Älskade fellow Berlinälskare.

Så är ytterligare ett år snart förbi. Ett Sverige-år. Och jag börjar långsamt släppa taget om det som varit mitt liv under så många år. Berlin.Stan finns ju kvar där, är precis så vardagligt superbekant som alltid varje gång jag kommer dit, men jag är inte där längre. Jag lever mitt liv i Stockholm, och det känns bra.

Berlin var med sin förtrollande, förlåtande och tillåtande stämning så rätt för mig då, medan barnen var pyttesmå (och jag och min kära man fortfarande unga, vackra och coola, haha) men Stockholm och Sverige är rätt nu. Plötsligt spelade det liksom inte någon roll längre att vi hade trettio kaféer och världen häftigaste stad utanför dörren – det enda som kändes viktigt var att få vara nära vår familj och ha skog och ängar utanför dörren. Vi blev väl vuxna på något sätt, helt enkelt.

Fast nog längtar jag ändå efter att gå längs med kullerstenarna i Friedrichshain, köpa blommor på lördagsmarknaden på Boxi och cykla längs med Karl-Marx-Allee som jag så ofta gjorde tidigare. Berlin ÄR tusen gånger charmigare än de Stockholmska förorterna, så är det bara. Och nog kommer jag snart att åka dit för att få mig en ordentligt Berlin-dos igen. Om några veckor eller så.

Men över nyår  blir det inget Berlin i år (trots att det är en fantastisk nyårsstad med det galnaste firandet jag någonstin upplevt). Istället har vi tagit en liten bit av det vi älskar allra mest med staden hit istället. Berlinvännerna! De ska få uppleva nyår i den Stockholmska skärgården. Utan fyrverkerier (de är mycket förvirrade – inga fyrverkerier? på nyår? Häää?). Känns som en fin ihopknytning av säcken, på något vis.

Gott nytt år kära ni, ta hand om er!

Vet ni, nu har det faktiskt gått lite mer än ett år sedan jag flyttade från Berlin efter nästan åtta år där – och ni lär ju inte göra någon annat än att gå runt och undra saker i stil med Hur har det gått? Kommer hon att flytta tillbaka? ÅNGRAR HON SIG????

Inte? Häpp.

Men för att ändå svara på mina egna frågor: Nä. Jag ångrar mig inte. Mitt långa och intensiva kärleksförhållande till Berlin är inte över, men jag är helt okej med att sköta det på distans. Jag har ju några andra viktiga kärleksförhållanden i mitt liv som också ska underhållas, och som kommer före nu. Till familjen här i Sverige, till exempel. Till mina barn, som mår så bra av att ha sina kusiner och far- och morföräldrar alldeles nära. Och till mitt jobb, som är betydligt enklare att sköta härifrån. Och jag njuter så det inte är klokt av att utan vidare kunna tacka ja till 60-årskalas, kul jobbuppdrag som kräver att jag är på plats här i Sverige och spontana take away-middagar med kusinerna.

Fast asså, nu när jag ändå är inne på hämtmat  – GOD DAMN vad jag saknar urvalet vi hade i Berlin. Och priserna! Här blir man ju halvt ruinerad bara man tänker på restaurangmat. Jag tröstar mig med att vi i alla fall har gratis äpplen i trädgården nu. Give and take.

Med det sagt skulle jag vilja tipsa om en pizzeria i Berlin. Den är rejält omskriven och på intet sätt någon hemlig pärla, men så in i bengen värd ett besök. Standard pizza (i Prenzlauer Berg, på gränsen till Mitte). Jesus vad gott det var när jag var där sist! Pizzan jag valde såg ut såhär och hade typ bara tomat, basilika och mozzarella på sig. Aaaaaah! Jag drömmer om den! Vill ha igen!

Gå dit.

LÄS MER!

Vegosafarin går… till helgröna Berlin – min guide till vego-Berlin.

Min guide till 10 unika och riktigt bra restauranger i Berlin

Berlin eget Woodstock – om parken, och festen, du inte får missa.

De hemliga middagsklubbarna i Berlin – här hittar du dem!

Hon reser runt i världen – med surdeg i bagaget. Om Berlin-baserade Malin Elmlid från superinspirerande projektet The bread Exchange.

Den kompletta resguiden till Berlin.  Allt du behöver för en skön weekend i stan.

Berlinarna är ett märkligt folk. Å ena sidan är det aldrig någon som går över röd gubbe, och cyklar man någon meter på trottoaren kan man räkna med bannor från random arg person. Regler ska följas! Punkt!

Å andra sidan. Det knarkas åt höger och vänster, präktiga småbarnsföräldrar included. Och det röks som bara den på krogen, trots att det är förbjudet.

