Efter min krönika om kaoset på Södertälje Fotbollsarena i går kan vi nu lägga Syrianskas supportrar till listan över svenska klubbars supportrar som anser sig orättvist behandlade/förföljda av medierna. Där ingår sedan tidigare supportrar från: Helsingborg, Elfsborg, AIK, Kalmar, Gefle, GAIS, Häcken, Malmö, IFK Göteborg, Örebro, Djurgården, Trelleborg, IFK Norrköping, Mjällby, Halmstad och Hammarby.

…med flera.

Men jag kan inte tycka något annat än att Özcan Melkemichel är väldigt snett på det.

AIK får 25 miljoner för Teteh Bangura vilket är helt okej. Många siffror florerar men 2,7 miljoner euro är vad jag har hört. Mohamed lär Gnaget casha in mer på. Över 4 miljoner euro?

Roligt att Behrang Safari fick till en assist för sitt Anderlecht i fredags – genom ett inkast. Anderlecht vann med 3-1 mot Mechelen.

Dagen annars: besök på Swedbank Arena, den nya nationalarenan i Solna där murvlarna bjöds på en rundtur. Arenans tekniske chef skrävlade om en fasad bestående av 17 miljoner färger, då ställde Bank frågan:  ”Vilka då?”.

…det visste den tekniske chefen inte på rak arm.

Så här ser det alltså ut där inne ett år från fotbollsinvigningen (14 november, mot Brasilien…?)…

…och så här ser Bank ut i hjälm…

…arenabygget kostar 2,9 miljarder och finansieringen är omdebatterad samtidigt som ett antal byggpampar och kommunpolitiker ska upp i rätten i höst misstänka för mutbrott. Frågade förbundskapten Erik Hamrén på presskonferensen hur han ser på detta:
–  Jag har inte funderat mycket på det, jag vet knappt vad det…jo, jag har självklart läst rubriker och så men jag fördjupar mig inte i sådana saker. Jag har nog med hur vi ska spela och få ihop gruppen.

Blir det skattebetalarna i Solna som får ta smällen om driften inte går ihop? Enligt Sune Hellströmer kommer Solnaborna snarare tjäna på arenan över tid genom alla nya bostäder som byggs runtomkring (fler som flyttar till kommnen, fler som betalar skatt) samt att området blir attraktivt för olika typer av affärsverksamheter (hotell med mera).

Vi får väl se.

Sedan anslöt landslagsspelarna och det skulle göras intervjuer. Informationschef Nystedt undrade vilka vi ville prata med och eftersom Lars-Erik Salminen inte var där beställde jag Pontus Wernbloom. Han hade börjat spara till mustasch:
– Jag kör på tills jag ser ut som Tom Selleck, sa ”Boom Boom” 

Till sist: fick den här på mejlen:

Lionel Messi skulle sätta på en brud, han tar hem henne. I rummet säger bruden:
– Jag måste bara gå på toaletten, är snart tillbaka.
När hon kommer tillbaka ligger två nakna män bredvid Messi och hon skriker:
– Vad i helvete är detta?
Messi svarar nervöst:
– Jag är ledsen, men jag kan inte prestera utan Xavi och Iniesta.

Tydligen har Anders Svensson en beef med Radio Sjuhärad. Följande ska ha hänt:

Svensson slog i direktsändning fast att han inte tyckte Pia Sundhage kunde bli förbundskapten för herrlandslaget.

Då ringde en lyssnare in och sa:

 – Men snälle Anders Svensson, vad spelar det för roll om kärringa heter Sundhage eller Lagerbäck?

Detta lyssnarcitat spelade Radio Sjuhärad upp gång på gång under en tid, Svensson kände sig hånad och nu pratar han helst inte med lokalradion.

Jag tycker storyn är rolig och tackar Johan Rydén på Borås Tidning för infon.

Snart mot Swedbank Arena för pressvisning och mixed zone med landslagsspelarna. Först presskonferens med förbundskapten Erik Hamrén.

