Dagen började med att jag bombarderades med den här artikeln, skriven av min GP-favorit Elin Fredriksson.
Först tänkte jag låta bli att kommentera den, men det går inte, den är en guldgruva.
Först och främst dammas den fina gamla Ek Wallraff-beskrivningen ”en vandrande 40-årskris som har ramlat ner i en burk med fingerfärg” av igen. Kan inte läsas nog ofta.
Sedan erkänner wallraffaren utan att skämmas att hans favoritband är Gyllene Tider och utvecklar:
– Sådana här nya artister som är populära, som Kent och Håkan Hellström, har jag ingen koll på alls.
…Kent bildades 1993 och Håkan Hellström grundade Broder Daniel 1989. Apropå nya artister.
På Twitter skyller Ek Wallraff allt på journalisten (givetvis): ”När du känner ett klassiskt göteborgskt förakt från den som gör en intervju med dig och du ändå låtsas som ingenting. DEN känslan!”.
Exakt. I Göteborg kan vi ibland störa oss på den dryga, intoleranta och välbeställda överklassen, framför allt ur ett journalistiskt perspektiv. Journalistik handlar trots allt mer om att ta ställning för den lilla, svaga och utsatta människan framför att stryka överheten medhårs.
Samtidigt, i en annan del av Ankdammen, pågår ett tajfs mellan komikerna Magnus Betnér och Broder Birro. Birro ska sluta twittra eftersom han fick en del skit efter en krönika där perspektivet är det rakt omvända: han slår nedåt, mot de svaga och utsatta.
Efter Betnérs reaktion gråter Broder Birro ut i branschpressen, han är trött på att bli ledsen och arg:
– Det är aldrig någon som ställer hatarna till svars. De gör en karriär på att hata andra människor.
…där är Broder Birro spot on: han är själv det tydligaste exemplet på en person som gjort karriär på just hatet. Här en ammanställning över vad han har kallat kollegor och andra genom åren. Senast var Olof Mellberg en ”reumatiker på styltor”.
Ett viktigt förtydligande: medan gnabbet med Ek Wallraff är konkurrenttugg med glimten i ögat är kritiken mot Broder Birro viktig och relevant. Ek Wallraff är en okej TV-reporter och riktigt bra bloggare medan Birros journalistik kan bestå av vad som måste vara rena lögner som helt ogenerat publiceras i en stor tidning och på deras nätsida. Då syftar jag i första hand på hans insatser inom sporten där jag har koll. Tittar man på vad han skriver om utanför sporten framstår det inte sällan som influerat av Jimmie Åkesson.
Så jag säger ungefär som Palme sa i sitt jultal från 1972:
– Eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret. Nu fogas ett nytt namn till raden: Birro, vintern 2011.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Över till fotbollen.
Sebastian Larssons eventuella övergång till Blackburn har blivit en härva. Riktigt roligt är när en lokal Eskilstuna-krönikör går ut och kräver att stadens stora fotbollsson (just nu) bör ha sin pappa som agent i stället för nuvarande Per Jonsson. Svante Larsson i all ära men kan han verkligen Fifas regler på sina fem?
Zlatan spelar träningslandskamp på Cypern i februari. Nya tider nu.
…men mest spännande med Erik Hamréns jättetrupp: får Fredrik Ljungberg en plats? Hoppas det. Men ni vet vad som gäller: vad säger Zlatan?
Lasse Lagos får ny roll på förbundet. Han blir rådgivare och ska hjälpa till med utvecklingsfrågor. Den gamle gråskallen (som han själv brukar kalla sig) ska utveckla svensk fotboll…jag vet inte hur ni känner kring det men jag är tveksam till att Lagos är visionären vi länge sökt.
…att han hamnade på förbundet igen visar däremot exakt hur het ex-förbundskaptenen är på marknaden: strax framför fiskpinnarna.
Då kanske Lagos är hetare på en annan marknad…ni hörde väl radiointervjun under Idrottsgalan där han småstöter på SR:s Linn Nenzén? Rena rama Svennis-takterna.
Fredag är veckans bästa dag. I kväll blir det På Spåret, en dubbelbottnad med extra ost och en bättre påse löst. Självklart köps godiset på 7-Eleven som har bättre utbud än den där Karamellkungen som alla stora mataffärer kör på. Bäst av alla: Jam Jam i Globen.
…extra laddade är vi i kväll eftersom det är tungviktsmöte: Adam Alsing och Ebba Blitz vs Martina och Erik Haag. In paret Haag we trust.
Till sist: det här med bröderna Birros och rullstolsbundna…vad är den djupare förklaringen? Nu Peter också.