Arkiv för tagg metal

- Sida 25 av 27

Nya band till Metaltown

av Mattias Kling
Bullet For My Valentine

Hårdrocksfesten på Bananpiren i Göteborg har knutit walesiska Bullet For My Valentine till startfältet. Gruppen, som just nu färdigställer sitt tredje album för release i april, spelade även på Metaltown 2008 och fick då tre glada plus av undertecknad för en övertygande dos popthrash.

Andra färska bokningar till evenemanget, som hålls den 18–19 juni, är tyska Kreator, amerikanska Bleeding Through, nyligen Bandit Rock Awards-prisade Sonic Syndicate samt hemmasönerna i Dream Evil.

Getaway Rock storsatsar

av Mattias Kling

Den nylanserade festivalen, som hålls i Gävle 8–10 juli, utökar sin lineup med några riktigt tunga pjäser. Förutom Motörhead, Europe och Aggressive Chill presenterar tilldragelsen i dag även dödsdundrande duon Vader (pust!) samt Deicide (flämt!).

Nämnda band gör tidigare offentliggjorda Cavalera Conspiracy, Overkill, Mustasch, Deathstars och Wolf sällskap i området Gasklockorna.

Mer info hittas förslagsvis här

In Flames festivalspelar

av Mattias Kling

Ja, nu blev det ju tydligen inte som utlovat. Lika lite som att headlineframträdandet på Sweden Rock förra året blev den enda spelningen på svensk mark 2009, lika lite blir decembervändan det sista vi ser av In Flames innan den aviserade semestern och arbetet med nya skivan.

I sommar blir det nämligen (minst) två tillfällen att se färgsprakande Göteborgsmetal på blågula festivalscener. Den 19/6 blir det urladdning på hemmaplan under Metaltownevenemanget, medan Arvika får sin beskärda del bomber och granater den 16/7.

Det låter gott. Speciellt som gruppen och Metaltown bildar ett synnerligen bra par, vilket inte minst bevisades under avslutningsframträdandet för två år sedan. Det var en så kallad klassisk konsert. En sån där då kväll vuxna män faller i gråt inför öppen ridå och då publiken knäböjer lika mycket som den hoppar och studsar.

Här nedan finns ett riktigt skakigt Youtube-klipp som visar den magnifika finalen med ”My sweet shadow”.

Veckans recensioner

av Mattias Kling

Så, äntligen i fas igen. Alltså läggs reccarna upp i rätt vecka.

Enjoy it, please.

Dream Evil

++

Dream Evil

In the night

Century Media/EMI

METAL I sammanhanget är en titel som ”Kill, burn, be evil” i högsta grad missvisande. För det finns få likhetstecken mellan Göteborgsensemblens gladlynta version av heavy metal och något som ens med den godaste av viljor kan beskrivas som vare sig blodtörstigt eller ondskefullt. I stället positionerar sig Dream Evil i en behaglig mittfåra mellan Hammerfalls dundrande stenhuggarserenader (”On the night”) och exempelvis The Poodles mer P4-passande vuxenrock (”The unchosen one”). Det är ett lagomläge som gruppen behärskar dugligt och gör vad den ska inom. Men som också saknar riktig skärpa och behövlig originalitet. 

Bästa spår: ”Frostbite”.

Mattias Kling

 

Neverstore

 

+++

Neverstore

Age of hysteria

Epic/Sony BMG

POPPUNK På tredje albumet tydliggörs skillnaden mellan att uppvisa potential och att leverera på allvar. För även om Skövdetrions två tidigare utgåvor inte varit några klåparverk i sig ståtar ”Age of hysteria” med avsevärt mer tilldragande kompositioner än tidigare. I detta sortiment är inledande ”Class of 2000” ett strålande exempel på Green Day-pigg efedrinpop, medan ”Summer”, exklusivt producerad av Sum 41:s Deryck Whibley, är som en målsökande robot inställd på världens samtliga brustna tonårshjärtan. Bra stuns, liksom – vilket dock inte urskuldar en nonsenscover på Brainpools ”Every day”.

Bästa spår: ”Undone”.

Mattias Kling


Entombed till sjöss

av Mattias Kling
Entombed

Uppställningen till Close-Up Båten, som gungar friskt på Östersjön 26–26 februari) är härmed spikad. Senaste tillskottet är inga mindre än huvudstadens dödsmetallpionjärer Entombed, som därmed gör Sonic Syndicate, Bullet, Deathstars, Cult Of Luna, Caliban och Tribulation sällskap på böljan den blå.