PS Jag är helt på lyssnarens linje, tror Pia skulle göra ett bra jobb med herrar också vilket jag skrev en krönika om för ett tag sedan.

Vi börjar med en av dagens viktigaste nyheter, nämligen Blåvitts öppna brev till de våldsmän som förstör för allsvenskan. Kompromisslöst, tydligt, inget utrymme för tolkning. Jag undrar vad IFK-grabbarna kände när de läste det där – egentligen?

Inte alls lika viktigt men klart roligare: kommentarerna till min ”kontaktannons”.

…positivt att först Malmö FF och nu IFK Göteborg sätter ner foten mot de mörka krafter som finns runt fotbollen.

Dinamo Zagreb för Malmö FF i play off till Champions League. Jag säger 75-25 i kroaternas favör. The only Larsson II kan mycket väl springa in ett bortamål och skulle MFF få med sig ett kryss till hemmamötet kan allt hända som det heter. Ex-AIK:aren Walid Atta lirar i Dinamo…eller lirar och lirar…han lånades ut till Lokomotiv Zagreb i våras, gjorde åtta matcher, är nu tillbaka i truppen igen. 

…bortamatchen på Maksimir blir en prövning för Kindgren med kamrater. Jag var där för att följa landslagets VM-kval 2005 när det brann för Olof Mellberg som tog med hand i eget straffområde. Kroatien vann 1-0, Sverige var aldrig nära och det var ett massivt tryck från läktarna.

Jag har ingen statistik på detta men en känsla av att det är bättre att avsluta hemma. Det förutsätter så klart att man inte fått stryk med 4-0 i bortamötet. Så om det resonemang ni precis läste var något att ha är väl tveksamt.

…bra drag på Gamla Ullevi i går också, min krönika handlar om att den feldömda straffen inte avgjorde matchen. Eller skulle AIK vara så mentalt svaga att en motgång i femte minuten innebär att de inte klarar att resa sig under de 85 som återstår och ställning 1–1? Knappast. Andreas Alm tänkte nog inte på det sidospåret när han formulerade sitt försvarstal.

…jag är också nyfiken på hur Alm tänkte här? Det är faktiskt vårt arbetsmaterial han sabbar (datorkrångel, kom igen). Men sådant skiter de stora fotbollstränarna förstås i.

Joel Allansson är inget annat än en väldigt stor liten 18-årig fotbollstalang. Redan klokare på planen än vad många veteraner någonsin blir. Nye Philip Haglund blir nyttig för Blåvitt – en Jakob Johansson fast utan alla misstag.

…vinner Elfsborg och Helsingborg i helgen kan AIK glömma guldstriden men har ändå gjort en säsong över förväntan så här långt. Blir Gnaget trea till är det bättre än vad alla sansade bedömare trodde på förhand. Förklaringen är ganska logisk: Bang Bang.

Belgiska Standard Liege för Helsingborg och med tanke på det självförtroende HIF har just nu säger jag att chanserna är 50-50. Det är en öppen historia om det inte blir ett skånskt ras i första mötet borta.

I kväll blir det biopremiär: Source Code. 

Nej, vi ska inte göra någon ”Rajalakso till EM” här.
Så mycket har John Guidetti, 19, inte visat.
Ännu.
Men när Zlatan ändå vilar, det finns en anfallsplats över och det är träningsfajt mot Ukraina…kunde inte JG fått göra ett litet inhopp åtminstone?
Om inte annat för att skicka en signal till alla lovande ungdomar där ute att ”Titta, du behöver inte ha fyllt 23 för att få chansen i svenska landslaget”.

”Rajalakso till EM” har blivit ett uttryck bland fotbollsfans och betyder att man inte ska ställa sig på barrikaderna för idrottens dagsländor likt en krönikör på en annan kvällstidning efter Sebastian Rajlaksos starka vår i Djurgården 2008. Inget ont om Rajalakso men någon landslagsspelare kommer han aldrig att bli – vilket även den aktuelle sportkrönikören insåg med tiden.

