Efter att på ett eller annat sätt ha varit lierade med tyska metaljätten Nuclear Blast sedan mitten av 1990-talet väljer Göteborgs metalstoltheter att utforska nya samarbetspartner.

Det innebär att det kommande albumet ”Sounds of a playground fading”, det tionde i ordningen och i butik den 15 juni, i stället kommer att släppas lös av anrika bolaget Century Media (The Haunted, Deicide, Arch Enemy, Dark Tranquillity, Paradise Lost och sisådär tiotusen andra grupper).

Att bli en stor fisk i ett rejält stim andra oroar emellertid inte frontmannen Anders Fridén.

– Vi är riktigt glada över att gå till sängs med Century Media. De kan affärer, vi kan musik. Vad skulle då egentligen kunna gå fel? hälsar han.

Dealen med bolaget gäller dock bara den internationella marknaden. I Sverige kommer utgivningen att handhas av Razzia, som även jobbar intimt med Fridéns egna skivettikett Selective Notes.

”Sounds of a playground fading” är In Flames första skiva med nye gitarristen Niclas Engelin fast i sättningen. Tillika är det första gången i karriären som gruppen gjort ett album utan grundaren Jesper Strömblad.

Och hur låter det då?

Tidigare i dag valde Anders Fridén att berätta om materialet på plattan i en exklusiv intervju med Nöjesbladets Jon Forsling. Depeche Mode? Tramporgel? Låtar som tänjer på hårdrocksnormen? Vad är detta egentligen? Läs mer om ”Sounds of a playground fading” här.

Nifelheim, med Erik och Pelle Gustavsson tvåa och trea från vänster.

Nästa drag för regissören – bland annat känd för ”Smala Sussie” och ”Bröllopsfotografen – blir en film där hårdrocken står i centrum.

Enligt kollega Jens Petersons avslöjande i dag blir Malmros kommande betraktelse över sitt älskade Värmland en dieseldoftande historia där inspirationen är hämtad dels från den nyss SVT-visade dokumentären om Anvil samt från likaledes tv-kända Nifelheim-bröderna Pelle och Erik Gustavsson.

Filmvärldens hårdrockssyskon ska spelas av Björn Starrin och Johan Andersson och inspelningarna sätter igång den 30 maj i år.

Enligt regissören, som även står bakom manuset, så kommer ramhandlingen i ”Bröderna hårdrock” att kretsa runt Starrins och Anderssons planer på att sätta upp en rockfestival i hembygden.

– De vill inte därifrån. Hårdrockare är mycket konservativa och vill att allt ska vara som det alltid har varit. Resten av världen har en drivkraft att utvecklas, kommenterar Malmros storyn i Aftonbladet.

Premiären är satt till hösten 2012.

Efter ett alltför kort vardagsbesök rullar festivalkärran nu igen. Sitter i skrivande stund på ett X2000 med slutstation Göteborg och kämpar mot en uppkoppling som inte tillåter mig att använda Aftonbladets säkerhetsprogram så att jag kan lämna min Ozzy Osbourne-recension (dragplåster i Nöjesbladet på fredag) på avsett sätt.

I stället blir det till att, i sann SRF-anda, mejla in 2 800 tecken text (med tilläggen) och be en stilla bön för att inga konstiga tecken eller liknande försvinner.

Let me hear you scream – for a steady Wi-Fi on the railroad.

Men, i alla fall. En hektisk men kul vecka väntar på Sveriges baksida. Inleder redan i kväll med att recensera Rise Againsts klubbspelning på Sticky Fingers, betar mig igenom West Coast Riot och In Flames intima gig i morgon kväll. Och sen väntar ju Metaltown, och där vet man aldrig vad som kan ske, innan målgång sker när söndag har blivit måndag och en recension av HIM:s framträdande på Pier Pressure har nått redaktionen i Stockholm.

Det kommer att bli hektiskt. Säkert kommer jag att bryta ihop både en och två gånger. Svära över diverse umbäranden och vara redo att sätta mig på närmsta färdmedel hem till huvudstaden igen.

Men det gör jag inte, så klart. Så – häng med mig i veckan, vet jag. Det kan ju bli riktigt kul.

Kollegerna på Nöjesbladet jobbar som illrar för att bjuda läsarna exklusiva godbitar – innan de är offentliga.

Och efter bomben med Guns N’ Roses-avslöjandet förra veckan är det dags för en ny kanonad i morgon. Den här gången handlar det om en exklusiv bokning till Peace & Love i Borlänge, och jag är övertygad om att den kommer falla hårdrockarna i smaken.

I morgon serveras nyheten till morgonkaffet.

Smaklig måltid.

Så, äntligen i fas igen. Alltså läggs reccarna upp i rätt vecka.

Enjoy it, please.

++

Dream Evil

In the night

Century Media/EMI

METAL I sammanhanget är en titel som ”Kill, burn, be evil” i högsta grad missvisande. För det finns få likhetstecken mellan Göteborgsensemblens gladlynta version av heavy metal och något som ens med den godaste av viljor kan beskrivas som vare sig blodtörstigt eller ondskefullt. I stället positionerar sig Dream Evil i en behaglig mittfåra mellan Hammerfalls dundrande stenhuggarserenader (”On the night”) och exempelvis The Poodles mer P4-passande vuxenrock (”The unchosen one”). Det är ett lagomläge som gruppen behärskar dugligt och gör vad den ska inom. Men som också saknar riktig skärpa och behövlig originalitet. 

Bästa spår: ”Frostbite”.

Mattias Kling

+++

Neverstore

Age of hysteria

Epic/Sony BMG

POPPUNK På tredje albumet tydliggörs skillnaden mellan att uppvisa potential och att leverera på allvar. För även om Skövdetrions två tidigare utgåvor inte varit några klåparverk i sig ståtar ”Age of hysteria” med avsevärt mer tilldragande kompositioner än tidigare. I detta sortiment är inledande ”Class of 2000” ett strålande exempel på Green Day-pigg efedrinpop, medan ”Summer”, exklusivt producerad av Sum 41:s Deryck Whibley, är som en målsökande robot inställd på världens samtliga brustna tonårshjärtan. Bra stuns, liksom – vilket dock inte urskuldar en nonsenscover på Brainpools ”Every day”.

Bästa spår: ”Undone”.

Mattias Kling

Så, en styck recension lämnad. Se nu till att läsa den i Nöjesbladet i dag, så att mina ansträngningar inte varit helt i onödan. Blev väl inget mästerverk till text (det blir det ju sällan), men jag tror ändå den ger en hyggligt rättvis bild av konserten.

Och, om inte så lär jag ju få höra det också. Eller hur?

Anyhow. Kvällens setlist var som följer, med reservation för eventuella fel som då enbart beror på min tjocka skalle:

This worm’s for Ennio

Beg for it

Into debauchery

Medicate me

Silence for the peacefully

She’s offbeat

Shades of grey

Nervous breakdown

My good reputation

Kick on the upperclass

Blood on me

Shame/Standin’ on the verge

No resistance

–

Need no company

Bag on your head

–

Wild boys

Dreamin’ in a casket

We don’t celebrate sundays