Jag hittade detta i affären och kom att tänka på en studie som visade att choklad och andra sötsaker förvisso har en positiv effekt på humöret, men en väldigt liten sådan.

I studien fick försökspersoner som genom filmklipp försatts i ett negativt känslotillstånd äta en bit choklad, och sedan mättes deras välbefinnande igen. Det visade sig att choklad kan dämpa negativa känslor och höja välbefinnandet men att effekten bara håller i sig i tre minuter – och bara om man tycker att chokladen är god.

Choklad är en med andra ord en extremt kortsiktig lyckohöjare.

Idag, 20 mars 2014, firas den andra Internationella Lyckodagen. I juli 2012 kom alla FNs medlemsländer överens om att införa en internationell dag med fokus på välbefinnande och lycka – och för att uppmana till handling för en lyckligare värld.

Dagen koordineras av den ideella rörelsen Action for Happiness  och på sidan dayofhappiness.net kan du involvera dig på olika sätt.

Själv vill jag ta tillfället i akt att uppmana alla bloggläsare att testa en evidensbaserad lyckostrategi idag!

Bild från min musikalnördiga resa till New York i höstas #happinessday 

Ju mer jag lär mig om lyckoforskning och ju mer välbefinnande jag skapar i mitt liv, desto tydligare blir det att lycka inte är slutmålet utan startpunkten där det roliga börjar.

På en dålig dag har jag knappt lust att gå upp ur sängen, vill bara kolla på tv-serier och äta choklad, grubblar mycket och tappar tron på mig själv.

När jag mår bra däremot är jag full av energi och självförtroende, får massor av bra idéer, är trevlig mot alla jag möter, äter och tränar bra, säger kloka saker och håller hjärnspökena på avstånd.

Att det känns skönt att må bra ser jag som en väldigt trevlig bonus till det faktum att lyckokänslorna boostar min kreativitet, gör mig till en bättre medmänniska, gör det lättare att ta hand om min hälsa, höjer mina förutsättningar för att göra skillnad i världen och hjälper mig att tänka klarare och göra ett bra jobb.

Lyckoforskningen visar att det inte bara är jag som fungerar såhär utan att vi alla gör det. Sambanden är solklara; välbefinnande, lycka och positiva känslor är ett effektivt (och väldigt trevligt) sätt att uppnå andra saker i livet.

Med den insikten blir lyckan ett steg på vägen istället för själva meningen med livet, vilket jag tycker gör den lättare att uppnå eftersom det blir mindre laddat och pressen minskar.

Jag har skrivit flera gånger om Sonja Luybomirskys bok Lyckans verktyg (The how of happiness). Det är verkligen en riktigt superbok. Konkret, tydlig, lättläst och full av praktiska evidensbaserade lyckostrategier.

Nu finns också en app baserad på boken där flera av lyckostrategierna finns beskrivna, tillsammans med olika tester du kan göra för att hitta de strategier som passar dig bäst, och mäta dina lyckonivåer.

I appen hittar du också korta filmklipp där Sonja berättar om övningarna, lyckoforskning och positiv psykologi, samt länkar till youtubeklipp och websidor med mer info.

Live Happy heter appen, finns för iPhone och kostar 7 kr.

I senaste avsnittet av Medicin med Mosley utforskar den grubblande, pessimistiske och sömnlöse läkaren Michael Mosley lyckoforskningen med hopp om att den ska hjälpa honom bli piggare, lugnare och lyckligare.

Han pratar med experter, besöker hjärnlabb, tvillingstudier och en munk, gör olika tester och provar tekniker för att stärka sin förmåga till optimistism och släppa taget om grubblandet.

Inom loppet av veckor skapar han förändringar som överraskar både honom själv och hans fru, och som dessutom syns tydligt på olika neurologiska tester som mäter hur hans hjärna arbetar!

Avsnittet finns på SVTPlay i en vecka framåt och jag kan verkligen rekommendera en titt!

Du känner till motivationsstrategin med morot och piska, eller hur? Man belönar det beteende man vill ha mer av och bestraffar det man vill ha mindre av. Lätt som en plätt. Enda problemet är att det inte funkar, i alla fall inte som livet ser ut för de flesta idag, och särskilt inte på jobbet.

Om du arbetar med att stapla kartonger eller gräva en grop kan extra belöning i form av pengar eller bonusar funka för att öka din motivation och produktivitet men motivationsforskningen visar tydligt att för uppgifter som kräver intellektuell eller kreativ kapacitet är det en riktigt dålig idé att locka med mer pengar eftersom det får dig att prestera sämre!! Stora bonusar leder till ännu sämre resultat än små.

Trots detta fortsätter företag ge bonusar till chefer och locka anställda med mera pengar i hopp om att skapa bättre resultat och gladare medarbetare. Dan Pink, som sammanfattat de senaste decenniernas motivationsforskning i sin bok ”Drivkraft – den överraskande sanningen om vad som motiverar oss”, uttrycker det så här:

Men varför funkar det inte då? För att de flesta typer av moderna arbeten kräver kreativitet, flexibilitet och förmåga till nytänkande. En belöning skapar en sorts tunnelseende som hindrar dig från att upptäcka nya lösningar eftersom du bara tittar åt ett håll – mot belöningen. Det begränsar ditt fokus och därmed din möjlighet att tänka kreativt och i nya banor, och resultatet blir att du presterar sämre.