Med Manchester Citys John Guidetti är det annorlunda. 
19 år och en utveckling som gått i rätt riktning hela vägen. Nyligen sa managern Roberto Mancini till brittisk media:
– Guidetti kan bli vår fjärdeanfallare, eller femteanfallare. Han kommer att få chansen.
Samma information har Guidetti uppgett i samtal med U21-förbundskapten Håkan Ericson vilket i klartext innebär att om ryktenas man Carlos Tévez lämnar City är JG fyra bakom Sergio Agüero, Mario Balotelli och Edin Džeko.

Oavsett det – med tanke på det intensiva spelschema ett lag på högsta nivå har med liga, inhemska cuper och Champions League är det klart att Guidetti kommer att få starta en hel del matcher. Sedan handlar det förstås om att ta chansen. 

Håkan Ericson pratade i går om att John Guidetti ser målchanserna dyka upp lite tidigare än andra. Därför kommer han rätt utan att vara särskilt snabb på grund av sin ganska tunga kropp som han i stället har fördel av i närkamps- och mottagningsspelet.
– Allt handlar om tid i fotboll. Hur snabbt du tar besluten, hur snabbt du anpassar dig till den nya nivån, sa Ericson.
Hittills har John hanterat dessa faktorer på bästa sätt. Nu handlar det om att ta det sista och svåraste steget. Ingen kan veta om han lyckas.

John Guidetti är samtidig ett exempel på en ny tids fotbollsspelare. Medan de välkammade gossarna i A-landslaget på sin höjd har en flickvän som bloggar och en stängd Facebook-sida är @superguidetti en välkänd profil på Twitter.
På gott och ont.

I våras kände City-talangen sig petad från U21 och loggade snabbt in på Twitter för att skicka ett förtäckt hot om att byta landslag:
”Italien eller Sverige nått att fundera på! :)”, löd tweeten.
För Sportbladet utvecklade John resonemanget:
– Som jag har förstått det är det tekniskt möjligt. Min pappa är italienare och jag har en italiensk tränare som uppskattar det jag gör.

Förbundskapten Ericson berättade i går att händelsen har diskuterats noggrant och att John uppmanats att hålla framtida besvikelser inom gruppen. Men hur skulle A-landslaget hantera en twittrande spelare?
– Sociala medier har utvecklats enormt sista åren. Vi har tidigare haft restriktioner under slutspel. Under kvalspel pratar vi sällan om det. Men det är samma information: var försiktig med vad du skriver så att du inte ger ut alltför smaskiga saker som kan hända under en landslagssamling. Sociala medier tillhör vardagen och sunt förnuft gäller, säger landslagschefen Lasse Richt.

Själv skrev jag om John Guidetti på Twitter:
”Visst kunde väl John Guidetti testats i träningsmatch i A-landslaget nu när Zlatan ändå vilar. Om nu City tror så mycket på honom som det sägs”.
@superguidetti var direkt där och retweetade (skickade vidare) den till sina knappt 8000 följare. Sedan svarade han på min fråga:
”ja de beror lite på hur de blir med tevez! Stannar han e jag förmodligen 5e men vi får se! Känns riktikgt bra i alla fall :)”.

Nästa onsdag tävlingsspelar det riktiga landslaget mot Ukraina. När en exceptionell talang dyker upp, varför inte använda honom som en murbräcka mot bilden av att A-landslaget släpper fram talanger alltför sent? Ingen hade förlorat på det och den här gången var ett utmärkt tillfälle eftersom Zlatan ändå vilar och det fanns en forwardsplats över.

Malmö FF klara för Europa League och bara 180 minuter från Champions League. Känn på orden, matcherna, miljonerna – oavsett vilket lag ni håller på till vardags (Helsingborgsfans undantagna) bör vi glädjas över MFF:s seger mot Glasgow Rangers.

Måtte MFF nu ställas mot ******** Roland Nilssons FC Köpenhamn i play off. Lottning fredag. Förutom FCK: Bate Borisov, Dinamo Zagreb, Maccabi Haifa eller Apoel Nicosia.

Det var i sanning ett drama på Swedbank Stadion. Tre röda kort, två till skottarna, ett till Ricardinho. Det första på Steven Whittaker var ett av de lustigare jag sett – mittbacken blev förbannad på en ettrig Jimmy Durmaz och tog helt sonika upp bollen och kastade den på honom. Rött direkt.

Sedan klev Jiloan Hamad in i handlingen. Rikard Norling spelade honom som högerback denna gång, ”Jille” var okej som vänsterback på Ibrox, men nu var han snett på det direkt (”Han har spelat för mycket vänsterback, det är vad han har gjort”, skrek Zlatan framför sydsvenskan.se i Peking).

När Maurice Edu fick måtta inlägg från höger i lugn och ro glömde Hamad det centrala i försvarsspel: om motståndaren inte har press på sig – fall. MFF:s backlinje föll men inte Hamad och bollen över honom till Nikica Jelavic. Hamad var aldrig nära att kunna störa och 0-1 efter ett bra direktavslut. Där och då kändes det tungt.

Men Glasgow med tio man valde att ta ett steg tillbaka och släppte över initiativet till hemmalaget som med Ivo Pekalski som förgrundsfigur klev fram meter för meter. Tränare Norling plockade ut Agon Mehmeti, flyttade upp Hamad till hans naturliga position på högerkanten och in med unge Filip Stenström, 20, som högerback. Bytet gav MFF mer defensiv trygghet fast grabben knappt har spelat allsvensk fotboll – imponerande.

Trots spelövertaget hade Malmö svårt att komma till farliga chanser. I paus byttes Miljan Mutavdzic ut, Dardan ”D-Rex” Rexhepi kom in och Norling gick på offensiven med en 4-3-1-2-uppställning. Den blev inte långvarig eftersom Rangers snart skulle få sina andra försvarsspelare för dagen, Madjid Bougherra, utvisad. Tyvärr innebar den fula armbågen att ”D-Rex” fick bäras ut på bår. När sedan Ricardinho också viftade med en armbåge i ansiktshöjd fick han sitt andra gula kort och så var det plötsligt 10-9 på planen i en match som kunde sluta precis hur som helst.

Det gjorde den också.

Malmö bet sig kvar utanför offensivt straffområde, Pekalski skickade fram en boll, Daniel Larsson sköt fram bröstkorgen men det var Jiloan Hamad – ständigt denne Hamad – som klippte till på nedväg och fick iväg en perfekt bergodalbana-båge

1-1 i 80:e minuten, 2-1 totalt och…herrejösses. Är det någon som har Kindgrens segerdans på rörligt?

Malmö har gjort två mål mot Glasgow Rangers och det har varit internationell klass på bägge. Det säger något om spetskompetensen som finns i det där gänget.

Det är fortfarande ingen bragd att skicka ut ett ganska blekt Glasgow Rangers men det är en stor jävla bedrift och svensk fotboll behövde den på alla sätt och vis, framför allt behövde Malmö FF den och det var underbart underhållande att se matchen som innehöll det mesta (via en superskakig gratisstream och Radiosporten sista tio, men ändå).

Fly mig en felstavad halsduk, någon!

PS Våren 2009 skrev jag att Sverige har ett lag i Champions Leagues gruppspel senast till den här hösten och ingick därefter ett tungt vad med Erik Niva. Snart vet vi vem som är den sanna fotbollsexperten.

Jag var förste reporter på plats vid presskonferensen på Råsunda i eftermiddags – därmed var jag också först framme vid bullfatet…

…blir dock inte mer än L L L till bullarna – för lite kanel.

