På måndagen ringde vi därför upp honom och frågade om han vill skriva en debattext om detta. Han svarade att han har mycket att göra men att han skulle tänka på saken. Efter ett par timmar ringde han tillbaka och tackade nej. Det var allt.

Att det var så det gick till kan Flam gå tillbaka och se i sina egna samtalslistor.

Vi gick vidare och fick in en annan text i frågan.

Uppdatering: För tydlighetens skull, vi har naturligtvis aldrig uttryckt oss så som Aron Flam hävdar.

Ni har kanske under de senaste fyra veckorna sett puffar med #20Minuter och undrat vad det handlar om? Låt oss berätta.

För cirka sex månader sen väcktes idén om att ta Aftonbladet Debatt in i TV-rutan. Aftonbladet Debatt i tidningen och på sajten är redan tillsammans Sveriges största debattsidor, men vi kände att vi saknade det tredje benet: TV.

Arbetet med att skapa ett debattformat som andades ”valår”, ”kvällstidning” och ”sociala medier” drogs igång. Vi ville skapa ett debattprogram som var aktuellt, agendasättande men också en naturlig del i Aftonbladet.ses flöde. Det formatet blev ”20 Minuter”.

Som namnet indikerar så håller programmet på i exakt ”20 Minuter”. Vi sänder fyra kvällar i veckan – måndag till torsdag. Vilka ämnen vi fokuserar på väljer vi först på morgonmötet 09.30. Då börjar också det ofta tempofyllda och stressiga arbetet med att få ihop en underhållande men också givande diskussion, med relevanta debattörer och tydliga vinklar.

Programmet följer ett snabbt – men enkelt – körschema.
– Maria Bjaring inleder och går rakt på sak.
– Debattörerna har sedan exakt 30 sekunder på sig att berätta sin (bästa) sida.
– Första inslaget som ska lägga grunden för den första debatten.
– Sociala medier-svepet. Vad pratar folk om där ute? Här sätts också grunden för andra debatten.
– En recensent, ofta en komiker, kommenterar debatten hemifrån via Skype. Vad var bra, dåligt och vilka frågor fick vi inte svar på?
– Debatten avslutas med att debattörerna får lista motståndarens sämsta eller bästa argument.

Redan i första veckan kastades vi in i hetluften. Ryssland invaderade Krim och debatten var igång. Intresset för konflikten var gigantisk på Aftonbladet.se. Vår roll är att förvalta det intresset, komma med nya  vinklar och samtidigt leverera ett program som inte bara är underhållande att se på – men också ger tittarna en fördjupning i ämnet.

Programledare är Maria Bjaring. Bjaring har tidigare lett Aftonbladets kvällssändningar, men jobbar nu nästan heltid med debattprogrammet. Hennes och produktionens högra hand är Hanna Nordin. Båda är nya på Aftonbladet Debatt, men det märks inte. Kombinationen debatt och tv må vara ny på Aftonbladet, men deras erfarenheter och driv har gjort den här resan ganska behaglig. Plötsligt gör Aftonbladet Debatt fyra program i veckan. Det är inget annat än imponerande.

Så vad är målet med den här satsningen? Vi vill fylla igen en lucka som finns där ute. Varje dag debatteras 100-tals olika frågor, och tre, fyra av dessa når brett. Läsarna, tittarna och följarna kan omöjligen följa alla diskussioner som pågår varje dag, delvis på grund av  överväldigande mycket information och delvis på grund av jobb på dagarna. Vårt löfte till besökarna är följande: Se 20 minuter varje kväll och bli insatt i en del av samhällsdebatten. Vi levererar en rak, rapp och underhållande debatt där vi får med det bästa från nyhetsartiklar, sociala medier och debattörerna själva.

Så välkomna att titta och bidra under programmet i vår chattruta som drivs av Anna Rydén. Vi kör igen i kväll. Då är det träningshetsen i Europas hurtigaste land som debatteras: Hur mycket träning tål Sverige?

Mia Skäringers debattartikel har diskuterats flitigt de senaste veckorna. Det har cirkulerat både felaktigheter och missförstånd. Därför kommer jag nedan berätta om turerna innan publiceringen av texten på Aftonbladet Debatt.

I mitten av oktober skrev Mia Skäringer till Aftonbladet Debatt och ville få en personlig text om klimatet publicerad. Den texten går att läsa här. Den 4 mars hörde återigen Mia Skäringers agent Bosse Gustavsson av sig via mejl till Aftonbladet och berättade att Mia Skäringer skrivit en text som kan vara intressant för läsarna på Internationella Kvinnodagen.

“Hej

Hoppas allt är väl med dig!

Mia Skäringer har skrivit en ny krönika, denna gång om stress, dieter och hälsa på hennes eget speciella sätt…..

Tänkte det vore kul att få in den nu på lördag som ju är ett speciellt datum, om det skulle funka för er?!

Vad tror du?

Allt gott!

Bosse”

Efter att ha läst texten så tackade vi ja till den, men vi föreslog några ändringar då den bland annat var för lång.

“hej Bosse,

jag har gjort några små kortningar i Mias text. Det är endast för att vi inte får plats i tidningen annars! Vi vill så gärna publicera den i både papperstidningen och på vår sajt”

/Natalia 

Bosse Gustavsson svarade sedan.

“Hej Natalia!

Mia har kikat igenom krönikan och köper det du tagit bort. Bra jobbat!

Hon vill däremot ha med hänvisningen till nya bloggsidan som låg längst ned (www.proviva.se/miaskaringer) så att folk som vill läsa mer hittar dit. Funkar det?

Allt gott!

Bosse”

Vi undrade då vad det var för blogg.

”hej och tack,

men länken du skickade funkar inte? Vill gärna se vad det är för blogg först!

hälsar, Natalia”

Och fick svaret att det är Mia Skäringers nya blogg.

”Den är på G, kommer att vara uppe senast fredag.
Mia bloggar där redan, men vi har inte släppt den publikt än.
//Bosse”

Vi svarade.

”Hej, vi erbjuder gärna Mia ersättning för texten.
Dock kan vi inte köra länken till bloggen i samband med krönikan.  

I dag kan vi äntligen avslöja att Natalia Kazmierska blir ny debattredaktör på Aftonbladet. Hon kommer närmast från P3 där hon varit programledare och ska jobba sida vid sida med Anna Andersson.

Natalia är sen tidigare kolumnist i Aftonbladet och nominerades nyligen, tillsammans med Kenan Habul och Stefan Mattsson, till Stora Journalistpriset för reportageserien #Välkommen i Aftonbladet.

Vi är väldigt glada över att  Natalia nu är en del av Aftonbladet Debatts valredaktion.

/Ehsan Fadakar
Debattchef

Läs mer om Natalia Kazmierska och nya Aftonbladet Debatt på Dagens Media.

Hej alla läsare och debattörer!

Nu är valåret slutligen här och på Aftonbladet Debatt händer det mycket nytt. Från och med i dag tar Ehsan Fadakar över som debattchef efter Karin Lindblom som blir nyhetschef. Ehsan har tidigare varit chef för sociala medier på Aftonbladet och chefredaktör på nyhetssajten Nyheter24. Anna Andersson kommer att fortsätta som redaktör, men får också sällskap av två nya medarbetare som vi snart kan avslöja namnen på.

 

”Online first” 

Under de närmaste veckorna kommer AB Debatt dessutom att förändra både publiceringsordning och arbetssätt. Vi kommer först och främst att gå ”online first”. Det innebär att debattexter publiceras på Aftonbladet.se innan de går i print till tidningen dagen efter. Detta gör vi för att AB Debatt ska kunna ta in repliker på texter mycket snabbare än i dag och ge våra läsare i tidningen en helhetsbild. Debattörer kan därför replikera och replikeras samma dag.

 

”Mångfald av perspektiv”

Under 2014 kommer vi även att ta in många fler texter än tidigare. Vi ska fördjupa genom att bredda. Mångfald av perspektiv är något som ska utmärka AB Debatt. Men vi ska också bli snabbare och mer aktuella. Debatten sker i dag hela tiden, överallt.

 

TV-debatter flera kvällar i veckan
Och sist men inte minst. Inom en snar framtid kommer vi att lansera AB Debatts nya TV-program. Vi har som mål att sända flera kvällar i veckan och målet är att våra huvuddebatter ska avslutas på kvällen i TV. Så debattörer har nu möjlighet att även mötas i tv-rutan. En redaktör kommer att enbart jobba med tv-programmet. TV-debatten kommer att ledas av en erfaren journalist som vi snart kan avslöja namnet på.

Med det sagt, hör gärna av er om något är oklart.

 

Ni når Ehsan Fadakar på:

Email: ehsan.fadakar@aftonbladet.se

Twitter: @ehsanfadakarMobile:

Tel: +46 (0)736 16 60 77

Sett hört läst – vår enkät om medievanor
Sara Danius, 51
Professor i estetik. Inträder i dag i Svenska akademien på stol nr 7.

Första jag läser på morgonen: Dagens Nyheters kulturbilaga.
Lyssnar jag på i bilen: Har ingen bil, men om jag hade det: Bach, Mozart, Beethoven, Clara Schumann, George Michael.
Följer jag på Twitter och Instagram: Ingenting.
Här surfar jag när jag borde jobba: Nja, kollar min mejl. En ny hobby är annars nätauktioner. Klickade just hem en grön kulformad Orreforsvas från 1930.
Skämmigt medie-måste: Modemagasin som Vogue, Harper’s Bazaar, Elle, Damernas Värld. Fast jag tycker inte att det är det minsta ”skämmigt”. Men nåt måste jag ju fylla i här.
Medieperson jag gillar: Jessika Gedin, programledare för Babel i SVT, Susanne Ljung, programledare för Stil i P1. Stjärnor bägge två.
Missar jag aldrig på tv: Har ingen tv. Stor fan av Seinfeld och Sopranos.
Gör jag hela tiden: Lyssnar på P2.
Här får jag mina nyheter: P 1, DN, SvD, New York Times, då och då Frankfurter Allgemeine Zeitung.
Veckans mediehöjdpunkt: När min son sjunger.
Sista jag gör innan jag somnar: Läser något. Just nu en underbar bok om det sovjetiska köket, ”Mastering the Art of Soviet Cooking: A Memoir of Food and Longing” av Anya von Bremzen.

I veckan har det varit viss debatt om repliker och replikrätt. Det har handlat om DN Kultur, och vi tänker inte ge oss in i debatten om just det fallet. Däremot tänkte vi ta tillfället i akt att berätta hur vi ser på det här med repliker och replikrätt.

1. ReplikRÄTT har bara en person som blir direkt angripen i en debattext. Då anser vi oss vara skyldiga att publicera en replik från den påhoppade – normalt cirka 1450 tecken inklusive blanksteg. Kort och stramt med andra ord.

2. Är man inte påhoppad i texten så är det vi som gör en redaktionell bedömning om en insänd replik tillför något till debatten (vilket ofta är fallet). Också då gäller 1450 tecken.

3. En replik ska vara just det – ett svar på den första artikeln. Man får inte starta en ny debatt. Ibland skriver folk typ ”XX borde också ha nämnt att…”. Den som startar debatten har privilegiet att bestämma hur den ska avgränsas.

4. En replik måste gå lite på tvärs mot startartikeln. Förvånansvärt ofta får vi ”repliker” som håller med den första skribenten. Det är förstås alltid roligt att få sin egen uppfattning bekräftad men det tillför inte så mycket för våra läsare.

5. Den som skrivit startdebatten har rätt att inkomma med slutreplik. Även då är måttet 1450 tecken. Sen drar vi streck i debatten.

6. De här är inga lagar. Vi bryter emot dem ibland när vi tycker att det gör debatten bättre, till exempel publicerar två repliker med olika perspektiv på en text. Det är vårt privilegium.

Varje dag publicerar vi nya texter här på Aftonbladet Debatt. Många leder vidare till nya diskussioner. De kan vara värda att följa upp – även sedan debatten klingat av.

Ett sådant exempel är Torgny Jönssons två debattartiklar som publicerades den 28 oktober i år respektive den 13 augusti 2012.

I sin första text beskriver Torgny Jönsson upplevelsen av att vara intagen på ett så kallat superfängelse. Han menar att den svenska staten slösar enorma summor skattemedel på ett ineffektivt och inhumant förvaringssystem för högriskfångar.

I debattartikeln från oktober i år utvecklar han sin kritik och skriver också att han stämmer den svenska staten för brott mot Europakonventionen.

Torgny Jönsson fick mothugg av Kriminalvården. I deras replik som publicerades den 31 oktober i år slår Ulf Jonson, chef för klientenheten på Kriminalvården, fast att de nya superfängelserna är bättre både för de intagna och för personalen.

Där kunde debatten tagit slut. Men en dryg vecka efter Kriminalvårdens replik konstaterade Justitieombudsmannen (JO) att Torgny Jönsson och andra intagna på superfängelserna delvis har haft rätt i sin kritik. I en artikel i Sydsvenskan utvecklar JO sin kritik: ”Det har blivit allt tydligare att det råder ett utbrett missnöje bland de intagna på landets (…) säkerhetsavdelningar”, skriver man i en rapport.

JO fortsätter med att peka ut flera fall av systemfel. En intagen hade hamnat på ett superfängelse trots att han egentligen skulle sitta på en normal avdelning. Så får det absolut inte gå till.

Säkerhetsarrangemangen på superfängelserna förstärker nämligen ”känslan av slutenhet på ett synnerligen påtagligt sätt”, som JO skriver.

Till synes uppenbara brott mot Fängelselagen – men så långt vill JO inte sträcka sig. De inväntar först Kriminalvårdens svar på vad som ligger bakom de felaktiga placeringarna innan de uttalar sig.

Debatten om superfängelserna lär med andra ord ta ytterligare ett varv innan vi kan sätta punkt.

Fakta Superfängelser:

• Infördes av dåvarande justitieminister Thomas Bodström 2004 efter flera uppmärksammade rymningar.
• Högsäkerhetsavdelningar finns på tre fängelser i Sverige – Saltvik, Kumla och Hall.
• På varje fängelse finns fyra separata avdelningar med vardera sex platser.
• Det interna kodnamnet på dessa fängelser inuti fängelserna är Fenix.
• Avdelningarna har dubbla säkerhetskontroller, flerdubbla murar och fullkomlig avskärmning från omvärlden.
• Fenixplacerade fångar har beröringsförbud vid besök och får inte krama vare sig barn eller andra släktingar utan särskilt, skriftligt tillstånd.
• Placeringen beslutas av Kriminalvården utan att i förväg prövas i domstol.

BJÖRN BARR

Apropå inlägget vi publicerade förra veckan – ibland kommer faktiskt stekta sparvar flygande (och ibland jobbar vi väldigt hårt för att få loss vissa texter).

I kategorin ”vanliga medborgare” var vi väldigt glada över att få publicera Mirela Karagic starka text, om offren i Bosnien-kriget. Den var också oerhört läst och delad under hela helgen.

I kategorin ”proffspolitiker” fick vi just en sådan artikel vi gillar bäst, då Miljöpartiet idkar självkritik på skolområdet. Välskrivet och uppskattat bland väldigt många läsare.

Vi för en högst informell statistik över vilka vi publicerar på debattsidan i tidningen. Det är bara för eget bruk, vi vill ha en ungefärlig koll på höger-/vänsterbalans. Dessutom har vi en intern ambition under den här hösten att inte slentrianpublicera så många proffspolitiker på sidan. Inte för att vi inte gillar politiker – tvärtom, vi gillar dem mycket. Men vi vill ha dem vassa!

När vi bedömer texter från rikspolitiker vill vi att den ska vara aktuell, den ska innehålla något nytt och det får inte bara vara hackande på det andra laget. Eller jo, men då måste hackandet vara relevant och göras med viss elegans. Utspel är förstås alltid välkomna. Allra roligast är när de törs vara kritiska mot det egna laget, vilket tyvärr är väldigt sällsynt.

När vi nu summerar oktober månad kan vi nöjda konstatera att vi har lyckats väl med våra ambitioner. Mellan den 1 och 31 oktober har vi i tidningen publicerat sex texter som skrivits under av rikspolitiker. Tre från Alliansen och tre från oppositionen. Flest pinnar hamnar i kolumnen ”Övriga, proffsdebattörer, kändisar” – tio stycken, till exempel Nanne Grönvall, Bosse Löthén och Mia Skäringer.

Tyvärr är det vara en pinne på ”Enskilda medborgare”. Det är den bästa debattören och ofta den mest lästa av er. Vi ska försöka bjuda på fler sådana framöver (håll utkik i helgen!).