”Det är ingen konst att vara lycklig. Det är rätt enkelt” skrev Blondinbella på sin blogg igår.

Jag håller med. OM du vet hur man gör. Isabella ger några tips på bloggen, bland annat att undvika att oroa dig för saker du inte kan påverka, och att vara positiv. Helt sant såklart, men om man nu trots detta ändå oroar sig för saker man inte kan påverka räcker det inte att veta att man inte ”borde”. Det kan snarare ha rakt motsatt effekt. Vad som behövs är konkreta strategier för att bryta tankemönstret och grubbeltendenserna (och det kommer jag blogga om framöver).

Isabella skriver också att allt löser sig om du är positiv. I coachingsammanhang kallas det att ha ett möjlighetstänk, att fokusera på lösningar och möjligheter, istället för att stirra sig blind på problemet. Funkar finfint, men kräver också att man vet hur man gör. ”Var positiv” är en extremt otydlig instruktion jämfört med tex

– Skriv i 20 minuter om det bästa som skulle kunna hända
– Gör en lista på 5 saker du har lärt dig av det som hänt
– Brainstorma fram 10 saker du kan göra idag för att förbättra situationen

Att ta ansvar för sitt liv och hur man hanterar motgångar är också en bra grej som hon skriver om, men återigen är det inte att bara göra. Jag skrev häromdagen om optimisters och pessimisters olika förklaringsmodeller och det Isabella beskriver är ju en mycket optimistisk syn på livet som bygger på att hon litar på sin egen förmåga att göra skillnad och påverka. En person med en mer pessimistisk syn på sig själv och världen upplever inte att man är sin egen lyckas smed eller kan påverka livet i någon större utsträckning utan behöver lära sig att tänka på det sättet genom att öva.

Avslutningsvis tipsar Isabella om att största källan till lycka är tacksamhet och där kan jag bara hålla med henne – att uppskatta det man har och känna tacksamhet är en av de viktigaste grundstenarna i ett lyckligt liv. Är du inte tacksam för det du har kommer du sannolikt inte heller vara tacksam för det du får eftersom du är otränad i din förmåga att känna och uttrycka tacksamhet.

Jag blir alltid förbryllad av inställningen att en god gärning blir mindre god om du själv också mår bra av dem. ”Du skänker ju bara pengar för att du ska må bra själv”. Som om pengarna, eller handlingen skulle bli mindre värda av att man mår bra själv när man ger. Det låter ju helt bakvänt, två glada människor är väl alltid bättre än en? Jag blir dessutom betydligt hellre hjälpt av någon som mår bra av att hjälpa mig än någon som lider av det.

Enligt lyckoforskningen är vänlighet, hjälpsamhet eller random acts of kindness som det kallas också ett effektivt sätt att öka ditt välbefinnande. Vi är programmerade att tycka om att hjälpa varandra. Både du, den du hjälper och alla som får höra talas om hjälpsamheten mår bättre!

Kika på filmen och prova själv så förstår du varför.

Som du säkert förstod när du läste gårdagens blogginlägg skapar den optimistiska förklaringsmodellen en helt annan inställning till att prova nya saker, kliva ut ur bekvämlighetszonen, ta risker och anta utmaningar jämfört med den pessimistiska.

Den som har en pessimistisk förklaringsmodell och är övertygad om att framgångar beror på saker som inte går att kontrollera men tar personligt ansvar när det inte går som man tänkte kommer våga prova förre nya saker, ge upp tidigare och ta färre risker. Någon med den optimistiska förklaringsmodellen däremot, tror på sin förmåga att göra skillnad och påverka, ser bakslag som tillfälliga och vet att man kan skapa de resultat man vill ha. Optimisten ger därför inte upp i första taget utan fortsätter kämpa även vid motgång, vilket gör optimister betydligt mer framgångsrika än andra på mängder av områden. Mer om det kan du läsa i den här artikeln jag skrivit om optimism i Wellness.

I artikeln får du också lära dig tre enkla sätt att öva upp ditt optimistiska tänkande. Lyckoforskarna är nämligen helt överens om att optimistiskt tänkande är något alla kan lära sig. En av övningarna i artikeln är att skriva om din bästa framtid som jag bloggat om tidigare och de andra handlar om att sätta mål och att ofta påminna dig om din förmåga att hantera utmaningar.