Presskonferensen handlade om Håkan Ericsons U21-trupp och Erik Hamréns A-landslagstrupp. I U21 är John Guidetti given nuförtiden – men borde han inte testas i A-landslaget i stället om han är så högt hållen som det sägs i Manchester City? Ivo Pekalski är tillbaka efter att ha lämnat återbud tre gånger på grund av skador och svag form. Innermittfältet Oscar Hiljemark/Pekalski låter intressant. Till sist noterade jag att IFK Göteborgs petade keeper Marcus Sandberg är kvar i truppen.

Ingen Olof Mellberg, ingen Zlatan Ibrahimovic i A-truppen som träningsspelar mot Ukraina nästa onsdag, båda vilar på Hamréns initiativ. Varför? Tja, när man är på Melbergs och Zlatans ”nivå” tycker man antagligen att en tvådagarstripp till Kharkiv för en träningslandskamp är mer besvär än ära. För att behålla högsta motivation hos nyckelspelarna kvalet ut får de ledigt här. Jag tror det är vad Hamrén säger mellan raderna.

Ukrainas förbundskapten är Oleg Blochin, för er som minns honom. Kul intervju att göra för någon murvel som åker på fajten.

Jonas Olsson petar Mikael Antonsson, Behrang Safari är tillbaka, därmed ingen Martin Olsson, Rasmus Elm lämnas kvar i Holland, annars det gamla vanliga gardet, inget att säga om, det är de som ska göra jobbet i höst, Sverige har goda chanser att nå EM 2012 som bästa grupp tvåa utan att nervigt play off.

…men det hade som sagt inte varit fel att låta Guidetti få säga hej till de stora killarna.

Bland journalisterna lös många tunga namn med sin frånvaro men Långbenta Reporterpuman som är lite namnet för dagen var på plats i sin nya roll.

…eller Doldisen som hon kallas nuförtiden.

Players manager Marcus Allbäck kom fram för att prata med mig vilket är ovanligt, vår relation har varit något ansträngd, han har hängt upp sig på ett par artiklar genom åren, inget konstigt med det, nu hade han noterat att jag skrivit många IFK-matcher i år och undrade om Blåvitt var mitt lag.
– Tja, farsan är blåvit och jag är uppvuxen på Ullevi med Uefacup-gulden även om det där med att vara supporter inte är aktuellt längre, förklarade jag.
Då. Släppte. Allbäck. Bomben:
– Jag höll också på Blåvitt när jag var liten. De var ju som ett landslag. Torbjörn Nilsson var min idol.

Sa mr Öis himself. Ränderna går alltså ur?

Efter att den evigt unge Lasse Sandlin sommarvikarierat som krönikör på AIK:s matcher med – om jag inte misstar mig – sex raka Gnaget-segrar som resultat var jag tillbaka på Råsunda i går. 

Då blev det 1-0 till Elfsborg.

Nu var det inte på grund av mig som sviten sprack utan för att Mohamed Bangura inte klarade 90 minuter, Teteh Bangura fick spela ensam på topp då övriga AIK-anfallare var sjuka eller skadade och framför allt eftersom Anders Svensson gjorde en utomordentligt stark insats på Elfsborgs centrala mittfält. Bland annat nickade han undan fem av åtta (!) AIK-hörnor.

Min matchanalys här (Plus).

Att Manchester Uniteds chefsscout, tillika sir Alex lillebror Martin Ferguson, besöker Råsunda för att studera Mohamed Bangura är stort bara det. Även om det inte blir något med Man U väcker detta andra klubbar och pressar upp prislappen. Fyra miljoner euro, varför inte. Vid eventuell budgivning mellan ett par seriösa intressenter kanske ännu mer.

Efterspelet blev mycket tråkigt. Teteh Bangura upplever sig påhoppad med rasistiska uttalanden från en Elfsborgsspelare vilket är allvarligt. Vem som sagt vad, och vad som sagts, råder det väldigt delade meningar om.

