Liket lever.

Sporten som trollband miljontals människor under 2000-talets början har förklarats död en otal gånger de senaste åren. Men K-1 tungvikt går en ny vår till mötes och i helgen möttes två av de som ska göra den till en världsangelägenhet igen i galan Final Fight i Kroatien. Dessutom såg vi en riktigt tung comeback när Mirko ”Cro Cop” Filipovic efter en massa år i MMA-organisationerna Pride och UFC var tillbaka där det hela började, i K-1-ringen. Där ställdes han mot en annan legend, Ray Sefo.

Daniel Ghita är regerande mästare inom holländska organisationen Its Showtime och får anses vara världens bästa kickboxare i tungvikt. I helgen befäste han den positionen genom att knocka en av sina huvudutmanare, ukrainaren Sergej Lascenko, med en klockren huvudspark i den tredje ronden. Lascenko hade nog gärna fortsatt fightas matchen ut men i mina ögon bröt domaren i rätt läge, Ghita var för bra. Med bländande sparktekniker mot både kropp och huvud dominerade han den duktige Lascenko som ändå försökte med sin fina boxning.

Här har ni matchen i sin helhet!

På galan gjorde dessutom fightinglegendaren Cro Cop en efterlägtad comeback till sporten han lämnade för nio år sedan. I ett riktigt nostalgimöte ställdes han till den kroatiska hemmapublikens jubel mot stenhårde nya zeelädaren Ray Sefo. Visst fattas det lite i tempo jäför med Ghita – Lascenko men Cro Cop i K-1-ringen hemma i Zagreb fighandes till pubilkens ”Mirko, Mirko, Mirko..” är en lite bit fightinghistoria. Att båda fortfarande har hyffsat tryck i nävar (och i Cro Cops fall även sparkarna) gör ju heller inget. Fråga: finns det en hårdare haka än den på Ray Sefo?

http://www.youtube.com/watch?v=Feec7WyqZZE&feature=related

//Syk

En vecka har gått utan inlägg på fighterbloggen. Anledningen stavas vinterkräksjukan. Dotter+fru+underteckad, på ett led. Nu, tre kilo lättare, är jag dock igång igen och vi tar igen oss med ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. K-1s tungviktsdivision.

Det har nu gått ett drygt år sedan den senaste (sista?) K-1 World Grand Prix gick av stapeln i den japanska huvudstaden. Galan var då en skugga av sitt forma jag och 2011 fick alltså aldrig se någon WGP. Det som en gång varit den överlägset största kampsportsorganisationen (på flera sätt till och med större än UFC idag) fick se sig besegrad av finanskriser, ägarbyten och slutligen en tsunami som sköljde bort det sista hoppet om en ny guldålder. Pengarna var slut. Stjärnorna hade falnat. MMA var det folket ville ha och runtom i världen reste en före detta amerikansk fotbollsspelare och skämde ut sig för pengar. Inte någon superbra reklampelare för sporten K-1 och dess arv direkt.

Faktum kvarstår dock. Tungvikt och K-1 är bland det mest spektakulära kampsportsvärlden har att erbjuda och trots den senaste tidens avhopp (Badr Hari blir boxare och Peter Aerts lägger snart av) är divisionen är långt ifrån död. Det är saker i görningen lite var stans för att på nytt lyfta tungviktsdivisionen till global nivå och det finns fighters redo att axla rollen som framtidens tungviktsstjärnor. Här är några av dem.

Errol Zimmerman, Holland, 25.
Otroligt rutinerad trots sin relativt unga ålder. Vann i imponerande stil över Rico Verhoeven på senaste Its Showtime och byggde därmed på en sex matcher lång winning streak. Möter legenden Jerome LeBanner i en gala i mars i Moskva. Kan bli hur häftigt som helst.

Daniel Ghita, Rumänien, 30.
Knep Its Showtimes tungvikttitel genom att knocka Hesdy Gerges i januari i år efter en imponerande uppvisning i knappt tre minuter. Möter Sergei Lascenko härnäst i en mycket spännande drabbning i Kroatien i mars.

Singh Jaideep, Indien, 24.
Har visserligen bara gått en enda match utanför Japan/Korea men har gott om WGP-fighter och är vid 24 års ålder en rutinerad och farlig fighter. Tog RISE-titeln i november. Ett spännande framtidsnamn.

Gökhan Saki, Holland, 28.
Trots att han blev ordentligt knockad av Badr Hari i dennes avskedsmatch häromveckan så står sig Saki ändå som en av de bästa tungviktarna i världen och kommer nog vara där i många år till.

Sergei Lascenko, Ukraina, 24.
Fightas för Mikes gym i Amsterdam och har förhoppningsvis tagit en hel del lärdom (men förhoppningsvis inte influerats för mycket) av Badr Hari. Möter Daniel Ghita i mars.

Rico Verhoeven, Holland, 22.
Har vid 22 års ålder gått häpnadsväckande 43 proffsmatcher och mött flera av de bästa i världen. Fick stryk av Errrol Zimmerman i januari men är ett av de mest lovande namnen sporten har.

Till sist vill jag bara skicka en liten hälsning till Nick Diaz. Lyssna noga nu.

//Syk

Han är den mest omdiskuterade, hatade och till viss del älskade kickboxaren på världsscenen. En till synes osympatisk, oberäknerlig och okontrollerbar fighter som charmat och förfärat kickboxningsvärlden de senaste åren. Badr Hari lämnar ingen oberörd och just därför är det med vemod vi får betrakta en av fightingvärldens absolut största profiler säga förväl till kickboxningen för en karriär som proffsboxare i USA. Kickboxningen sörjer ännu en tung förlust samtidigt som boxningscheferna i Las Vegas snart kommer börja undra var det är de gett sig in i.

Badr Hari är nämligen inte som alla andra, han är precis som hyllningslåten till honom säger, he’s a bad boy.

Han har slagits på presskonferenser. Förstört inredningen i omklädningsrum. Förlorat en GP final för att ha stampat den redan liggande Remy Bonjasky i huvudet. Det är bara några av sakerna som gett Hari stämpeln som kickboxningens värsting. Lägg därtill att han är en briljant fighter med mer hjärta än de flesta och knockout-kraft i nästan alla tekniker. På lördag går han sin sista match som kickboxare mot en annan storstjärna, Gökhan Saki. Den matchen får helt enkelt inte missas.

//Syk

Artur Kyshenko kommer möta Giorgio Petrosyan 25 mars i vår. OMFG!

Enligt uppgifter som började florera på galan Fight Code Rhinos i helgen ska den obestridde världsettan Giorgio Petrosyan möta gårdagsvinnaren Artur Kyshenko. Det här är hur stort som helst.

Kyshenko visade mot Yodsanklai att han definitivt tillhör det absolut bästa i världen. Det har han visserligen bevis förut men sätten han vann på igår och formen han visadede tyder verkligen på att Mike och gänget i Amsterdam har slipat den här diamanten till en ännu vassare fighter.

Gårdagens match mellan Kyshenko och Yod räknades enligt många som årets bästa mellanviktsfight. Kyshenko mot Petrosyan är ännu större, framförallt sedan de två aldrig mötts tidigare. Och känn på följande:

Det skiljer en månad på de två i ålder. De är i min mening etta och tvåa i världen just, den som förlorar den här matchen kommer inte att halka ner på den rankingen heller, kanske är det här början på en envig mellan två extra ordinära fighters som kommer gäcka oss som följer flera år framåt. Vi kan ju bara hoppas.

Petrosyan har vid det laget varit obesegrad (om inte Abraham Roqueni gör något alldeles oväntat i matchen i januari) i över fem år. Det är helt sjukt. Kyshenko kan bli den som sätter stopp för den sviten, jag flaggar för det redan nu.

Hur som helst så kommer i alla fall jag sitta bänkad!

//Syk