Biljetter till kryssningen, som hålls ombord på Silja Galaxy, köps här.

Skepp o’hoj.

Lite festivalnytt

av Mattias Kling

Som brukligt vid den här tiden på året så trillar det in festivalbokningar från norr till söder. Så, utan att göra någon ledsen eller förminskad så kan jag konstatera att följande kommer att beskådas under månaderna framöver:

• Linköping Metal Massacre (6/3) låter meddela att Hardcore Superstar nu gör Abramis Brama, The Haunted, Bullet och Alagaion sällskap under festen på Konsert & Kongress.

• Sweden Rock Festival (9–12/6) slår på stort med polska virvelvindsfantasterna Behemoth och inte lika stort med finskhärstammande Stratovarius. Nämnda får säkerligen hälsa på bland andra Watain, Nazareth, Danzig och Steel Panther under helgen i Norje, Blekinge.

• Rockstad: Falun (28–29/5) kontrar då med danska Pretty Maids, de snart Melodifestivalaktuella Crucified Barbara, tyska spexakten Grailknights samt mer allvarliga hemmasönderna Prey. Övriga band som uppträder i dalarnas korvstad nämnda veckoslut är bland andra Gamma Ray, Mimikry, Sabaton och Scar Symmetry. Fler akter tillkommer.

Veckans recension

av Mattias Kling

Vän av ordning – ja, det finns alltid minst en sådan – påpekar säkert att ovan valda rubrik är felvald. Då nedan följande avhandling faktiskt publicerades i lördags.

Men jag har helt enkelt glömt bort att lägga upp den förrän nu, varför överskriften får ses mer som en vägledning.

Ja ja, så kan det gå. I alla fall. Tiotalets första Aftonbladetrecension av eder favoritdrutt. Följer här då.

Throwdown ”Deathless”

+++

Throwdown

Deathless

Nuclear Blast/Warner/ADA

METAL Sporrade av framgången med ”Becoming” på Metal Hammers nyligen avtäckta hyllingsskiva till Dimebag Darrel har Orange County-truppen valt att viga hela sin Nuclear Blast-debut åt ett konsekvent Pantera-homage. Konstaterandet kan te sig elakt, men faktum är att Throwdown på resan från uppkäftigt straight edge-band till fullfjädrad metalcombo inte kommit mycket längre än till Texas. I avdelningen barbröstad groovethrash är emellertid ”Deathless” klart tillfredsställande. Speciellt då det även erbjuds plats åt spridda intryck från Alice In Chains och Down för att undvika fullständig likriktning.

Bästa spår: ”Skeleton vanguard”.

Mattias Kling


Sonic Syndicate-nytt

av Mattias Kling
Sonic Syndicate (Foto: Michael Johansson)

Det är bråda dagar för den modernt färgade metalcombon från Falkenberg. Inte nog med att gruppen kallats in som ersättare för Dark Tranquillity på Close-Up Båten (då Göteborgstruppen i stället hoppat på en USA-vända), inspelningarna av album nummer fyra inleds också i dagarna.

Ansvarig för inspelningarna av nämnda skiva är ingen mindre än amerikanen Toby Wright – mest känd för att ha jobbat med giganter som Ozzy Osbourne, Kiss, In Flames, Slayer, Korn och Mötley Crüe.

Är han Mr Wright för Sonic Syndicate? Svar följer då skivan släpps i maj via Nuclear Blast.

Texter från december (typ)

av Mattias Kling

Hey bloggerlovers.

Som tydligt är, har det varit dåligt med uppdateringar med texter av yours truly och annat under december. Jag skyller på flyttstök, en önskan om lugn och ro när tillfälle gavs och allmänt rådd med gästbloggare och övrig administration.

Men, i alla fall. För er som inte har önskat/orkat köpa papperstidningen eller missat skiten på nätet så kommer här december i ett sammandrag.

Publicerad 12/12:

Backyard Babies ”Them XX”

++++

Backyard Babies

Them XX

Billion Dollar Babies/Versity/Universal

HÅRD ROCK

För en gångs skull så är huvudinslaget det minst intressanta.

När Nässjös mest högexplosiva bidrag till den svenska rockhistorien väljer att sluta pärmarna runt en tjugoårig karriär så blir det egentliga bokslutet just – en bok. Och som sådan är kaffebordsprodukten ”Them XX” synnerligen läcker och iögonfallande. I ett generöst paket sammanfattas karriären i bildform. I svartvitt. Ickekronologiskt. Och, så klart, så snyggt att ögonen önskar sig plastikoperationer och nya linser.