Men hur ska vi göra istället då? Bonusar kan fungera men måste i så fall komma som en trevlig överraskning efteråt men inte vara ett lockbete i förväg. Så kallade osjälviska bonusar där anställda får ge bort pengarna till välgörande ändamål eller spendera dem på varandra har också visat sig skapa både välbefinnande och ökad effektivitet.

Daniel Pink berättar mer i sitt briljanta TED-talk som du kan se här:

Du har säkert märkt att det finns ett samband mellan vad du tänker och vad du känner? Sambandet finns åt andra hållet också, det blir en positiv eller negativ spiral där tankar och känslor matar varandra.

Det är därför man bör undvika avgörande handlingar och beslut när man är stressad, irriterad eller skitförbannad. Det blir sällan bra, känslorna kör över logiken och alla tankar du tänker matchar känslorna du känner istället för verkligheten.

Det är också därför du plötsligt kommer ihåg allt dumt din partner nånsin har gjort när ni bråkar, hjärnan plockar fram allting den associerar med känslan för att liksom ”hjälpa till”. Det är ju snällt av den på ett sätt, men det ger en väldigt ensidig bild.

Därför har jag bestämt mig för att inte ta mina tankar på så stort allvar, särskilt inte när jag mår dåligt. Det är väldigt lätt att snurra in sig i dystra grubbeltankar när man har en dålig dag, just fått ett negativt besked, är allmänt besviken eller har PMS. Men det betyder ju inte att tankarna är sanna! Världen utanför min hjärna ser ju faktiskt precis likadan ut oavsett vad jag tänker om den. Hur jag uppfattar den förändras däremot ordentligt.

Känner du till den så kallade Broaden and build-teorin som jag skrivit om tidigare vet du att du ändå inte är i nåt vidare skick för att ta stora beslut, lösa problem eller vara produktiv och kreativ när du är i ett negativt känslotillstånd. Steg ett är därför att ta itu med känslan först, kanske med lite self-compassion, ett snack med en vän eller en sväng till gymmet. Först därefter kan du överväga att ta beslutet eller lösa problemet.

Den här filmen tycker jag är helt underbar. Den handlar om skillnaden mellan empati och sympati och det är fantastiska Bréne Brown som pratar bakom den tecknade filmen. Hon har i flera decennier forskat på bland annat sårbarhet och pratar mycket om att det är en förutsättning för den mänskliga närhet vi alla söker och behöver.

I filmen berättar hon på ett fint sätt att när vi mår dåligt är det inte uppmuntrande ord vi behöver utan gemenskap och förståelse.

Kom ihåg att det gäller dig själv också. Försök inte övertyga dig om att det är okej när det känns jobbigt för det funkar inte. Känns det jobbigt känns det jobbigt. Då är det bättre att ha samma medkänsla med dig själv som du skulle ha med någon annan i din situation. Du kan läsa mer om självmedkänsla här.

Om du följt hela lyckojulkalendern på bloggen har du nu läst om (och förhoppningsvis provat) 23 olika lyckostrategier. Det är ungefär som att läsa om 23 olika styrketräningsövningar – intressant och viktig kunskap, men musklerna kommer inte börja växa om du inte gör övningarna regelbundet. Samma sak gäller dina ”lyckomuskler”.

Lycka är ett verb, inte ett adjektiv. Du har alla möjligheter att öka dina lyckonivåer och nu vet du precis hur det kan gå till. Fortsätt med de lyckostrategier som du tycker känns meningsfulla, roliga och som passar dig och ditt liv och gör dem till vanor. Att ta hand om sitt välbefinnande bör vara lika självklart som att borsta tänderna.

Nu vill jag önska alla bloggläsare en riktigt lycklig, härlig, mysig och skön jul och hoppas att ni tar väl hand om er själva och varandra. <3

Jag tar en liten bloggpaus i några dagar men återkommer i mellandagarna med pepp inför nyår! 🙂

god jul!

Foto: Miri Lindberg

Människor som strävar efter något som är viktigt för dem på ett personligt plan, oavsett om det är att lära sig ett nytt hantverk, att byta yrke eller att se till att barnen får goda vanor, är mycket lyckligare än människor som saknar starka drömmar och ambitioner. Om du finner en lycklig människa kommer du också att finna ett projekt.

Orden ovan är lånade från kapitlet om målsättande i Sonja Luybomirskys bok Lyckans verktyg. Att ha tydliga mål, en riktning för sin tillvaro och en strävan mot något du finner meningsfullt är ett ypperligt sätt att höja ditt välbefinnande.

Målmedvetenheten ger en känsla av mening och kontroll över ditt liv och ger dig något att se fram emot. Det förenklar tillvaron när du vet vart du är på väg och inte behöver lägga energi på att navigera, ta beslut eller vela.

Ett mål kommer med största sannolikhet också kräva att du tar dig ut ur bekvämlighetszonen, provar och lär dig nya saker, och tar kontakt med människor du ännu inte träffat. Allt detta är saker som ökar ditt välbefinnande och gör dig lyckligare.

En liten varning bara, sätt inte som mål att bli lycklig! Forskningen visar ironiskt nog att för stort fokus på lycka inte gör människor lyckligare utan tvärtom. Välj därför hellre några lyckostrategier ur julkalendern och ha som mål att göra dem regelbundet – lyckan kommer som en bieffekt!