Kristina, carissima, bella du,

ditt  senaste inlägg är huvudet på spiken, kring Gli Azzuri och matchen i Sofia.

Din hälsning och dina bilder ger mig också ännu mer längtan till Rom…Att gå längs Tibern och ta dagen som den kommer…Att slinka in en liten kyrka på ett hörn och bara få en stund av stillhet. Att träffa dig på Tartaruga-baren och dricka aperitivo och prata om allt och inget. Så synd att de renoverat! Men torget, piazzan, finns ju kvar. Där vi ändå gillar bäst att  sitta, och se på sköldpaddsstatyerna vid fontänen och känna Roms doft och smak blanda sig med bubblet i glasen.

Bubbel blev det också i går kväll för mig. Bästa champagnen i bästa baren med bästa fotbollsfolket. ECA, European Club Association, har hållit toppmöte i Stockholm i dessa dagar. Rummenigge och de andra höjdarna från storklubbarna var alla på plats och jag slank in på Grand Hotel en stund för att träffa lite kontakter och knyta nya bekantskaper.

Vår gemensamme bekant Andrea McLeod och jag hann ta ett glas Pol Roger i Cadierbaren, med ett bedövande vackert Stockholm utanför panoramafönstren. Andrea Agnelli var där från Juventus också och folk från de flesta andra italienska och europeiska storklubbarna. The place to be i  går kväll, kort sagt.

Sen skyndade fotbollspamparna vidare för båtfärd till Vasamuséet där de skulle dinera. Jag gick genom Kungsträdgården, i skymningsljuset och under mjuka regnskyar, bort till Stureplan och Taverna Brillo för italiensk middag med ännu en finfin fotbollsbekant, vår kollega Petra Thorén.

Vårt samtal kom att handla mycket om  debatten inför matchen i kväll, Sverige-Iran. Jag blev intervjuad  av TT om kvinnornas situation i Iran, en intervju som gick i de flesta landsortstidningar som det heter, här HD:

https://www.facebook.com/jennifer.wegerup/posts/10152782847134087?notif_t=like

Jag försöker respektera alla religioner och åsikter. Men jag hycklar inte med att jag inte hyser någon tolerans för intolerans. För mig är det självklart att i en modern värld kan religion och kultur inte få användas som ursäkt för förtryck. Vi skulle aldrig acceptera att ”den store Guden XX” sagt att svarta inte får på fotbollsmatch.  Eller att svarta inte får jobba, skilja sig, ha egna bankkonton, gå på restaurang själva, köra bil eller klä sig som de vill.

Vi ska inte heller acceptera könsapartheid. Jag skrev om det och världens hyckleri inför oljenationen Saudiarabien, för drygt ett år sen, i en nyhetskolumn som fick stor uppmärksamhet och som känns aktuell igen, efter den senaste tidens debatt kring just Saudiarabien och mänskliga rättigheter. Samt inför kvällens match mot Iran:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/jenniferwegerup/article17993016.ab

Jag satt en gång för många år sen i en tv-debatt med Mattias Göransson, på Offside, i just Debatt i SVT.  Jag frågade honom om han tyckt att det vore acceptabelt att svarta inte släpptes in på en fotbollsarena. Det tyckte han inte. Men han ville inte svara på vad skillnaden var, med kvinnor.

En intressant aspekt av den debatten var reaktionerna jag fick efteråt, från vissa svenska män som inte tyckte att man skulle ”blanda ihop sport och politik”. Som om inte allt vore politik här i världen…Men, i alla fall, jag var höggravid under tv-debatten, skulle föda några dagar senare. Med andra ord väldigt stor och dessutom uppsvullen som man är de sista veckorna, när man samlar på sig mer och mer vätska i kroppen, du vet.

I diverse mejl fick jag veta att om man ser ut så, som kvinna, ska man inte visa sig, än mindre våga ha åsikter, i tv. Feta mäktiga män får ber ut sig till höger och vänster men ska vi kvinnor ta plats och tycka obekväma saker ska vi åtminstone ha vett att vara snygga och behagliga. Så inte är vi jämställda här heller, fullt ut, om nu någon trodde det.

Med allt detta sagt så tycker jag att det är rätt att Sverige spelar mot Iran. Jag stör mig på att idrotten, inte minst fotbollen, ofta utkrävs ett politiskt ansvar som inte näringslivet krävs på. Se nu senast, i Saudi-affären, hur våra viktigaste affärslivstoppar rasade mot att svenska företag skulle förlora pengar. Gud vet vad som sagts mellan slutna väggar för att blidka saudierna…

Att ställa in en match däremot, det kan tyckas så lätt. Men fotbollen har inte mer ansvar än näringslivet och politikerna, tvärtom. Så visst ska matchen mot Iran spelas. Men med debatt, öppenhet och gärna spelare och ledare som vågar tycka att det är bedrövligt när kvinnor behandlas som andra klassens medborgare.

För övrigt en genial förstasida på Sportbladet i dag:

 

Däremot synd att i vår intervju med Irans Andranik Teymourian, att han inte pressas alls om kvinnornas situation.

Med detta önskar jag dig en fin kväll, carissima, buona serata,

Jen

PS. Du får några bilder från gårdagskvällen. Kram

Skål med Andrea McLeod bland fotbollsfolket på Grand Hotel.

Så här ska en bra damtoalett se ut, eller hur?

Bella Stoccolma sotto la pioggia.

Kram från mig och Petra till dig. När du kommer till stan ska vi ta en sväng till Taverna Brillo, väldigt urban chic, men på ett bra sätt. Baci.