Men det som verkligen motiverar inköpspriset är i stället de fyra skivor som dispositionsmässigt fungerar som ett tänkbart anslag till fotoparaden. Det borde liksom räcka med en cd med kvartettens mest kända låtar, men därutöver medföljer inte mindre än två skivor som förenar singelbaksidor med covers och andra mer perifera prestationer. Slående god kvalitet rakt igenom, speciellt där det fräckt tolkas bland andra Social Distortion, Misfits och Ramones, även om några avrundande remixer har mer komplementvärde än äkta njutbarhet.

Dessutom repriseras dvd-utgåvan ”Jetlag – the movie” – en ogenerad skildring av det band som likt inget annat i Sverige tjurrusat in i en sex, drugs & rock ’n’ roll-tunnel och som kommit ut helskinnat på andra sidan – en boxunik dokumentär samt en komplett videoparad.

Är det ett bokslut eller bara ett kapitel som väntar på att kompletteras med nya anekdoter, kroppsjuice och småländskt rockskorrande? 

Framtiden får besvara den frågan. Men vad som än må komma är ”Them XX” ett musikaliskt testamente som alla kan dra vinning av.

Mattias Kling

Publicerad 19/12:

ÅRETS BÄSTA ALBUM:

Mastodon ”Crack the skye”

1. Mastodon

Crack the skye

PROGROCK Brent Hinds råkade i slagsmål med singer/songwritern William Hudson i Las Vegas, hamnade i koma och rehabiliterade sig därefter i åtta månader på verandan med en akustisk gitarr och söta rökverk. Under dessa förutsättningar föddes så ”Crack the skye” – ett verk som drivs av ett konceptuellt tänkande och som kopplar ihop Stephen Hawkins teorier med Rasputin och… luft. Det må låta hur pretentiöst som helst. Men slutsatsen är bara oerhört utmanande och makalöst bra på en och samma gång. Ett mästerverk så fantastiskt att himlen rämnar.

Alice In Chains

2. Alice In Chains

Black gives way to blue

ROCK/METAL Med ballar av stål plockar William DuVall upp Layne Stayleys fallna mantel och bildar ett nervdallrande par med Jerry Cantrells skärrade harmonier. Det finns bara fem ord som i år är synonyma med succécomeback. Och det är ”Black gives way to blue”.

Behemoth

3. Behemoth

Evangelion

DEATH METAL Med en förbluffande lätthet förvandlar gruppen sina burdusa höghastighetsattacker till vanilj som fullkomligt smälter i munnen. Låtarna, för det handlar verkligen om låtar, är så medryckande att man bara kan häpna. Och vare sig det handlar om Morbid Angel-dunder eller Bathory-brak är ”Evangelion” ett glädjebudskap som kan övertyga fler än de redan frälsta.

Hardcore Superstar

4. Hardcore Superstar

Beg for it

HÅRDROCK Nytillskottet Vic Zino sprutar en redan överstyv thrashsleaze så full av energi att inte ens en lätt stillastående halvballad i halvtid lyckas slå hål på en uppåtgående formkurva. Guldlåtarna staplas på varandra under en uppsluppen fest som inte är över innan de sista tonerna i ”Innocent boy” aviserar hemgång med tungt huvud och lätt hjärta.

Candlemass

5. Candlemass

Death magic doom

METAL Candlemass hämtar upp sin vågspräckande tyngd från medvetandets mörkaste vrår, men smyckar därtill med harmonier så luftiga att de svävar likt moln runt bergstoppar. Det märks i Tony Iommi-tjocka riff, i Rob Lowes högst myndiga sång och i låtar så väldiga att de borde ha egna gps-koordinater.

ÅRETS BÄSTA LÅTAR:

1. Mastodon

The czar…

PROGROCK Via fyra passager tas lyssnaren med på en halsbrytande tiominutersfärd där det absolut bästa från rockhistorien presenteras på ett blänkande silverfat. 



2. Katatonia

Liberation

METAL Lika fantastisk som snöstormen utanför fönstret, lika varm som ett par ben under filten. 

Hardcore Superstar

3. Hardcore Superstar

Innocent boy

HÅRDROCK Så här ska ett superalbum knytas ihop – med en Mötley Crüe-fräsig hymn som är allt annat än oskyldig



4. Hatebreed

In the ashes they shall reap

METALCORE En upplyftande uppmaning att kämpa vidare, vilken skit världen än må kasta på dig.



5. Bring Me The Horizon

It was written in blood (L’Amour LA Morgue remix)

METAL/HARCORE Det här bandet är mer än fräcka frisyrer och skinntajta jeans. Bara så att ni vet.

Publicerad 2/1 2010:

00-TALETS BÄSTA LÅTAR

 

1. ONE OF US MUST HANG (KHOMA)

ROCK Efter två minuter och fyrtiosju sekunder stannar tiden. Då brister alla skyddsvallar. En sorgsen gitarrslinga får växa sig övermäktig och sköljer över lyssnaren likt en tsunamivåg som samtidigt är hotfull och så förbannat vacker att den inte hör hemma i den här usla världen. Och när den sista tonkaskaden har ebbat ut står sångaren Jan Jämte fortfarande flämtande och viftar med armarna i hopp om att finna balans. Nollnolltalet har aldrig låtit vackrare än så.

2. B.Y.O.B. (SYSTEM OF A DOWN)

METAL I textraderna ”Why don’t presidents fight the war?/Why do they always send the poor?” sammanfattas en hel tidsanda, påeldad och förargad av George W Bushs krig mot terrorn i Irak och mot den egna befolkningen på hemmaplan. Trött polemik, kanske. Men tonsatt av en musikalisk uttryckstombola där thrash möter solskenspop och österländska harmonier blir det som ett brandtal av inspiration. Blast off – it’s party time!

3. THE DRAPERY FALLS (OPETH)

METAL Få låtidéer håller för att kavlas ut i närmare elva minuter. Men i Opeths fall är den omfångsrika formen snarare en förutsättning än en begränsning och innan ridån till slut faller har i stort sett alla sinnesstämningar bearbetats.

4. ALL ON BLACK (ALKALINE TRIO)

PUNK I år skaffar jag låtens galghumoristiskt tvetydiga öppningsrad som magtatuering. Det är mitt enda nyårslöfte, då det här är ett stycke som verkligen är hudnära.

5. PARABOLA (TOOL)

METAL Under 1980-talet gjorde Queensrÿche termen ”thinking man’s metal” till sitt adelsmärke. Tjugo år senare tar Maynard James Keenans intrikata konstellation över den yrkesbeteckningen, med en perfekt avvägning mellan intellekt och auktoritet.

6. PASCHENDALE (IRON MAIDEN)

METAL Inte bara för att Maiden är Maiden, och därmed per definition världsbäst. Utan minst lika mycket för att det här är Steve Harris mest närgångna krigsskildring sedan ”Afraid to shoot strangers”.

7. HURT (JOHNNY CASH)

COUNTRY En man som har börjat skönja slutet på sin livsresa tar Trent Reznors självdestruktiva gospel och gör den till sin egen sorti. Den som inte berörs av den färden har inget hjärta.

8. ANGEL’S WINGS (SOCIAL DISTORTION)

PUNK När turen är slagen i botten går det alltid att lita på att Mike Ness lyfter upp en igen. Som med denna fantastiska avslutningsfanfar på albumet ”Sex, love & rock ’n’ roll”.

9. M.I.A. (AVENGED SEVENFOLD)

METAL Ett formidabelt möte mellan Iron Maidensk galoppmetal och solbränd västkusthardcore.

10. FACING WHAT CONSUMES YOU (HATEBREED)

METALCORE Vill du bygga muskler, se då till att ha Connecticuts finest som träningsmusik. Biffigare än så här blir det knappast.

R.I.P., The Rev

av Mattias Kling
The Rev

Orange County Register rapporterar att Avenged Sevenfolds trummis James ”The Rev” Sullivan har hittats död i sitt hem i Huntington Beach. Än så länge bedöms dödsfallet vara naturligt, men batteristens kropp ska obduceras för att klargöra vad som orsakat tragedin.

Via sin hemsida har Avenged Sevenfold offentliggjort följande uttalande:

”It is with great sadness and heavy hearts that we tell you of the passing today of Jimmy ’The Rev’ Sullivan. Jimmy was not only one of the world’s best drummers, but more importantly he was our best friend and brother. Our thoughts and prayers go out to Jimmy’s family and we hope you will respect their privacy during this difficult time.”

The Rev blev bara 28 år.

Sida 25 av 27
at the gates Cd recensioner death metal europe festival getaway rock gästblogg hårdrock in flames iron maiden metal metallica motörhead punk Rock slayer spotify sweden rock thrash metal tävling
  • Tjänstgörande nöjesredaktör: Sandra Wejbro
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB