Arkiv för kategori personligt

- Sida 1 av 1

Coronakrisen och fotbollen

av Robbie Lauler

I hela mitt liv har jag kunnat luta mig mot fotbollen.

Fotbollen har alltid funnits där på ett eller annat sätt.

Ibland som en krycka, ibland som en språngbräda.

Men den har alltid funnit där. Oavsett vad som hänt i mitt liv, runt omkring mig eller ute i världen har bollarna rullat som vanligt på asfalterade skolgårdar, hårda grusplaner, gropiga gräsmattor eller nuförtiden allt oftare på släta konstgräsplaner från norr till söder.

Fotbollen fanns där när jag sökte mig bort från alkoholisthemmets opålitliga dimma. När jag hängde upp hela tillvaron kring idoler som Brasilien och Zico, IFK Göteborg och Torbjörn Nilsson. När kompisgänget samlades framför gamla VHS-krönikor från Maradona-VM eller -94-sommaren. När jag som spelare själv levde för att förverkliga en dröm. Och tills sist när jag tog klivet in i vuxenvärlden och byggde upp det yrkesliv som har gett mig en god och fungerande vardag (om än med vissa gupp längs vägen).

Naturligtvis är coronakrisens verkliga offer de människor som dör och blir svårt sjuka samt deras anhöriga. De som varslas och sägs upp när företag hackar. Och de som i detta nu, världen över, sliter ut sig inom vården för att försöka hjälpa så många av oss andra som möjligt. Om det ska komma något gott ur detta, utöver de klimatvinster som kan bli ett resultat, så hoppas jag att det leder till en naturlig omprioritering av lönesättningen mellan olika yrkesgrupper. Hur kan exempelvis en sportjournalist tjäna dubbelt så mycket som en sjuksköterska? Hur hamnade vi ens där?

Idrotten, utövarna och publiken är inga offer på det sättet. Idrotten agerar just nu utifrån sunt förnuft. Olika insatser krävs för att sprida ut smittspridningen över tid, enligt de som vet bättre, och då måste idrotten följa. Det är en självklarhet. Men det skapar en situation som jag aldrig riktigt trodde kunde inträffa – en vardag utan fotboll.

Nu finns det för första gången ingen fotboll nånstans. Ungdomsmatcherna som brukar avlösa varandra nere på Skytteholms IP här i Solna är inställda. Det är ingen Premier League klockan 16.00. Ingen svenska cupen i morgon och när allsvenskan kan starta är det ingen som vet.

Vid andra kriser eller tillvarorubbningar brukar jag gå till fotbollen för att uppleva någon slags trygghet mitt i allt elände. Jag har kunnat fängslas av en ung talang, njuta av ett vackert anfall, försvinna iväg i en dramatisk upplösning, för att gå därifrån med skingrade tankar, ny kraft, nytt hopp och en känslan av ”jag har i alla fall fotbollen”.

Men vad har vi nu? Vart går vi nu?

Idrotten och fotbollen är inte coronakrisens första eller största offer. Men det väcker en existentiell fråga. Det är av yttersta vikt att idrotten och fotbollen kan släppas på igen så snart det bedöms som möjligt utan att det förvärrar eller bidrar till coronakrisen.

Jag är orolig för att vi hamnar i ett utdraget läge där idrotten används och utnyttjas som ett sätt för makthavare och beslutsfattare att visa handlingskraft.

Jag påstår inte att vi är där, tvärtom har jag stor tilltro till de åtgärder som just har vidtagits från myndigheternas sida, men jag tycker det är min skyldighet som fotbollsälskare att påminna om att fotbollens och idrottens roll inte är en fråga att ta lätt på. Det är beslut som ständigt måste omprövas och alltid baseras på all tillgängliga fakta och de mest relevanta prognoserna, snarare än populism och krafttagsretorik.

En bransch i förändring – om sportjournalistik våren 2020

av Robbie Lauler

När Alexander Isak gjorde två mål mot Real Madrid i veckan var det Sportbladet Plus som hade rättigheterna att visa matchen. När Armand Duplantis satte nytt världsrekord i stavhopp på 6,17 var det Sportbladet Plus som hade rättigheterna att visa galan. Jag har inte mandat att slänga upp några siffror, men ni förstår själva vad det innebar för vår Plus-försäljning…🔥⚡️ ☄️ 💥.

Det var bland annat det här jag syftade på när jag skrev att ”det är nu tåget går” i en uppmärksammad tweet i veckan.

I princip alla medier satsar idag på betaljournalistik. Just nu ser vi det särskilt bland mindre fotbollssajter. Det kallas ”satsningar” men är en konsekvens av en förändrad annonsmarknad. Det görs av överlevnadsskäl. Och för vissa kommer det att vara dödsrosslingar. Fotbolldirekt lär exempelvis ha lyckats skrapa ihop drygt 300 prenumeranter sedan i höstas. Täcker det ens kostnaden för en enskild Ekwall-krönika? Fotboll Sthlm (och Fotboll Skåne) har en klart skarpare idé, jag tror på Månsson & Co. men de behöver en stark(are) ägare, vem köper?

Dobb? Nja…

Vår före detta stora konkurrent Expressen tvingas spara 115 miljoner, samtidigt ska de – 15 år senare – börja ta ta betalt för sin journalistik. Men det är svårt att backa in i en satsning.

Sportbladet Plus har gett mig och Bohman (som jobbar med allsvenskan) en möjlighet att göra genomarbetad journalistik. Guldplan 2020, Talang 2020 och Scout 2020 är bara några exempel. Lägg därtill vårt fokus på fotbollsekonomi i serien Miljonspelet i allsvenskan.

Det handlar inte om att Bohman och jag är bättre än andra som jobbar med allsvenskan – det handlar om att vi får tid. Vi hinner ringa samtalen. Vi hinner lägga en extra touch på texten. Betalningsviljan skapar en win-win-situation. Och detta märker givetvis läsarna.

De som inte betalar för journalistiken märker det inte eftersom de inte läser det. Men de som läser registrerar. Och beviset är att folk i slutänden faktiskt betalar för Sportbladet Plus.

Personligen ser jag två fördelar: i stället för att vara i händerna på spelbolagens annonsvilja är jag i händerna på läsarnas betalningsvilja. Det passar mig bra. Att dra klick är det enklaste som finns, det kräver ingenting och som vår chefredaktör Lena K Samuelsson nyligen konstaterade: klick är inte den vinnande affärsmodellen.

Att hitta det material folk faktiskt är beredda att betala för i en stenhård konkurrens är den mest kittlande utmaning (sport)journalistiken erbjuder just nu. Det slår förstås mot ens eget varumärke, men det var länge sedan jag slutade bry mig om sådant.

Sportbladet fyller 20 år i år och den obrutna framgångssagan handlar med några få undantag om att det varit ett lagarbete. Varför ändra på ett vinnande koncept?

Nytt årtionde, nya tag

av Robbie Lauler

Grattis alla allsvenska fans, ni får tampas med Generalen ytterligare ett decennium!

Efter en rekordlång semester och tidernas mjukstart har jag kommit överens med nye sportchefen om årets säsongsupplägg.

Jag är peppad och motiverad, hedrad och tacksam över att kunna fortsätta på samma sätt som i fjol, men med en effektivare schemaläggning och ett nytt fokus som kommer bidra till att Sportbladets allsvenska fotbollsbevakning tar nästa journalistiska steg. Mer info om det kommer.

Redan idag smygstartar firma Bohman & Laul med en modern, allsvensk försäsongsklassiker – den flytande listan över bästa värvningarna.

Hittills inför säsongen 2020 det gjorts 40 värvningar till allsvenska klubbar och vi har valt ut 24 stycken som vi tycker att det finns något relevant att säga om. Sedan har vi rangordnat dessa från plats 1 till 24. Min favorit hittills? Plats 18: late bloomern Kristoffer Khazeni, 24, som IFK Norrköping hämtat från IF Sylvia. Kanske den mest spännande fotbollssagan i år. Som spelare påminner Khazeni inte så lite om en ung Kaká när det kommer till drivet med boll.

Listan är som sagt rörlig och uppdateras under våren när nya namn presenteras.

Så det är bara att åka med.

Nytt årtionde, nya tag.

Nu gör vi 2020!

Tack för i år!

av Robbie Lauler
Efter årets intensivaste vecka vad gäller fotbollsnyheter är det dags för Generalen att ta semester efter ett oerhört händelserikt år. Därför blir det en så kallad Bohman-semester – jag är tillbaka en bit in på januari.
Igår medverkade jag i SVT Opinion Live där jag sa att Zlatan Ibrahimovic är en makthavare som kan kritiseras för många saker – man kan till och med avsky hans engagemang i ett spelbolag eller hans hänsynslösa attack på Janne Andersson härom månaden – men i just den här Malmö/Bajen-debatten har Zlatan inte gjort något fel.
Föreningen Malmö FF är, har alltid varit och kommer alltid vara större än fotbollsstjärnan Zlatan Ibrahimovic, därför tycker jag att reaktionerna mot Zlatan är ovärdiga (ja i vissa fall direkt vedervärdiga).
Per Bohmans tunga avslöjande om Zlatans delägarskap i Hammarby var den största nyheten denna vecka, men inte den enda.

För dagen innan hade Östersunds FK nekats elitlicens och kommer därmed flyttas ner i superettan om inte överklagan går igenom

Och sedan bröt Dickson Etuhu tystanden i en intervju med Sportbladet.
Markus Rosenberg avslutade karriären på hemmaplan på det mest magnifika och sagolika sätt svensk fotboll skådat, och toppade det med ett Zlatan-resonemang som på fullt allvar kan jämföras med Jesus bergspredikan vid Galileiska sjön.
Och sedan idag – Fredrik Ljungberg blir tränare för fuckin’ Arsenal. Möjligen bara tillfälligt, men ändå.
Nä, är det någon gång man ska göra en ”Bohman” och ta en semester som sträcker sig över tre kalendermånader så är det tamefan nu.
Allt gott!

En ärlig man, i en oärlig tid

av Robbie Lauler

‪Det är några månader sedan. Jag hade varit på kinarestaurangen Hongkong för ett affärsmöte. Då kom Lennart Johansson och Matte, hans personliga assistent. Lennart åt ofta lunch på Hongkong. ‬

Jag hade gjort en intervju under hösten 2018 där han pratade om hustrun L‪olas bortgång. ‬
‪Då var han pigg. ‬
‪Nu var han trött.‬
‪Jag sa till sportchefen när jag kom in på redaktionen:‬
‪- Lennart har inte långt kvar nu.‬
‪Mötet på kinarestaurangen blev sista gången jag träffade Lennart. ‬
‪- Hur mår du? frågade jag.‬
‪Det viftade han bort.‬
‪- Mår Du bra? sa Lennart och släppte inte min hand. ‬

‪Lennart Johansson brydde sig mer om andra än sig själv. Hans styrka var att kliva rakt in en strid mellan två olika uppfattningar och få alla att enas om en framkomlig väg. Han var fenomenal på att hitta lösningar. ‬”Johansson” som han ofta kallades.
‪Han jobbade in i det sista. Det lindrade saknaden efter hustrun Lola. Lennart behöll sitt kontor på Svenska Fotbollförbundets kansli. Jag vet att Lennart älskade fotbollen. Och han höll AIK ännu högre.‬

I den sista intervjun beskrev jag honom så här:‬
En ärlig man, i en oärlig tid.
Medan pamparna i de stora fotbollsförbunden åkt dit en efter en har det aldrig riktats några misstankar mot före detta Uefa-president Lennart Johansson”.
‪I fredags ringde en chef och berättade att det kommit ett tips om att Lennart åkt in på sjukhus. Jag ringde hem till Lennart, han hade fortfarande hemtelefon, men fick inget svar. Jag brukade ringa honom i bland, inte alltid för intervjuer, utan för att jag tror att han uppskattade det. Jag tror att alla människor som blir gamla, som förlorar vänner och livskamrater, kan känna sig ensamma. Hur många barn och barnbarn de än har, och Lennart hade många. ‬

‪Jag ringde dagen efter också men ingen svarade. Och inte när jag ringde i måndags heller. Jag förstod att det var allvar. Lennart Johansson, 89, hade slutat svara i telefon.
‪Men även om jag hade fått tag på honom, så ‬hade han säkert viftat undan oron och frågat med den genuina inlevelse hos någon som bryr sig mer om andra än sig själv:
– Hur mår Du?

Nu har det blivit din tur att vila, Lennart, vare sig du ville det eller inte.
Och vila i frid, för det har du sannerligen förtjänat.
Lennart Johansson 1929-2019

Kategorier Nyheter, personligt
Taggar fotboll

Nya tag 2019

av Robbie Lauler

När jag lanserade min bok (Alkisbarn // Fotboll, fylla och fajt) i våras lovade jag att fem kronor per sålt exemplar under 2018 skulle tillfalla Bris, Barnens rätt i samhället. Boken trycktes i 3000 inbundna exemplar och majoriteten är vad jag förstår sålda. Någon ny upplaga är inte planerad, däremot kommer boken ut som pocket i april.

Det dröjer tydligen tills alla returer är räknade osv innan det går att veta exakt hur många inbundna ex som såldes under 2018. Men skit samma: Jag chansar på att resten blir sålda på ett eller annat sätt framöver. Jag har därför swishat 15 000 kronor till Bris enligt överenskommelsen med mig själv.

Min nyårsförhoppning är att alla barn som Bris har hjälpt 2018 får ett bättre 2019. Det är så vi tar oss framåt, med ett litet steg i taget i rätt riktning.

Ett innerligt tack till alla er som köpte boken, ett extra varmt gott nytt år just till er, det här gjorde vi tillsammans, det är era pengar och nu kommer de till nytta.

Jag vill också skriva ett par ord direkt till Dig som är ensam just i kväll, nyårsafton 2019.

Kanske känns ensamheten aldrig så mycket som just på nyårsafton.
Att inte vara bjuden.
Att inte ha någon att bjuda.
Att vara den ingen tänker på.
Man undrar varför?
Är det något i ens beteende?
Kanske hade man mängder av vänner förut, men idag finns det få eller inga kvar i ens närhet.
Man undrar var det gick snett. När det började. Hur det kunde gå så långt att nyårsafton 2018 sitter man helt själv utan att ha någon att fråga varför.

Ni som är ensamma, ni är inte ensamma. Vi är mängder av människor som genomlider eller har genomlidit den här satans kvällen ensamma. Det är inte vårt fel att våra bekanta inte hade lust eller ork att ställa fram en stol till. Gått igenom telefonlistan igen. Tänkt efter lite.

Så vi vände ensamheten till vår fördel. Vi accepterade och omfamnade den. Vi tog kontroll över våra känslor och vårt öde och vi gick köpte något att äta och satte på en bra film och när raketerna flög i luften från grannens balkong så log vi för oss själva i vår soffa för vi visste att vi hade blivit lite modigare och tryggare inför nästa år. Och under det året behandlade vi våra medmänniskor särskilt väl och var extra ärliga mot både vår omgivning och oss själva, och om ingen jävel bjuder oss på nyårsfest då heller, då vet du åtminstone en sak till ett hundra procent:
Det är deras förlust, inte din.

Gott nytt år.
God fortsättning.
Med nya tag, mot 2019.

Kategorier personligt
Taggar personligt
Sida 1 av 1
  • Tjänstgörande sportredaktör: Jonathan Andersson
  • Sportchef: Patric Hamsch
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori, Patric Hamsch
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB