Arkiv för tagg hardcore

- Sida 1 av 2

Bonusrecensionen: Darkest Hour

av Mattias Kling
Darkest Hour

:+++:

Darkest Hour

The human romance

Century Media/EMI

METAL/HARDCORE När det så önskar är Washington DC-gänget en förträfflig leverantör av nevdallrande och kompetent harmonimangel som tar det bästa rifftänket från svensk västkustdöds och stagar upp det med ett etiskt tänkande rotat i hemstadens dogmatiska hardcorescen.

Det är på så sätt betryggande att konstatera att bolagsbytet från Victory till Century Media inte på något sätt har ändrat denna mission. Tänk dig At The Gates i ena högtalaren och Strife i den andra samtidigt som en svensk producent (denna gång Soilworks Peter Witchers) smidigt dirigerar tonerna i rätt riktning. Så låter det. Ungefär så som det har gjort sedan kvalitetsribban höjdes betydligt i och med ”Hidden hands of a sadist nation” för åtta år sedan, med andra ord. 

De stunder som inte håller kvalitetskraven är få men finns ändå. Men vare sig om det handlar om en tillkrånglad och misslyckad refränglösning (”Savor the kill”) eller ett stycke som börjar på allvar först när det går in på upploppet (”Violent by nature”), kan dessa lätt sorteras bort. Speciellt så länge kvintetten fortsätter att spänna mellan välvillig högtempometal och ambitiösa tonverk likt den omfångsrika instrumentalen ”Terra solars”.

Lyssna på: ”The world engulfed in flames”, ”Your everyday disaster”.

Bonusrecensionen: Agnostic Front

av Mattias Kling
Agnostic Front

:+++:

Agnostic Front

My life my way

Nuclear Blast/ADA/Warner

HARDCORE Min New York-semester för några veckor sedan kunde knappast ha fått ett bättre soundtrack. Det finns liksom inget bättre sällskap under tunnelbanefärder ned mot East Village, gråkalla promenader i Alphabet city eller vilsna turer i Tribeca än det som NYHC-veteranerna bjuder på. Det förstår vem som helst. Om inte borde grundlig research göras å det närmaste.

Men då Brooklyn brewerys högst smakliga winter ale har bytts mot Arvid Nordqvists rekokaffe och avslappnande promenader i Central Park ersatts av stressiga turer nedför Torsgatan är det svårt att känna riktigt samma entusiasm. Det blir liksom så när illusionen av att man är deltagare i någon annans liv ersätts av det där som är vida känt som vardag.

Därmed inte sagt att ”My life my way” är något annat än ett fullgott ihopkok av en mer än 30-årig karriär. Det passas till punkspattiga debuten ”Victim in pain” (1982) i en väldigt rudimentär ”That’s life”. När det gäller ”One voice”-typisk bökarmosh à la 1992 står ”More than a memory” och ”A mi manera” för de inslagen, medan det gatupunkiga sound som introducerades på allvar på comebackskivan ”Something’s gotta give” (1998) luftas å det bestämda i exempelvis titelspåret.

Summa summarum: 30 år på 13 spår – och du vet vad du får.

Inte så mycket mer och knappast mycket mindre.

Lyssna på: ”City street”, ”Until the day I die”.

Spotifylista för februari

av Mattias Kling

Ännu en månad in på 2011 – ännu lite god musik att ta del av.

I februarikollektionen hittar du smakprov på årets hittills starkaste släpp The Project Hate MCMXCIX:s makalösa ”Breeding the new apocalypse…”, typhädiskt dödsmangel från Deicide, tillnyktringssludge från Crowbar (kolla upp albumet ”Sever the wicked hand” genast) samt det första studiosmakprovet från återförenade Electric Boys.

Inte mycket mer att säga om det, va? Bara att kolla upp låtsamlingen på denna länk.

Sverigeexklusiva gig på Getaway Rock

av Mattias Kling
Bullet For My Valentine

I november förra året besökte de senast Sverige, och fick då försiktigt recensionsberöm av undertecknad för sin blandning av popharmonier, metalcoretyngd och rappa thrashriff.

Vilka då?

Jo, walesarna i Bullet For My Valentine så klart.

Och vad har detta för relevans?

Jo, kvartetten är en av de akter som ingår i Getaway Rocks senaste bokningspresentation.

Dessutom frestar festivalen – som hålls den 7–9 juli i Gasklockorna i Gävle – med tuffare salvor i form av exklusiva framträdanden från Opeth, som sägs göra sin enda spelning i sommar på evenemanget, NYHC-legendariska Agnostic Front, samt finska power metal-ensemblen Sonata Arctica. Plus snart albumaktuella Evergrey, taggiga black/thrash-gruppen Nifelheim och tyska slitvargarna i Kreator.

