Under en tid kändes racet om att vara UFC:s kung pound for pound handlade om endast två fighters; Anderson Silva och George St. Pierre. Förra året sällade sig en ung amerikan vid namn Jon Jones till dessa två och toppduon blev en trio. Vi är bara i januari men redan känns det som denna trio gott och väl kan omnämnas som en kvartett av fighters som på sitt sätt sprungit ifrån konkurrenterna i sin viktklass.

The new kid on the topp block heter förstås José Aldo.

Den tidigare obesegrade Chad Mendes klev in i oktagonen i Rio med gott självförtroende och med vetskapen  att han var den bästa brottaren Aldo någonsin ställts mot. Mot sig hade han inte bara divisionens titelhållare utan också tusen och åter tusen galna brassar på läktarplats. En knapp rond (4,59) var det hela över efter en perfekt kontring på Mendes nedtagningförsök (knä på hakan) och José Aldo fortsätter sin fantastiska vinnarsvit. För Chad Mendes fanns inte mycket att göra än att se den första förlusten läggas till i statistiken och se sig besegrad av en bättre fighter, för det är Aldo.

Scenerna som utspelade sig efter matchen (och för all del under hela kvällen) är redan klassiska. Förbryllade amerikaner fick ta del av en läktarkultur född på de brasilianska fotbollsarenorna med sång, samba, flaggor och vilt firande. Ren magi.

Kan globen leverera en tiondel av de stämningen har vi överträffat allas förväntningar.

//Syk