Fast ok. Det är inte helt förbjudet. Det finns nämligen en massa undantag – finns det till exempel avskilda ställen i lokalen är det okej att göra ett rökrum av det. Och är ägaren en easy going typ (och rökare själv kanske) brukar det inte vara så knussligt att röka även om rökrummet saknas.

Anledningen till att förbudet, som ändå var ett rejält förbud när det kom, har blivit så uppluckrat är (enligt snacket på stan) att någon barägare stämde staden för att den nya regeln var diskriminerande mot alla som inte hade ett avskilt rum att erbjuda sina rökare.  Barägaren vann med resultatet att det blev okej att röka även på mindre barer – så länge man satte upp en ”raucherbar”-skylt utanför. Kanske att man måste ansöka om ett tillstånd också, jag vet inte.

Jag har aldrig gillat att vara på rökiga barer, men jag måste säga att jag ändå tycker att systemet i Berlin funkar rätt bra. Det finns nästan lika många rökbarer som icke-rökbarer och det är inte svårt att undvika röken (om man nu inte umgås med ett gäng rökare iofs. Vilket jag gör så fort det ska partajas lite). Man kan välja, helt enkelt.

Om det skulle funka att införa ett förbud att röka på allmänna platser även utomhus i Berlin? Eh. Skulle inte tro det.

Vad tycker du om Berlins ”rökförbud”?

LÄS MER!

Min guide till 10 unika och riktigt bra restauranger i Berlin

Berlin eget Woodstock – om parken, och festen, du inte får missa.

De hemliga middagsklubbarna i Berlin – här hittar du dem!

Hon reser runt i världen – med surdeg i bagaget. Om Berlin-baserade Malin Elmlid från superinspirerande projektet The bread Exchange.

Den kompletta resguiden till Berlin.  Allt du behöver för en skön weekend i stan.

Åh, vad det är skönt att komma hem igen! För det är verkligen så det känns. Berlin är så mycket mer hemma än någon annan stad för mig. Det är min stad.

Ibland kan jag bli lite avundsjuk på alla urberlinare som har Berlin som sitt heimat. Som både kan njuta av familj, barndomsvänner och hemspråk OCH bo i världens ballaste stad. Nåväl.

Nu ska jag ge mig ut och äta med fotograf-Hanna (som förresten har en jättefin reseblogg, kolla in den!). Vi är ute på uppdrag tillsammans igen, den här gången går det ut på att äta oss genom en massa nya, balla ställen här. Fint jobb vi har ändå.

Läs mer!
Min guide till 10 unika och riktigt bra restauranger i Berlin

Hon reser runt i världen – med surdeg i bagaget. Om Berlin-baserade Malin Elmlid från superinspirerande projektet The bread Exchange.

Den kompletta resguiden till Berlin.  Allt du behöver för en skön weekend i stan.

Hörni!

Har ni hört talas om Give Something Back to Berlin? Det är startat av svenskan Annamaria Olsson och går ut på att connecta de som kommer till Berlin helt självmant med de berlinare som inte är lika priviligerade. Som lever i segregation och fattigdom, med små möjligheter att njuta av det där sköna Berlin jag brukar prata om här.

GSBTB är en plattform där människor som normalt sett inte brukar mötas gör just det. Det kan vara i form av kreativa workshops, cv-skrivarskolor, välkomstfester för nyanlända, laga-mat-tillsammanskvällar och massor av annat bra. Win-win för alla och integration när den är som bäst.

Organisationen har funnits i flera år, men jobbar just nu förstås intensivt med den stora ström flyktingar som kommit till Berlin den sista tiden. Massor av nya volontärer har engagerat sig, men för att kunna utnyttja all den kraft och vilja som finns för att göra något bra behövs pengar.

Jag vet att det finns mängder av organisationer här i Sverige som man kanske också vill stötta och att man  inte kan hjälpa alla överallt. Men för er vars hjärta slår lite extra för Berlin och för er som vill stötta ett megabra projekt som inte bara hjälper till med det mest akuta, utan gör massor för att skapa ett hållbart, integrerat samhälle som gör det möjligt för människor från olika kulturer att mötas, berika och lära av varandra – skänk en slant nu!

Btw: Annamaria, som också är skribent, har författat en mycket bra guidebok som jag skrivit om här. Den kan man köpa typ överallt i Sverige men också på Curious Fox i Berlin och på Saltagrodan.de.

Det går ju som bekant väldigt snabbt i Berlin. Nya, balla ställen öppnar, alla oooar och aaahar i kör och precis när man äntligen lyckats hitta en lucka i småbarnshetslivet för att spana in nykomlingen – så har den gått i kånken, omvandlats till lekkafé, blivit otrendigt eller bara popupat färdigt. Himla frustrerande.

Som matmarknaden Neue Heimat nere vid RAW-området i Friedrichshain till exempel. Jag kan tänka mig att många av er därute hade sett fram emot att testa stans skönaste häng under nästa Berlinweekend – FÖR SENT! Pang bom och så var Neuer Heimat stängt, kanske för alltid. Det var något bråk med stadsdelsförvaltningen som låg bakom.

Samtidigt är ju det charmen med Berlin, att det går så snabbt. Att folk är så benägna att sätta igång något, låta projektet trollsländeleva fullt ut under en kort tid för att sedan dö och lämna plats för något nytt härligt. Berlin är sannerligen inte en särskilt pålitlig stad, men den är levande!

Hur som haver, här är min topp tre to try för Berlin just nu. Bara äterier! Vi får se om jag hinner pricka av listan innan det öppnat något nytt på adresserna.

1. Shiso Burger. Omtalas i hipstersnyhetsbreven som Berlins bästa burgare (och då ska ni veta att det finns MÅNGA burgarställen i Berlin). Om det lyckas överleva tills jag lyckats ta mig dit är chansen god att påståendet är sant.

2. Till the cows come home. Det här stället, som ligger i en uppiffad container, har ju faktiskt funnits rätt länge nu, ändå har jag inte lyckats ta mig dit. Eller jo, en gång var jag där, men då hade ägarna bestämt sig för att hålla semesterstängt i några veckor. Mäh!

3. Daluma. För tjugonåntingåringarna är det här man detoxar efter en vild och vaken klubbhelg. För oss över trettio med barn i trotsåldern och en konstant schleten look är Daluma ett potentiellt nytt stamställe. Konceptet stavas Nyttigt, Supermat och Energiboost. Sehr gut. Här kan ni läsa Berlin Food Stories recension av restaurangen.

Om ni hinner dit före mig  – berätta gärna hur det var!

Det händer så mycket kul här just nu. Varje dag ser jag plakat och facebooksevents om open airs, glassiga modepartaj, balla matmarknader, knäppa festivaler och gatufester. Jag hinner tyvärr inte med någon av dem.  Dels för att jag är en småbarnsmorsa i allmänhet – you know the drill – men också för att vi är mitt uppe i en flytt.

Vi har bestämt oss för att låta vår vardag hädanefter utspela sig i Sverige. För att vara närmare familjen och få det där berömda pusslet att gå ihop lite bättre – men också för att vi plötsligt kände att vi stod vid någon slags livsvalsgräns (tydligen brukar den där känslan ofta kommer runt sju år på ett ställe – någon annan som känner igen sig i det?). Ska vi satsa på Tyskland eller inte? Ska det här vara vårt hemland framöver och Sverige bara en semesterort vi har lite extra anknytning till?

Vi gick på magkänslan och svarade nej på båda frågorna. Nu när Berlinäventyret gått över till vardag kändes det helt enkelt viktigast att vara nära de vi älskar allra mest. Dessutom, hur härligt Berlin än har varit att leva i så har det många gånger inte varit helt lätt att  – utan det där nätverket som kommer av att man har en stor familj och vänner sedan barnsbenen omkring sig  – få ihop livet med två små barn, eget företag och en pilotman som flyger kors och tvärs över hela jorden hela tiden.

Bloggen då? Äsch, så lätt blir ni inte av med mig! Efter sju som Berlinreporter, Berlinbloggare, Berlinexpert och allmän Berlinälskare finns det ingen stad jag kan så bra som den här och jag kommer att ha många anledningar att åka hit stup i kvarten även framöver. I jobbet förstås, men också för att tanka den där Berlinatmosfären jag blivit så beroende av. Så bloggen lever vidare och kommer att fortsätta ge er tips och sköna nyheter ett bra tag till.

Berlin är min plats på jorden, så är det och så kommer det att förbli. Och på tal om det…

Här har ni mina fem bästa sommarupplevelser i Berlin.

1. Att sitta på en bohemisk utomhusbar, lyssna på livemusik och dricka öl, öl, öl. Holzmarkt och Krunker Kranich är exempel ställen med rätt atmosfär.

3. Att hänga i Mauerpark en hel söndag. Snacka med folk, gunga, kolla på när muren målas om av alla grafittikonstnärer, shoppa lite, gå på utomhuskareoken. Mauerpark om söndagarna är verkligen ett mycket, mycket, mycket speciellt ställe. Tänk att det för bara några årtioneden sedan var en fruktad ingenmansplats.

3. Cykla genom stan. Helst en tur som går både längs med Karl-Marx-Allee, med sin tjusiga DDR-estetik, och genom pittoreska kvarter, till exempel de runt Kollwitzplatz i Prenzlauer Berg. Eller varför inte längs med muren?

4. Att ta en kall öl (mycket öl blir det) på balkongen med min man, efter att barnen somnat och med sorlet från vår übermysiga gata under oss. Åh, vad jag kommer att sakna Niederbarnimstrasse. Finaste gatan i hela staden.  Med bästa gatukonstväggen dessutom.

5. Att äta riktigt god mat, och gärna utomhus. Berlin Food Stories-Per sa för inte så länge sedan i en intervju jag gjorde med honom att fokuset i Berlin snabbt gått från party till mat. Det stämmer verkligen, herregud vad mycket härliga matmarknader och kul matevents det finns nu. Bite Club, Streetfood Thursdays i Markthalle Neun (dock ofta för fullt nuförtiden), Breakfast market och Neue Heimat. För att bara nämna några.

Vilka är era sommarfavoriter i Berlin?

Här är det varmt! 38 grader i skuggan har det varit i dag, svettattack vid minsta rörelse. I stan är det tomt på gatorna. Alla, precis alla, har sökt sig till vattnet. Jag har bevis för det:

Bild tagen igår på strandplätt strax utanför stan.

Badstränderna är helt klart för få och för trånga för att rymma Berlins överhettade befolkning under sommaren. Inte konstigt att jag alltid börjar längta våldsamt till Stockholmsfläktar och skärgård vid den här tiden på året. Luften i Berlin står verkligen still nu.

Fast härligt att bada är det ändå förstås, trots att en knappt får plats i vattnet. Det kan liksom inte vara något annat när man har två jublande barn som plaskar och skrattar som om det inte finns någon morgondag.

Dessutom är ölen extra god när det är såhär varmt.

Så, för att ge er ett svar på rubriken. Här är mina bästa tricks för att överleva heta dagar i Berlin.

1. Sök dig till vatten och lär dig att skita i att det är absurt mycket folk på precis alla badställen.

2. Hur desperat du än är, bada inte i Spree. It ain’t good for ya.

3. Drick väldigt mycket öl. Det muntrar upp. Tips från proffset: Kör varannan alkoholfri.

Minifest med grannarna och några kompisar i fredags, utgång i lördags och Karneval der Kulturen för hela slanten i dag. Den här småbarnsmorsan lever ett intensivt liv, ska ni veta!

Och inte är helgen över heller, här i Tyskland är pingsten fortfarande något som anses värt att vara ledig för. Det lär med andra ord bli en fullt ös medvetslös-dag i morgon också (meaning ta hand om och underhålla barn mellan kl. 08.00 och 22.00 ungefär. Nonstop. Man kan ju falla ihop i en liten utmattningshög för mindre).

I fredags hade vi fest med grannarna. Det var väldigt spontant alltihop, vi skulle äta middag ihop bara men så hade visst någon bjudit in ytterligare en granne, som tagit med en kompis som också hade en kompis som gärna ville komma. Och vips så var vi tio pers som satt och gjorde någon slags hemmagjord plocksushi. Så himla trevligt! Inte minst för att fyra modersmål trängdes i rummet och det byttes hej vilt mellan språken, jag älskar verkligen när det blir så.

I går var jag och R ute med några vänner. Vi var på en klubb nere på RAW-området som inte alls gjorde någon sak av Eurovision men kollade poängställningen i mobilen i precis rätt ögonblick för att hinna springa till en bar med storbildsskärm för att se när Måns tog hem hela segern. Till och med R, som i vanliga fall bara fnyser så fort någon nämner något melodifestivalsaktigt såg mäkta stolt och lycklig ut. Ett fint ögonblick. Obs att Tyskland fick noll poäng. NOLL.

Idag blev det Karneval der Kulturen för hela slanten (se bilder nedan). Tillsammans med drygt 1,5 miljoner andra människor. På riktigt alltså, det är så många som går dit tydligen och jävlar i min låda vad mycket folk det var överallt. Ibland var det så trångt att vi stod helt still under flera minuter men förutom det var det lika kul som vanligt. Vi spanade in karnelvalståget, dansade lite, söp in stämningen, åt en pizza och trängde oss hem igen. Finns det någon multikultifestival i Sverige som är bra förresten?

Nu måste jag sova så att jag orkar med resten av den här evighetshelgen.

Brölande svenssexegäng, tjoande tonåringar, överförfriskade turister – det är mina kvarter i ett nötskal från och med maj och fram till oktober ungefär. Jag bor alldeles i närheten av den stora partygatan i Friedrichshain och under sommaren är hela området här som ett enda stort utomhuspartaj. Härligt! Men också högljutt.

Men inte länge till. I alla fall inte om det sprillans nya pantomimprojektet fungerar.

Japp, du läste rätt. Berlin stad har anlitat ett gäng Ika i rutan som ska springa runt i Friedrichshain och Kreuzberg och på typiskt pantomimsätt få alla glada fullisar att sänka rösterna.

Only in Berlin baby. Only in Berlin.