”Det är ingen konst att vara lycklig. Det är rätt enkelt” skrev Blondinbella på sin blogg igår.

Jag håller med. OM du vet hur man gör. Isabella ger några tips på bloggen, bland annat att undvika att oroa dig för saker du inte kan påverka, och att vara positiv. Helt sant såklart, men om man nu trots detta ändå oroar sig för saker man inte kan påverka räcker det inte att veta att man inte ”borde”. Det kan snarare ha rakt motsatt effekt. Vad som behövs är konkreta strategier för att bryta tankemönstret och grubbeltendenserna (och det kommer jag blogga om framöver).

Isabella skriver också att allt löser sig om du är positiv. I coachingsammanhang kallas det att ha ett möjlighetstänk, att fokusera på lösningar och möjligheter, istället för att stirra sig blind på problemet. Funkar finfint, men kräver också att man vet hur man gör. ”Var positiv” är en extremt otydlig instruktion jämfört med tex

– Skriv i 20 minuter om det bästa som skulle kunna hända
– Gör en lista på 5 saker du har lärt dig av det som hänt
– Brainstorma fram 10 saker du kan göra idag för att förbättra situationen

Att ta ansvar för sitt liv och hur man hanterar motgångar är också en bra grej som hon skriver om, men återigen är det inte att bara göra. Jag skrev häromdagen om optimisters och pessimisters olika förklaringsmodeller och det Isabella beskriver är ju en mycket optimistisk syn på livet som bygger på att hon litar på sin egen förmåga att göra skillnad och påverka. En person med en mer pessimistisk syn på sig själv och världen upplever inte att man är sin egen lyckas smed eller kan påverka livet i någon större utsträckning utan behöver lära sig att tänka på det sättet genom att öva.

Avslutningsvis tipsar Isabella om att största källan till lycka är tacksamhet och där kan jag bara hålla med henne – att uppskatta det man har och känna tacksamhet är en av de viktigaste grundstenarna i ett lyckligt liv. Är du inte tacksam för det du har kommer du sannolikt inte heller vara tacksam för det du får eftersom du är otränad i din förmåga att känna och uttrycka tacksamhet.

Jag blir alltid förbryllad av inställningen att en god gärning blir mindre god om du själv också mår bra av dem. ”Du skänker ju bara pengar för att du ska må bra själv”. Som om pengarna, eller handlingen skulle bli mindre värda av att man mår bra själv när man ger. Det låter ju helt bakvänt, två glada människor är väl alltid bättre än en? Jag blir dessutom betydligt hellre hjälpt av någon som mår bra av att hjälpa mig än någon som lider av det.

Enligt lyckoforskningen är vänlighet, hjälpsamhet eller random acts of kindness som det kallas också ett effektivt sätt att öka ditt välbefinnande. Vi är programmerade att tycka om att hjälpa varandra. Både du, den du hjälper och alla som får höra talas om hjälpsamheten mår bättre!

Kika på filmen och prova själv så förstår du varför.

Du har säkert märkt att hur andra mår smittar av sig på dig. Det motsatta gäller förstås också, hur du mår påverkar hur du beter dig och därmed hur andra uppfattar dig och beter sig tillbaka.

Sedan jag blev mer medveten om och började utveckla mina sociala färdigheter och mitt välbefinnande känns det som att hela världen har förändrats. Tack vare att jag gör det där lilla extra för att skapa god stämning i helt vardagliga situationer får jag så mycket tillbaka.

När någon har sin väska på en plats i tunnelbanan där man vill sitta verkar normen vara att stirra menande på väskan och personen alternativt sätta sig lite halvt PÅ väskan, vilket förstås är rätt otrevligt. Varför inte med ett leende fråga ”är det okej om jag sitter här?” istället? Så himla enkelt och plötsligt är ni två främlingar som hjälper varandra istället för att irritera varandra.

Att småprata lite, eller bara öka frekvensen av leenden och ögonkontakt i vardagen gör det betydligt lättare att ta sig fram i rusningstrafiken, du kommer få bättre service precis överallt och du ökar dina flirt- och nätverksmöjligheter markant.

En bonus är att om någon skulle ha en dålig dag eller bete sig illa har du en ”trevlighetsbuffert” från alla dina andra interaktioner så den där otrevliga personen blir ett undantag. Dessutom är det rätt svårt att bråka med någon som är trevlig och surkarten brukar ge upp rätt snabbt och ofta tom ändra inställning eftersom vi ju påverkas av varandra.

Prova idag att sprida lite extra god stämning? Ett hett tips är ögonkontakt, ett leende och ett tack till alla personer du möter idag som står bakom en kassadisk. Prova och märk skillnaden!

Som du säkert förstod när du läste gårdagens blogginlägg skapar den optimistiska förklaringsmodellen en helt annan inställning till att prova nya saker, kliva ut ur bekvämlighetszonen, ta risker och anta utmaningar jämfört med den pessimistiska.