Vill du veta ännu mer om vad forskningen säger om optimism, hur det kan gynna dig och hur du kan skaffa mer av det optimistiska tankesättet kan jag varmt rekommendera Martin Seligmans bok Learned Optimism.

Optimister och pessimister har ofta väldigt mycket åsikter om varandra. Optimisterna anklagas ibland för att vara naiva verklighetsförnekare medan pessimisterna ses som allt annat än de ”realister” de utger sig för att vara.

Enligt Martin Seligman, som grundade den positiva psykologin och i många år studerat och forskat på optimism, finns det tydliga skillnader mellan de två tankesätten – och resultaten av dem!

I klippet nedan förklarar Seligman snabbt och enkelt skillnaden mellan optimister och pessimister. Det hänger på den så kallade förklaringsmodellen, alltså hur du ser på orsak och verkan vid framgång och motgång.

En optimistisk person tänker att ett bakslag är tillfälligt, går att påverka och gällde specifikt den här situationen medan en pessimist är övertygad om att bakslaget kommer vara för alltid och få negativa konsekvenser för allt hen gör framöver.

Vid en framgång tänker den optimistiska personen att det är något bestående, ser sin egen del i att det gick bra och räknar med att det kommer vara gynnsamt på många sätt i framtiden. När en pessimistisk person lyckas med något finns istället en tendens att vifta bort det och skylla på tur, anta att det var en engångshändelse och underskatta effekten av framgången.

Din förmåga till optimistiskt eller pessimistiskt tänkande kan variera mellan olika områden i livet och påverkas av tidigare (och nya) erfarenheter. Vissa är helt övertygade om att de alltid kan få ett nytt jobb om det skulle behövas men tänker genompessimistiskt vid en motgång i kärlekslivet, och andra tänker precis tvärtom.

Vilket tankesätt har du om jobbet, kärleksrelationer, dina vänner, samhällsutvecklingen, nya vanor du vill införa, framtiden eller din ekonomi?

I mitt facebookflöde kommer det dagligen upp massor av kloka citat, inspirerande ord och peppande bilder. Jag älskar det, och har medvetet designat mitt flöde så att det ska matcha vad jag gillar och ge mig en daglig input av inspiration, hopp och tankeväckande länkar och samtidigt vara så fritt som möjligt från gnäll och onödig negativitet.

Häromdagen dök det upp något som förvisso är sant, men som jag tror kan landa fel hos många:

HAPPINESS IS A CHOICE

Vi har stora möjligheter att påverka hur vi vår men att säga att lycka bara är ett val tror jag gör att många känner sig ansvariga också för att ha ”valt” sin olycka. Det är klart att alla hellre skulle må bra om de kände att de hade möjligheten, vilket vi alla har, men det kräver medvetenhet, kunskap och liteövning. När man vet vad lyckoforskningen visar och lärt sig några strategier för ökat välbefinnande är det ganska enkelt att införa dem i sin vardag. Men vet man inte är det däremot svårt att känna att man själv valt hur man mår och lätt att avfärda glada citat om lycka som överoptimistiskt trams. Konsekvensen blir att man tar ännu mer avstånd från sådant som faktiskt skulle kunna få en att må bättre, och det vore ju synd förstås.

Därför skulle jag hellre säga:

Jag ser positiv psykologi i praktiken som emotionell styrketräning, ett sätt att hålla ”lyckokonditionen” uppe. Och något som alla kan lära sig och öva på.

Den här veckan har jag infört en ny morgonrutin. Varje morgon sitter jag i 20 minuter och skriver om min bästa framtid. Jag vill nämligen bli bättre på att drömma stort, förtydliga min mål och provleva mitt drömliv i fantasin. Jag skriver om en framtid som coach, föreläsare och författare där jag bor i Stockholm under våren och sommaren, New York på hösten och på Bali eller något annat varmt ställe på vintern, vilka människor jag vill ha i mitt liv och hur jag mår, känner mig och tänker och hur en dag i det livet skulle se ut, kännas och vara.

Det är fascinerande att upptäckta hur trögt det går i början, men vilket flow det blir när spärren släpper och man slutar tänka ”jaha, hur skulle det gå till tänkte du?” eller bedöma huruvida det jag drömmer om är möjligt eller ej. Övningen går ju inte ut på att ta reda på hur, bara vad. Det coola är att vad leder till hur. Effekterna av den här övningen har testats i olika studier som visat att den stärker förmågan till optimistiskt tänkande, ger en tydligare bild av dina mål och ökar tron på att du kan nå dem.

Det är så lätt att avfärda sina drömmar som ouppnåeliga men genom att i detalj föreställa dig hur livet skulle kunna vara kommer den bästa framtiden närmare och känns mer verklig och nåbar. Dessutom ökar det välbefinnandet på ett tokigt effektivt sätt att skriva om din bästa framtid.  Efter bara 20 minuters skrivande under fyra dagar fick försökspersonerna i en studie en omedelbar höjning av välbefinnandet som höll i sig i flera veckor efteråt! Och jag kan bara hålla med, detta är en fantastisk start på dagen! Prova!

Att lägga märke till det positiva som finns och sker varje dag kan vända på upplevelsen av hela den dagen. Och i förlängningen upplevelsen av hela livet. Lyckoforskarna kallar tom tacksamhet för ett motgift mot negativa känslor (det är ju svårt att vara avundsjuk, arg eller cynisk och tacksam samtidigt) och har upptäckt att det är en av de allra effektivaste vägarna till ett lyckligare och mer tillfredsställande liv är tacksamhet.

Att vara tacksam ger stor effekt snabbt och är varken svårt, dyrt eller tidskrävande och du kan göra det på många olika sätt tex genom att uttrycka tacksamhet till människor i din omgivning när du uppskattar dem. Det kan vara ovant i början men känns fantastiskt när du gör det.

Att skriva tacksamhetsdagbok är enkelt och efffektivt, skriv ner 3-5 saker du är tacksam för innan du går och lägger dig. Studier har visat att bara en veckas tacksamhetsdagboksskrivande direkt gav en stark effekt på välbefinnandet som höll i sig i månader efteråt!! Att skriva ett tacksamhetsbrev till någon är ytterligare ett kraftfullt sätt.

Andra människors tacksamhet är också härlig att ta del av och om någon startade en tacksamhetsblogg skulle jag jättegärna läsa den för en daglig tacksamhetsboost. Häromdagen hittade jag till min glädje stor tacksamhet på Camilla Läckbergs instagramkonto. Synd bara att hon säger att hon är fånig som är tacksam för det är hon ju verkligen inte.

Gillar du tanken på att ta del av andras tacksamhet kan du ha tacksamhetsvecka med en vän. Istället för att skriva tacksamhetsdagbok messar ni listan till varandra varje kväll. Då blir du inte bara påmind om gobitarna ur din egen dag utan även någon annans.

Tre saker jag är tacksam för idag är att det fortfarande finns löv kvar på träden utanför mitt fönster, att min kropp är helt frisk och inte har ont någonstans och insikterna från en coachingsession jag fick av en duktig coach över Skype igår.

Vad är du tacksam för?

Hela grundtanken med positiv psykologi är ju att hjälpa människor att öka sitt välbefinnande och bli lyckligare, men hur kollar man egentligen det? Det kan ju låta väldigt lurigt att mäta något så abstrakt som känslor och lycka på ett vetenskapligt sätt. Det finns ju inga blodprov man kan ta för att kolla vem som är lycklig och inte, eller för att jämföra dina lyckonivåer med mina, eller för att se hur lycklig du var förra veckan jämfört med idag.

Inom lyckoforskningen mäts människors välbefinnande istället genom frågeformulär där man på en sifferskala får bedöma till exempel hur ofta man upplevt olika känslor den senaste veckan eller i hur stor utsträckning man håller med om olika påståenden om sitt liv.

En siffra kan förstås aldrig mäta sig med något så komplext och abstrakt som en känsla eller en upplevelse av livstillfredsställelse men det ger ändå något konkret att förhålla sig till. En annan stor fördel med testerna är att det blir möjligt att mäta den lyckohöjande effekten hos olika övningar, till exempel att skriva ett tacksamhetsbrev.

Ett av de enklaste lyckotesten ställer två frågor:
1. Hur lycklig eller olycklig känner du dig på en skala där 1 är extremt olycklig och 10 extremt lycklig?
2. Hur stor andel av tiden (i procent) känner du dig lycklig, neutral respektive olycklig?

Testresultatet blir då en siffra mellan 1-10 och tre siffror som tillsammans blir 100%. Jag testar ofta mina coachingklienter i början och slutet av coachingprocessen och det är himla häftigt att se hur mycket siffrorna kan flytta på sig när inför göra några olika lyckoövningar, blir mer medveten om sina värderingar och övar sig på optimistiskt tänkande (jodå, det går att lära sig).

Prova att mäta om dina lyckonivåer höjs av att läsa den här bloggen! Skriv ner dina siffror för idag och gör om testet om några månader och jämför!

Innan jag bloggar vidare om lycka tycker jag att det är på sin plats med ett inlägg om vad lycka egentligen handlar om och innebär. En nackdel med ordet lycka är att det ofta blandas ihop med glädje och gott humör, men ett lyckligt liv innebär inte alls att man alltid är glad eller aldrig mår dåligt utan handlar om mycket mer än så. Lyckoforskarna pratar ofta om välbefinnande eller välmående istället för lycka vilket ger en mer nyanserad bild.

Martin Seligman är den amerikanske psykolog och psykologiprofessor som i slutet av 1990-talet grundade den positiva psykologin. Han ifrågasatte att psykologins vetenskap hade en stor kunskapslucka gällande mycket av det som är bra och fungerar med det mänskliga psyket. Vi hade koll på det mesta som handlar om psykiska sjukdomar och mental ohälsa, men vad som får människor att må bra och fungera på topp fanns inte konstigt nog inte särskilt mycket kunskap om, trots att de allra flesta faktiskt är psykiskt friska. Det blev startskottet för den positiva psykologin och sedan dess har kunskaperna på området bara växt.

Martin Seligman presenterar en modell över välbefinnande som består av 5 delar där bara den första handlar om det vi vanligtvis associerar med lycka.

• Positiva känslor
• Engagemang och flow
• Meningsfullhet, att bidra
• Goda relationer
• Känna att vi utvecklas och åstadkommer något av värde

Som du ser handlar välbefinnande om betydligt mer än att ha kul och vara glad och mycket av fokuset ligger på att skapa en djupare livstillfredsställelse där du har nära kontakt med andra människor, ingår i ett sammanhang, känner meningsfullhet, utvecklas som människa, bidrar och får användning för dina personliga styrkor och egenskaper.

Vill du veta mer kan jag rekommendera boken Flourish av Martin Seligman och femminutersklippet om positiv psykologi nedan (du får ha överseende med den sjukt krystade speakerrösten bara).

Fast jag håller inte med klippet om att det krävs ”hard work” för att bli lyckligare. Det är klart att det alltid innebär en ansträngning att införa nya vanor, men hårt arbete skulle jag inte kalla det. Jag tycker det är ett väldigt tillfredsställande ”arbete” att göra sig själv lyckligare (om det är något som känns som hårt jobb är det väl att vara olycklig).

En av sakerna som jag tycker är allra häftigast med positiv psykologi är att det ger mig konkreta sätt att påverka hur jag mår. Vissa av dem är både enkla och ganska självklara men gör ändå enormt stor skillnad – under förutsättning att de blir gjorda!

Det tog mig lång tid att våga prioritera att ta hand om mig för jag tyckte att det kändes helt oansvarigt att göra något bara för att må bra när jag hade så mycket annat viktigt att göra. Det var först när jag förstod de större sambanden som jag vågade prova, och insåg att hur jag mår påverkar allting annat i mitt liv. Det är när jag mår bra som jag har den kreativitet, lust och energi jag behöver för att kunna göra ett bra jobb, vara en god vän och bidra till andra människor. En deppig Linnea har betydligt sämre förutsättningar för det…

Det handlar alltså inte bara om att ”it feels good to feel good” eller en ytlig jakt efter snabba känslokickar, utan hur du mår påverkar bokstavligen hur du uppfattar dig själv, världen och andra människor eftersom hjärnan fungerar på olika sätt beroende på ditt känslotillstånd. Därmed inte sagt att vi måste, eller ens kan, vara glada jämt. Men att ha möjligheten att påverka hur du mår och hanterar både bra och dåliga dagar gör väldigt stor skillnad.

(Mihaly Csikszentmihaly är världens främsta forskare på flow och en av grundarna till positiv psykologi)