…det är olyckligt om Teteh har pekat ut fel person/hört fel eftersom en spelare i Elfsborg och hans familj (rimligen Andreas Augustsson) ska ha utsatts för hot under dagen.

Att det inte ser ut att bli någon TV-sänding av Malmö FF:s returmöte med Glasgow Rangers är också trist. Visst funkar det via Sydsvenskans webb men blir ändå inte samma sak. Utan att ha någon direkt insyn är känslan att intresset borde vara tillräckligt stort för att göra flera parter nöjda: Sydsvenskan som äger rättigheterna – TV4 eller Viasat – annonsörer – MFF – fotbollsfansen. Men uppenbarligen inte, i så fall hade det väl lösts.

…men argumentet att ”matchen är viktig för svensk fotboll” håller inte hela vägen. Trots allt går den att se – åtminstone för alla som har en hygglig bredbandsuppkoppling.

Skrev en ironisk krönika om min gamla kontaktannons i lördagens Aftonbladet. Döm om min förvåning när tidningen Journalisten i dag ringde och gjorde en intervju om detta.

Hade ingen koll på att en första trailer för Dark Knight Rises var ute. Hur stort är inte det.

Lite i skymundan: presskonferens på Råsunda i morgon 14.00. Erik Hamrén offentliggör truppen till träningsfajten mot Ukraina 10 augusti.

Både Norge och Grekland kvar i urnan när Ronaldo tog upp bollen med sista grupp C-laget.
Jaaa…wohl.
Ridå ner.
Tyskland.
Ska Sverige till Brasilien 2014 får det bli via play off.

Det var gårdagens andra tunga smäll för svensk fotboll. Först avbruten match i allsmällskan…f’låt smallsvenskan, jag menar allsvenskan – sedan en besvärlig VM-kvalgrupp. Förutom Tyskland står Kazakstan, Färöarna, Österrike och Irland för motståndet när kvalet drar igång hösten 2012 på nya nationalarenan i Solna. Ettan direkt till VM, de åtta bästa grupptvåorna möts i play off.

Kazakstan har Sverige aldrig landskampat mot, Färöarna endast en gång, en inomhusmatch i Växjö januari 2001 som slutade 0-0 och mest är känd för att Zlatan Ibrahimovic gjorde landslagsdebut.
Österrike har Sverige historiskt haft ganska svårt för, minns bara kvalet till Frankrike-VM 1998 där det blev två gånger 0-1 (Andreas Herzog), men jämför man dagens landslag med varandra är det svenska klart bättre på papperet. Österrike har till exempel bara vunnit två matcher i det pågående EM-kvalet där man för övrigt är i samma grupp som både Tyskland och Kazakstan: Tyskland överlägsen etta med sju raka segrar, Kazakstan sist med bara två gjorda mål och 15 insläppta.

Nyckelmatcher ser ut att bli mot Irland som dels gjort bra resultat i EM-kvalet där de leder sin grupp före Ryssland och Slovakien, dels är Sveriges senaste resultat på ön ingen rolig läsning: 0-3 i Dublin 2006 (Alexander Öslunds avsked), 0-2 i samma stad 1999. Senast Sverige vann i Dublin var 1949.
Mötet får en extra laddning i och med att svenske domaren Martin Hansson missade en solklar hands i Irlands avgörande play off-match mot Frankrike 2009. Henrys fusk och Hanssons miss kostade Irland en plats i Sydafrika-VM.

Presskonferenserna med förbundskapten Giovanni Trapattoni är också något att se fram emot, den italienske mästartränaren tog över Irland 2008 och utvecklingskurvan är stigande. De största namnen känner ni igen från Premier League – målvakten Shay Given, mittbacken Richard Dunne och anfallaren Robbie Keane – men här finns också mer okänt och spännande som Spartak Moskva-mittfältaren Aiden McGeady.