Den som har en pessimistisk förklaringsmodell och är övertygad om att framgångar beror på saker som inte går att kontrollera men tar personligt ansvar när det inte går som man tänkte kommer våga prova förre nya saker, ge upp tidigare och ta färre risker. Någon med den optimistiska förklaringsmodellen däremot, tror på sin förmåga att göra skillnad och påverka, ser bakslag som tillfälliga och vet att man kan skapa de resultat man vill ha. Optimisten ger därför inte upp i första taget utan fortsätter kämpa även vid motgång, vilket gör optimister betydligt mer framgångsrika än andra på mängder av områden. Mer om det kan du läsa i den här artikeln jag skrivit om optimism i Wellness.

I artikeln får du också lära dig tre enkla sätt att öva upp ditt optimistiska tänkande. Lyckoforskarna är nämligen helt överens om att optimistiskt tänkande är något alla kan lära sig. En av övningarna i artikeln är att skriva om din bästa framtid som jag bloggat om tidigare och de andra handlar om att sätta mål och att ofta påminna dig om din förmåga att hantera utmaningar.

Vill du veta ännu mer om vad forskningen säger om optimism, hur det kan gynna dig och hur du kan skaffa mer av det optimistiska tankesättet kan jag varmt rekommendera Martin Seligmans bok Learned Optimism.

Optimister och pessimister har ofta väldigt mycket åsikter om varandra. Optimisterna anklagas ibland för att vara naiva verklighetsförnekare medan pessimisterna ses som allt annat än de ”realister” de utger sig för att vara.

Enligt Martin Seligman, som grundade den positiva psykologin och i många år studerat och forskat på optimism, finns det tydliga skillnader mellan de två tankesätten – och resultaten av dem!

I klippet nedan förklarar Seligman snabbt och enkelt skillnaden mellan optimister och pessimister. Det hänger på den så kallade förklaringsmodellen, alltså hur du ser på orsak och verkan vid framgång och motgång.

En optimistisk person tänker att ett bakslag är tillfälligt, går att påverka och gällde specifikt den här situationen medan en pessimist är övertygad om att bakslaget kommer vara för alltid och få negativa konsekvenser för allt hen gör framöver.

Vid en framgång tänker den optimistiska personen att det är något bestående, ser sin egen del i att det gick bra och räknar med att det kommer vara gynnsamt på många sätt i framtiden. När en pessimistisk person lyckas med något finns istället en tendens att vifta bort det och skylla på tur, anta att det var en engångshändelse och underskatta effekten av framgången.

Din förmåga till optimistiskt eller pessimistiskt tänkande kan variera mellan olika områden i livet och påverkas av tidigare (och nya) erfarenheter. Vissa är helt övertygade om att de alltid kan få ett nytt jobb om det skulle behövas men tänker genompessimistiskt vid en motgång i kärlekslivet, och andra tänker precis tvärtom.

Vilket tankesätt har du om jobbet, kärleksrelationer, dina vänner, samhällsutvecklingen, nya vanor du vill införa, framtiden eller din ekonomi?

Om det är något som har förmågan att påverka ditt sinnestillstånd är det musik. Vi blir direkt berörda på sätt som går förbi det logiska tänkandet och rakt in i hjärtat. Använder du dessutom din kropp för att bejaka musiken med dans, ja då har du ett riktigt bra sätt att vända nästan vilken tråkig vardagssituation som helst.

Jag brukar ofta ta danspauser, ibland bara för att det känns härligt att dansa  men också tex när jag får skrivkramp. Jag drar på lite Gaga, schlager eller bachatamusik och dansar loss en stund, och plötsligt är kreativiteten tillbaka (jag skriver om varför det funkar nästa vecka).

Den helt underbara kvinnan i klippet nedan har definitivt fattat grejen och gör väntan på en busshållplats en mulen dag till sitt eget lilla dansparty.

Igår hade jag en riktigt seg dag. Jag hade inte ork eller lust att göra särskilt mycket alls. Lyckligtvis kan jag bestämma själv när och hur jag vill jobba så jag hade möjligheten att ta en lugn dag mitt i veckan, men hjärnspökena tog inte ledigt. Dom hävdade fortfarande att jag borde göra både det ena och det andra, kontakta nya kunder, skriva, träna, aktivera mig och prestera. Så jag fick gång på gång påminna dem om att jag var trött, att det är helt okej att vara det och att det går över om jag tillåter mig själv att vila.

Jag hör ofta stressade människor beskriva sig själva som lata när de inte orkar allt de tycker att de ska orka. Men de är ju inte lata, de är trötta, för det blir man när man stressar!

Kom ihåg att kalendern bara visar hur mycket tid du har, inte hur mycket energi.

I mitt facebookflöde kommer det dagligen upp massor av kloka citat, inspirerande ord och peppande bilder. Jag älskar det, och har medvetet designat mitt flöde så att det ska matcha vad jag gillar och ge mig en daglig input av inspiration, hopp och tankeväckande länkar och samtidigt vara så fritt som möjligt från gnäll och onödig negativitet.

Häromdagen dök det upp något som förvisso är sant, men som jag tror kan landa fel hos många:

HAPPINESS IS A CHOICE

Vi har stora möjligheter att påverka hur vi vår men att säga att lycka bara är ett val tror jag gör att många känner sig ansvariga också för att ha ”valt” sin olycka. Det är klart att alla hellre skulle må bra om de kände att de hade möjligheten, vilket vi alla har, men det kräver medvetenhet, kunskap och liteövning. När man vet vad lyckoforskningen visar och lärt sig några strategier för ökat välbefinnande är det ganska enkelt att införa dem i sin vardag. Men vet man inte är det däremot svårt att känna att man själv valt hur man mår och lätt att avfärda glada citat om lycka som överoptimistiskt trams. Konsekvensen blir att man tar ännu mer avstånd från sådant som faktiskt skulle kunna få en att må bättre, och det vore ju synd förstås.

Därför skulle jag hellre säga:

Jag ser positiv psykologi i praktiken som emotionell styrketräning, ett sätt att hålla ”lyckokonditionen” uppe. Och något som alla kan lära sig och öva på.

Den här veckan har jag infört en ny morgonrutin. Varje morgon sitter jag i 20 minuter och skriver om min bästa framtid. Jag vill nämligen bli bättre på att drömma stort, förtydliga min mål och provleva mitt drömliv i fantasin. Jag skriver om en framtid som coach, föreläsare och författare där jag bor i Stockholm under våren och sommaren, New York på hösten och på Bali eller något annat varmt ställe på vintern, vilka människor jag vill ha i mitt liv och hur jag mår, känner mig och tänker och hur en dag i det livet skulle se ut, kännas och vara.

Det är fascinerande att upptäckta hur trögt det går i början, men vilket flow det blir när spärren släpper och man slutar tänka ”jaha, hur skulle det gå till tänkte du?” eller bedöma huruvida det jag drömmer om är möjligt eller ej. Övningen går ju inte ut på att ta reda på hur, bara vad. Det coola är att vad leder till hur. Effekterna av den här övningen har testats i olika studier som visat att den stärker förmågan till optimistiskt tänkande, ger en tydligare bild av dina mål och ökar tron på att du kan nå dem.

Det är så lätt att avfärda sina drömmar som ouppnåeliga men genom att i detalj föreställa dig hur livet skulle kunna vara kommer den bästa framtiden närmare och känns mer verklig och nåbar. Dessutom ökar det välbefinnandet på ett tokigt effektivt sätt att skriva om din bästa framtid.  Efter bara 20 minuters skrivande under fyra dagar fick försökspersonerna i en studie en omedelbar höjning av välbefinnandet som höll i sig i flera veckor efteråt! Och jag kan bara hålla med, detta är en fantastisk start på dagen! Prova!

Att lägga märke till det positiva som finns och sker varje dag kan vända på upplevelsen av hela den dagen. Och i förlängningen upplevelsen av hela livet. Lyckoforskarna kallar tom tacksamhet för ett motgift mot negativa känslor (det är ju svårt att vara avundsjuk, arg eller cynisk och tacksam samtidigt) och har upptäckt att det är en av de allra effektivaste vägarna till ett lyckligare och mer tillfredsställande liv är tacksamhet.

Att vara tacksam ger stor effekt snabbt och är varken svårt, dyrt eller tidskrävande och du kan göra det på många olika sätt tex genom att uttrycka tacksamhet till människor i din omgivning när du uppskattar dem. Det kan vara ovant i början men känns fantastiskt när du gör det.

Att skriva tacksamhetsdagbok är enkelt och efffektivt, skriv ner 3-5 saker du är tacksam för innan du går och lägger dig. Studier har visat att bara en veckas tacksamhetsdagboksskrivande direkt gav en stark effekt på välbefinnandet som höll i sig i månader efteråt!! Att skriva ett tacksamhetsbrev till någon är ytterligare ett kraftfullt sätt.

Andra människors tacksamhet är också härlig att ta del av och om någon startade en tacksamhetsblogg skulle jag jättegärna läsa den för en daglig tacksamhetsboost. Häromdagen hittade jag till min glädje stor tacksamhet på Camilla Läckbergs instagramkonto. Synd bara att hon säger att hon är fånig som är tacksam för det är hon ju verkligen inte.

Gillar du tanken på att ta del av andras tacksamhet kan du ha tacksamhetsvecka med en vän. Istället för att skriva tacksamhetsdagbok messar ni listan till varandra varje kväll. Då blir du inte bara påmind om gobitarna ur din egen dag utan även någon annans.

Tre saker jag är tacksam för idag är att det fortfarande finns löv kvar på träden utanför mitt fönster, att min kropp är helt frisk och inte har ont någonstans och insikterna från en coachingsession jag fick av en duktig coach över Skype igår.

Vad är du tacksam för?