– Bullet For My Valentine kändes givna för Getaway Rock i år och att Opeth väljer att göra sin enda Sverigespelning hos oss känns oerhört kul, säger festivalgeneralen Tomas Jernberg.

Bland tidigare offentliggjorda akter märks Alice Cooper, Immortal, Entombed, Youth Of Today, Corrosion Of Conformity och Ghost.

Earth Crisis går in i studion

av Mattias Kling
Earth Crisis

De hårdaste av de hårda och den njutningsfyllda människans största dåliga samvete. Ja, Syracusecombon har många strängar på sin så kallade lyra.

Klart är emellertid att comebacken med utmärkta moshmackan ”To the death” för två år sedan inte var någon engångsföreteelse. Nyligen stängde kvintetten in sig i studion tillsammans med ljudansvarige Zeuss (Hatebreed och Shadows Fall med flera) för att färdigställa fullängdare nummer sex. Bland låttitlarna märks bland annat ”Neutralize the threat”, ”Counterstrike” samt ”100 kiloton blast”.

– Vi är grymt peppade på att jobba med Zeuss och vi är övertygade om att han kommer att få till precis rätt ljud, hälsar gitarristen Scott Crouse.

Garanterat veganskt bandanafläsk förväntas via Century Media i sommar. Fram till dess utlovas löpande uppdateringar via gruppens Myspacesida.

Årsbästa – förlängda versionen

av Mattias Kling

I dag publiceras den årligen återkommande topplistan över fräcka och bra skivor i Aftonbladet. Och det är samma sak varje år – för mycket som egentligen bör vara med och korrektioner som kan göras i evinnerlighet. För det är så, en dylik sammanställning är aldrig för evigt gällande. Rangordning av musikaliska prestationer är sällan hugget i sten, och lika säkert som att jag inte tänkte köpa en Ipad så går det att flytta skivor upp och ner och in och ut från listan tills skägget når till naveln.

Nåväl. Så är det varje år. 

Nedan följer i alla fall en utökad årsrekapitulation. Med ett utförligt komplement över skivor som inte riktigt slår sig in på topp 20, men som ändå är lyssningsvärda. 

Läs, njut och bli upprörda. 

Watain

1. Watain ”Lawless darkness”

BLACK METAL När det otyglade mörkret kommer krypande uppenbarar det sig likt en isande dödsdans innan den stora tystnaden. På sitt fjärde album utmanar den Uppsalabördiga ensemblen en hel genres förutsättningar, hårdfistar dess konventioner och begränsningar och pånyttföds med en pregnans som ger lyssnaren rivsår i ansiktet. Skeptisk? Headbanga nacken akutstel till ”Reaping death”. Fortfarande inte övertygad? All misstroende sköljs då bort i den avrundande störtfloden ”Waters of Ain”.

Khoma

2. Khoma ”A final storm”

ROCK Det här är en prognos du kan lita på. Som garanterar att ditt hjärta ständigt är varmt och rofyllt, även om gitarrbyarna ofta når kulingstyrka och melodierna kryper likt dagg utmed ryggraden. 

Avenged Sevenfold 

3. Avenged Sevenfold ”Nightmare”

METAL Lika mycket en tribut till avlidne trummisen Jimmy ”The Rev” Sullivan som ett strålande bevis på att modern amerikansk metal vare sig behöver vara korkad eller konstlat intellektuell.

Ghost

4. Ghost ”Opus eponymous”

METAL Årets mest febriga scenhype döljer sina identiteter, men lägger desto större vikt vid att profilera sin förvånansvärt lättsmälta blandning av Mercyful Fate, Witchfynder General och Roky Erickson.

High On Fire

5. High On Fire ”Snakes for the divine”

METAL Om Celtic Frost hade snortat laboratoriemodifierad pcp i stället för schweiziskt alpdamm hade det kanske kunnat låta så här. High On Fire slingrar sig inte försiktigt runt lyssnaren. De slår in dess pannben.

Alkaline Trio

6. Alkaline Trio ”This addiction”

PUNK/ROCK När kärleken har förvandlats till ett knarkigt helvete fungerar dessa kajalsminkade dödspopstycken bättre än subutex. Knappast ofarligt, men också ett beroende du inte behöver slå dig fri från.

Deathspell Omega

7. Deathspell Omega ”Paracletus”

BLACK METAL Det här är musik som gjord för att vara ett diskussionsunderlag i en baskerklädd konstcirkel. Analysera andemeningen bakom ”Apokatastasis Pantôn” eller offra en get? Välj själv.

Deftones

8. Deftones ”Diamond eyes” 

METAL Medan basisten Chi Cheng alltjämt befinner sig i ett komaliknande tillstånd hittar hans bandkamrater tillbaka till livs- och skaparglädjen. Melodierna gnistrar likt snö i vinternatten.

Grand Magus

9. Grand Magus ”Hammer of the north”

METAL Tidigare den här månaden aviserade Judas Priest att de kastar in handduken nästa år. Trist så klart. Men så länge dess ideologiska småbröder i Grand Magus fyller i luckorna blir tomheten inte lika stor.

Iron Maiden

10. Iron Maiden ”The final frontier”

METAL Giganterna gör en ”Star Trek” och siktar bortom det redan upptäckta. Det ger en skiva som trilskas och som trotsar förväntningarna – men som också tar dig med på ditt livs resa.

Kylesa

11. Kylesa ”Spiral shadow”

Volbeat

12. Volbeat ”Beyond hell/Above heaven”

Misery Index

13. Misery Index ”Hiers to thievery”

Dark Tranquillity

14. Dark Tranquillity ”We are the void”

Desultory

15. Desultory ”Counting our scars”

Nevermore

16. Nevermore ”The obsidian conspiracy”

Alter Bridge

17. Alter Bridge ”AB III”

Triptykon

18. Triptykon ”Eparistera daimones”

Madball

19. Madball ”Empire”

Accept

20. Accept ”Blood of the nations”

Annat nämnvärt, men ändå inte topplistedugligt: Bad Religion ”The dissent of man”, Necronaut ”S/t”, Terror ”Keepers of the faith”, Bombs Of Hades ”Chambers of abomination”, Bleeding Through ”S/t”, Hail Of Bullets ”On divine winds”, Your demise ”The kids we used to be…” Dillinger Escape Plan ”Option paralysis”, Bring Me The Horizon ”There is a hell, believe me I’ve seen it. There is a heaven, let’s keep it a secret”, Treat ”Coup de grace”, Witchery ”Witchkrieg”, Eminem ”Recovery”, The Gaslight Anthem ”American slang”, Heat ”Freedom rock”, Hardcore Superstar ”Split your lip”, Sick Of It All ”Based on a true story”, Ratt ”Infestation”, Overkill ”Ironbound”, Alcest ”Écailles de lune”, Forbidden ”Omega wave”, CrashDïet ”Generation wild”, Exodus ”Exhibit B: The human condition”, Sargeist ”Let the devil in”, Trident ”S/t”, Throwdown ”Deathless”, Christian Kjellvander ”The rough and the rye”, Crucifyre ”Infernal earthly divinity”, Carnifex ”Hell chose me”, Black Anvil ”Triumvirate”, Against Me! ”White crosses”, Torture Division ”Evighetens dårar I–III”, Crazy Lixx ”New religion”, Black Breath ”Heavy breathing”, All That Remains ”For we are many”, Killing Joke ”Absolute dissent”.

Veckans texter

av Mattias Kling
Ghost

++++

Ghost

Opus eponymous

Rise Above/Sound Pollution

METAL Receptet för en finsmakarhype av sällan skådat slag: Vägra konsekvent att uppge medlemmarnas identitet och högprioritera i stället en ritualistisk mörkermässa lika synonym med Mercyful Fate som med The Devil’s Blood och Roky Erickson. Helt rätt beslut – då hemlighetsmakeriet på ett förtjusande sätt förstärker gruppens övertygelse att sätta budskapet före leverantörerna i sig. Med spöklik perfektion letar sig blodisande harmonier in i ockulta lovsånger som får dig att vilja knäfalla och headbanga i samma stund som pulsen rusar upp till 666 slag per minut. Skrämmande bra, helt enkelt.

Bästa spår: ”Elizabeth”.

LADDA NER: NÖJESBLADETS MATTIAS KLING TIPSAR OM FEM GRYMMA LÅTAR

DON’T LOOK BACK (KYLESA)

Så här hade det kanske låtit om Smashing Pumpkins haft andra svampar än champinjoner i omeletten när de spelade in ”Siamese dream”.

RETURNING TO KILL THE LIGHT (NECRONAUT)

Bara en av många smällkarameller i Dismember-kände Fred Esbys färska godispåse till solodebut. Den högexplosiva gästsången från Watains Erik Danielsson gör knappast saken sämre. (Tyvärr finns ingen video eller liknande på detta spår – än)

DOWN THE BEACH (SURF LITTLE GIRL) (SONIC SURF CITY)

Första smakprovet från comebackplattan ”Pororoca” släpptes för allmän konsumtion i Itunes affär i veckan. 

INVIGORATE (MADBALL)

När du känner för att slå sönder en balkongdörr så finns det ingen bättre bakgrundsmusik just nu.

HALLOWEEN (MISFITS)

Du kan med ont samvete pumpa den här gamla godingen en helg till. 

Raised Fist på Sverigeturné

av Mattias Kling
Raised Fist
Raised Fist på Getaway Rock (Foto: Richard Kårström)

Den energiska Luleå/Uppsala-truppen har inte direkt skämt bort oss svenskar med klubbspelningar. Men i höst blir det bättring på den fronten.

Inte mindre än sju gig på hemmaplan står på schemat, med premiär i Göteborg den 22 november och målgång i Borlänge den 28 i samma månad. Övriga städer som besöks är Stockholm (23/11), Malmö (24/11), Linköping (25/11), Luleå (26/11) samt Örebro (27/11).

Raised Fists senaste album ”Veil of ignorance” släpptes i september 2009 och fick då tre glada plus i Aftonbladet av undertecknad (recension), ett betyg som repriserades då gruppens framträdande på Getaway Rock i Gävle bedömdes (recension). 

Tufft turnépaket till Sverige

av Mattias Kling
Never Say Die

Den 9 november smäller det stort på Fryshusets scen i Stockholm. Då angör nämligen tuffa turnépaketet Never Say Die huvudstaden med inte mindre än sju band i lasten.

Högst upp på spelschemat märker vi Australiens framgångsrika metalcoreexport i Parkway Drive och stenhårda amerikanska Bleeding Through. Lineupen kompletteras i övrigt av Comeback Kid, Emmure och We Came As Romans (alla från USA) samt brittiska Your Demise och tyska War From A Harlots Mouth.

Stretcha duktigt. Det här lär bli en ringdansfest som annars kan ge bestående krämpor.

På tal om Parkway Drive, snart aktuella med albumet ”Deep blue”, så går det bra att premiärlyssna på det färska stycket ”Sleepwalker” på gruppens Myspacesida.

Veckans recensioner

av Mattias Kling
Deftones

****

Deftones

Diamond eyes

Reprise/Warner

METAL Ur tragikens aska reser sig Deftones likt fågel Fenix. Medan basisten Chi Cheng alltjämt betalar hyran i komaland efter en trafikolycka har hans bandkamrater omgrupperat styrkorna – och löst ut sitt starkaste album på länge. Med tanke på förutsättningarna är ”Diamond eyes” därför en skiva som präglas av en önskan att renodla och bevara, men också av en paradoxal längtan av att avtäcka något nytt. Som är tydlig i de ettriga riffen i ”Rocket skates”, i en The Cure-romantisk ”Sextape” eller i de partier där kompositionerna dras mot mer progressiva marker. Gnistrande, kan det ju också kallas.

Bästa spår: ”Prince”.

Sick Of It All

****

Sick Of It All

Based on a true story

Century Media/EMI

HARDCORE Man skulle ju kunna ursäkta om farbröderna önskade sitta ner en stund. Men slitvargarna reser ragg mot omvärlden, intar en tåspetsposition blott några sekunder in i ”Death or jail” och slappnar inte av innan ”Dirty money” signalerar målgång. På så sätt fungerar ”Based on a true story” närmast som en definition av allt som Sick Of It All är. En smula metal, en hel del punk och gatsmart attityd – likt en Wikipediaförklaring av begreppet New York hardcore med trasiga armbågsleder och avslitna korsband som illustrationer. Är du redan fast och frälst förstår du vad det handlar om. Ni andra kan fortsätta lyssna på You Me At Six och förbli otuffa.

Bästa spår: ”Good cop”.

Bullet For My Valentine

**

Bullet For My Valentine

Fever

Jive/Sony

METAL Det är ju stundtals lite… mesigt. Liksom tillbakahållet av en förtretlig försiktighet som bland annat smyger sig in i balladerna ”A place where you belong” och ”Bittersweet memories” eller i en skändligt poppig ”Alone”. På tredje fullängdaren kapar walesarna alla eventuella band med sitt thrashförflutna och ställer siktet på en crossoverpublik som lika gärna handlar trasiga jeans på H&M som nagellack på Shock. Aktsamt utförda Metallica-riff pryds med Iron Maiden-harmonier och runt det hela spinns meloditrådar av sockervadd. Således är magasinet fulladdat med målgruppsriktig ammunition, som dock mer liknar knallpulverpuffar än riktigt skarpa skott.

Bästa spår: ”Dignity”.

Sida 1 av 2
at the gates Cd recensioner death metal europe festival getaway rock gästblogg hårdrock in flames iron maiden metal metallica motörhead punk Rock slayer spotify sweden rock thrash metal tävling
  • Tjänstgörande nöjesredaktör: Anders Hedberg
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB