Har du tänkt på att det är mycket lättare att göra utmanande saker när du känner dig modig än när du känner dig rädd?
Och har du tänkt på att det är precis samma sak? Det går inte att vara modig utan att vara rädd, modet ligger i att du gör det fast det känns läskigt.
Prova att byta ut tanken ”hjälp vad läskigt det är!”
mot ”wow vad modig jag är!”
Samma situation.
Olika ord.
Helt annan känsla.
Höjdrädd eller höjdmodig?
I senaste avsnittet av Medicin med Mosley utforskar den grubblande, pessimistiske och sömnlöse läkaren Michael Mosley lyckoforskningen med hopp om att den ska hjälpa honom bli piggare, lugnare och lyckligare.
Han pratar med experter, besöker hjärnlabb, tvillingstudier och en munk, gör olika tester och provar tekniker för att stärka sin förmåga till optimistism och släppa taget om grubblandet.
Inom loppet av veckor skapar han förändringar som överraskar både honom själv och hans fru, och som dessutom syns tydligt på olika neurologiska tester som mäter hur hans hjärna arbetar!
Avsnittet finns på SVTPlay i en vecka framåt och jag kan verkligen rekommendera en titt!
När jag föreläste häromdagen pratade jag bland annat om lyckostrategin tacksamhet och tipsade om att ha en ”tacksamhetskompis” som man skickar tacksamhets-sms till varje kväll med tre bra saker som hänt under dagen. Då får man inte bara njuta av sin egen tacksamhet utan även någon annans!
En modig person i publiken påpekade att det där lät ju faktiskt ganska töntigt. ”Jag tror säkert att det funkar, men det känns ju så töntigt att säga till nån: hej hej, vill du bli min tacksamhetskompis??”
Och jag håller med, det låter rätt töntigt när man tänker på det. Men det känns ganska så fantastiskt när man gjort det.
I boken Lyckans verktyg finns faktiskt ett litet kapitel där författaren (lyckoforskaren Sonja Lyubomirsky) varnar för töntighet. Hon avråder från att göra lyckostrategier som inte känns autentiska.
Jag tycker att man kan prova först och sen avgöra om känslan av lycka kompenserar för den eventuella töntigheten. Vissa av de lyckostrategierna som jag tyckte var supertöntiga när jag hörde talas om dem första gången är numera mina favoriter. Bland annat gör jag detta så gott som varje dag:
Hon kom förresten fram till mig efter föreläsningen och berättade glädjestrålande att hon skulle prova det där med tacksamhetskompis ändå! 🙂 Lycka framför töntighet!
Du känner till motivationsstrategin med morot och piska, eller hur? Man belönar det beteende man vill ha mer av och bestraffar det man vill ha mindre av. Lätt som en plätt. Enda problemet är att det inte funkar, i alla fall inte som livet ser ut för de flesta idag, och särskilt inte på jobbet.
Om du arbetar med att stapla kartonger eller gräva en grop kan extra belöning i form av pengar eller bonusar funka för att öka din motivation och produktivitet men motivationsforskningen visar tydligt att för uppgifter som kräver intellektuell eller kreativ kapacitet är det en riktigt dålig idé att locka med mer pengar eftersom det får dig att prestera sämre!! Stora bonusar leder till ännu sämre resultat än små.
Trots detta fortsätter företag ge bonusar till chefer och locka anställda med mera pengar i hopp om att skapa bättre resultat och gladare medarbetare. Dan Pink, som sammanfattat de senaste decenniernas motivationsforskning i sin bok ”Drivkraft – den överraskande sanningen om vad som motiverar oss”, uttrycker det så här:
Men varför funkar det inte då? För att de flesta typer av moderna arbeten kräver kreativitet, flexibilitet och förmåga till nytänkande. En belöning skapar en sorts tunnelseende som hindrar dig från att upptäcka nya lösningar eftersom du bara tittar åt ett håll – mot belöningen. Det begränsar ditt fokus och därmed din möjlighet att tänka kreativt och i nya banor, och resultatet blir att du presterar sämre.
Men hur ska vi göra istället då? Bonusar kan fungera men måste i så fall komma som en trevlig överraskning efteråt men inte vara ett lockbete i förväg. Så kallade osjälviska bonusar där anställda får ge bort pengarna till välgörande ändamål eller spendera dem på varandra har också visat sig skapa både välbefinnande och ökad effektivitet.
Daniel Pink berättar mer i sitt briljanta TED-talk som du kan se här:
Jag har skrivit om tacksamhet många gånger förut, och det är verkligen världens bästa grej, so here we go again. 😉 Idag vill jag ge dig en liten tacksamhetsutmaning så du får upptäcka själv hur himla himla bra det är.
Din uppgift är att säga allt positivt du tänker högt till någon. Oavsett om det handlar om en sak, situation eller person, tala om det för den det berör. Ser du någon med en supersnygg mössa på stan, säg det! Var lunchen ovanligt god, be servitören att framföra det till kocken! Har du en riktigt fin vän eller två, uttryck din uppskattning!
Att bara tänka en komplimang är som att köpa och slå in en present men sen strunta i att överlämna den! Överlämna alla positiva tankar du har och se vad som händer.
Om du väljer att anta utmaningen, skriv gärna en kommentar om vad du gjorde, hur det kändes och vad som hände.
Den här lappen fick jag en gång när jag satt och jobbade på ett bibliotek. En kille gick förbi, la lappen bredvid mig och gick vidare utan ett ord. Gissa om det inspirerade mig till att bli bättre på att ge komplimanger!
Prova igen tills det blir som du vill ha det, skrev jag på bloggen igår och idag vill jag förtydliga lite. Ett vanligt misstag är nämligen att prova igen och igen med något som uppenbarligen inte fungerar, och det blir ju aldrig bra, oavsett om det handlar om att söka jobb, gå på dejt eller laga soppa. Om det du gör inte fungerar behöver du prova igen och prova något annat.
En lurig fälla när det inte blir som man vill är att ta på sig skulden själv, vilket är en helt brutal motivationsknäckare. Istället för att konstatera ”det här fungerar inte, jag måste prova något annat” drar man slutsatsen ”jag är dålig” när man tex inte lyckades sluta röka, börja träna eller få den där nätdejten på kroken. Och det är ju synd, dels eftersom det verkligen inte stämmer, och dels för att det är jättetaskigt att tänka så om sig själv. Du är inte dålig, du gjorde bara något som inte funkar. Prova något annat.
Jag vet att det är lätt att tänka att du redan har provat allt, och du har kanske provat allt du kan komma på, men du har garanterat inte provat allt. Att be en vän eller coach om hjälp kan vara väldigt effektivt. Google är också bra. Kom ihåg att du säkerligen inte är en första personen med det här problemet och därmed inte behöver uppfinna hjulet på nytt. Be om hjälp. Läs på. Prova igen.
Du har säkert märkt att det finns ett samband mellan vad du tänker och vad du känner? Sambandet finns åt andra hållet också, det blir en positiv eller negativ spiral där tankar och känslor matar varandra.
Det är därför man bör undvika avgörande handlingar och beslut när man är stressad, irriterad eller skitförbannad. Det blir sällan bra, känslorna kör över logiken och alla tankar du tänker matchar känslorna du känner istället för verkligheten.
Det är också därför du plötsligt kommer ihåg allt dumt din partner nånsin har gjort när ni bråkar, hjärnan plockar fram allting den associerar med känslan för att liksom ”hjälpa till”. Det är ju snällt av den på ett sätt, men det ger en väldigt ensidig bild.
Därför har jag bestämt mig för att inte ta mina tankar på så stort allvar, särskilt inte när jag mår dåligt. Det är väldigt lätt att snurra in sig i dystra grubbeltankar när man har en dålig dag, just fått ett negativt besked, är allmänt besviken eller har PMS. Men det betyder ju inte att tankarna är sanna! Världen utanför min hjärna ser ju faktiskt precis likadan ut oavsett vad jag tänker om den. Hur jag uppfattar den förändras däremot ordentligt.
Känner du till den så kallade Broaden and build-teorin som jag skrivit om tidigare vet du att du ändå inte är i nåt vidare skick för att ta stora beslut, lösa problem eller vara produktiv och kreativ när du är i ett negativt känslotillstånd. Steg ett är därför att ta itu med känslan först, kanske med lite self-compassion, ett snack med en vän eller en sväng till gymmet. Först därefter kan du överväga att ta beslutet eller lösa problemet.
Den här filmen tycker jag är helt underbar. Den handlar om skillnaden mellan empati och sympati och det är fantastiska Bréne Brown som pratar bakom den tecknade filmen. Hon har i flera decennier forskat på bland annat sårbarhet och pratar mycket om att det är en förutsättning för den mänskliga närhet vi alla söker och behöver.
I filmen berättar hon på ett fint sätt att när vi mår dåligt är det inte uppmuntrande ord vi behöver utan gemenskap och förståelse.
Kom ihåg att det gäller dig själv också. Försök inte övertyga dig om att det är okej när det känns jobbigt för det funkar inte. Känns det jobbigt känns det jobbigt. Då är det bättre att ha samma medkänsla med dig själv som du skulle ha med någon annan i din situation. Du kan läsa mer om självmedkänsla här.
Sista chansen nu för den som fortfarande sitter och finurlar på mål att sätta upp inför det kommande året. Om du vill fokusera på att öka ditt välbefinnande och höja lyckonivåerna under 2014 kan jag rekommendera att du bestämmer dig för att prioritera något av följande områden:
Socialisera mera. Jag har sagt det förut och jag säger det igen – att umgås ofta och mycket med människor du gillar och har en autentisk, öppen och ärlig relation med är mums för välbefinnandet och en av de viktigaste förutsättningarna i ett lyckligt liv. Och det vet du ju redan, men frågan är om du prioriterar det? Kanske kan ditt nyårslöfte vara att äta frukost med din bästa vän två gånger i månaden, styra upp en teater- eller bioträff med bästa vännerna fyra gånger under året, eller se till att du och din partner får tillräckligt mycket egentid.
Tacksamhet. Optimism-glasögonen kommer vara supertrendiga även 2014 (och för all framtid) så om du inte redan börjat använda dem är det dags. Kanske vill du föra tacksamhetsdagbok eller skapa en tacksamhetsvägg i ditt hem där du varje kväll sätter upp en post it-lapp med något du är tacksam för. Vill du ha pepp av en vän kan ni ha som gemensamt nyårslöfte att skicka ett sms till varandra varje kväll och berätta om något ni är tacksamma över den dagen.
Meditera. Meditation formar om hjärnan och ger dig bättre förutsättningar för fokus, lugn, stresshantering, positiva känslor, tacksamhet och medkänsla. Om du är nybörjare kan jag rekommendera dig att läsa en bok, gå en kurs, göra en googling eller se ett TED-talk. Det finns massor av spännande kunskap, forskning och information om meditation för den som är nyfiken. Men viktigast av allt är att du omsätter den kunskapen praktiskt i en meditationsform som känns bra och passar dig.
Mindre shopping. Materialism kan faktiskt stå i vägen för dina lyckokänslor. Personer som känner att de alltid kan skaffa mer är sämre på att njuta av de små glädjeämnena i livet som är jätteviktiga för välbefinnandet.
Träna. Inte för att bli snygg, smal eller något annat ytligt utan för att det får dig att må så himla bra. Hitta den träningsform som du tycker är allra roligast och GO FOR IT!
Förra året skrev jag en nyårsguide med tips på hur man får sina nyårslöften och mål att hålla. Den är precis lika aktuell igår så om du sitter och funderar på hur du kan fylla 2014 med mer glädje, meningsfullhet, flow, gemenskap, utveckling och härligheter rekommenderar jag dig att du tar en titt innan du börjar sätta upp mål för det nya året.
Klicka på bilden för att komma till artikeln.