Efter lottningen till EM-kvalet skrev jag i en krönika att Sverige skulle lägga beslag på en direktplats som bästa grupptvåa vilket man fortfarande har goda chanser att fixa. I den här gruppen är jag inte säker på att Sverige blir tvåa ens, även om känslan kan förändras om Sverige gör ett bra EM nästa sommar och Irland inte ens går dit.

Är det verkligen helt omöjligt att någon rår på Tyskland?
Ja, det kan vi nog slå fast. Tyskland har kört över nästan allt motstånd man ställts mot i alla sammanhang senaste åren, det är semifinaler i VM och finaler i EM, bara Spanien har varit mer framgångsrika men medan Spanien närmar sig en generationsväxling ligger den tyska stommens snittålder kring 25.
Och Miroslav Klose på det.

Senast Sverige och Tyskland möttes i kvalsammanhang var 1985, den klassiska 2-2-matchen på Råsunda där Torbjörn Nilsson frispelade inhopparen Mats Magnusson som skickade in kvitteringen, ett mål som länge såg ut att ta Sverige till Mexiko men ni vet vad som hände efter 1-2 mot Tjeckoslovakien, inget VM.
Därefter har tyskarna stått i vägen både i EM-semifinalen 1992 (2-3) och VM-åttondelsfinalen 2006 (0-2).

Det kommer att krävas play off för att Sverige ska få uppleva det som väntas bli en alldeles fullständigt fantastisk fotbollsfest i Brasilien.

Att matchen Malmö FF-Djurgården bröts var en självklarhet. Det går under inga omständigheter att tolerera att det exploderar bomber runt kameramän eller funktionärer/spelare.

Eftersom det uppenbarligen inte går att direkt peka ut en skyldig/de skyldiga och få ut personen/personerna hade min lösning varit: utrym arenan, spela klart matchen. Det är för många skrivbordsmatcher nu.

Det känns futtigt att diskutera vart poängen ska. Kastades det från Djurgårdsklacken – som polisen hävdar – då ska MFF ha segern. Kom det från sektionen ovanför – som Canal + menar – då ska Dif ha tre poäng. Kastades det från båda sektionerna, ja då blir det inga poäng till något lag.

Men nu är det allvar. Jag har varit försiktig tidigare, inte velat använda överord men nu är allsvenskan illa ute.

Ingen kan längre skylla på medierna eller förbundet, det måste vem som helst förstå att det här håller inte längre. Det är dags att byta ut ramsan ”SvFF – fotbollsmördare” och sjunga mot de som förstör så oerhört mycket mer.

Problemet är att de lösningar som finns, är sådana vi inte villa ha. Men förr eller senare kan vi tvingas till det. Det är inte så väldigt långt borta nu.

PS Smällare? Allvarligt, det var häftigt när man var nio.

Det kom apropå min kollega Simon Banks fantastiska iaktagelseförmåga att snappa upp Kindgrens glädjedans elva sekunder in i det här klippet som han bloggat om och jag postat på Twitter.

Så fort Kindgren kom hem och såg vilket rabalder han skapat så drog han iväg ett mej och en bild:

”Hej Simon och Robert.
 
Just hemkommen från öarna. Skickar er en underbar bild från Ibrox, tagen direkt efter slutsignalen. Kan det bli mycket mer känslor i ett ögonblick? Snacka om äkta glädjetårar.
 
Vill även passa på att hylla alla MFF:are på plats. Vi var ca 300 malmöiter på Ibrox och efter matchen marscherade vi rakt igenom Rangersland, förbi deras pubar på Paisley Road vidare mot vårt Celtichak, The Brazen Head, utan en enda incident. Det enda som hänt i huliganväg var då en kille kissa i en park och fick tillsägelse av en civil turistpolis och då en annan påg planka på T-banan. Så busiga är vi ifrån Malmö. 
 
Nu ska vi klå Dif.
Trevlig helg.
Kindgren”.