– Gör inga fler socialistiska experiment med det här landet, varnade Fredrik Reinfeldt i sitt tal på Moderaternas bolagsstämma i dag.

Vilket socialistiskt experiment är det han syftar på? Rimligtvis de 44 år (1932-1976) då Socialdemokraterna styrde det här landet.

Vad gjorde då S under de här åren som är så förbrytligt? Det finns ju en del att välja på. Är det arbetslöshetsförsäkring, egnahemslån, förbättrad folkpension (1932)? Förebyggande mödra- och barnavård (1937)? Legaliseringen av preventivmedel (1938)? Statsbidragen till fria skolmåltider (1945)? De allmänna barnbidragen (1947)?

Allmänna sjukförsäkringen (1955)? Arbetstidsförkortningen (1958, 1967, 1970)? Allmän tilläggspension (1960)? Vårdbidraget för barn med funktionsnedsättning (1964)? Enhetliga, låga avgifter vid läkarbesök? (1970)? Allmän tandvårdsförsäkring och utbyggd folktandvård (1973)? Allmän förskola för alla sexåringar (1973)? Kostnadsfri preventionsrådgivning och liberala abortlagstiftning (1974)? Föräldraförsäkringen (1975)?

Eller handlar det bara om att S aldrig sänkt skatterna lika mycket som Fredrik Reinfeldt?

Så här ser Fredrik ”Stridshingst” Reinfeldt ut. Ja, åtminstone om man får tro vår tecknare, Robert Nyberg.

Ingen har väl missat att statsminister Fredrik Reinfeldt i helgen kom ut som stridshingst. Se där, ja.

Men vad är det?

Till Aftonbladet säger historieprofessorn Dick Harrison att en stridshingst är en ”häst som är väldigt, väldigt dyr att föda upp”.

En sökning i mediearkivet Retriever ger vid handen att ordet ”stridshingst” tycks förekomma i svensk press för första gången i februari 1993 då Dagens Nyheter citerar Virginia Woolfs ”Orlando”:

Orlando beklagar att hon när hon kommer hem till England inte längre får ”stoltsera på en stridshingst utanför Whitehallväl har satt foten på engelsk mark är att servera te och fråga mina herrar hur de önskar det. Använder ni socker? Behagas det mjölk?” Hennes tanke föder ett svar: ”Fan ta dom!”

Andra som beskrivits som stridshingstar i svensk press är, för övrigt, det norska EU-motståndet (Expressen 931101), arbetarförfattaren Ragnar Jändel (SvD, 970907), diplomaten Lakhdar Brahim (SDS, 011214) och hockeyspelaren Magnus Wernbloom (TT, 040215).

Du är fem år gammal och du är tillsammans med din mamma på lekplatsen. Du gungar, du hoppar runt och åker rutschkana. Det är andra barn där, andra föräldrar.

Plötsligt får din mamma en fråga från en annan mamma. Du hör hur den andra mamman frågar:
– Tycker du att ditt barn är snällt?

Din mamma blir tyst. Hon tittar på dig. Hon ser dig rakt i ögonen.

– Det där får du svara på.

En liknande scen har utspelat sig på en helt annan lekplats.

Det blir skattesänkningar igen – Moderaternas huvudnummer inför budgetförhandlingarna är ett femte jobbskatteavdrag.

Det berättade statsminister Fredrik Reinfeldt i ett regnindränkt tal i helgen.
I Moderaternas egna uträkningar – återgivna i en rad medier de senaste dagarna – av hur mycket pengar en rad grupper kommer få ser det ut så här:

Det blir nog svårt.

Slår man i SCB:s lönestatistik så är en genomsnittlig månadslön för en undersköterska 24 100 kronor.

Genomsnittslönen för ett vårdbiträde är 21 800 kronor. En förskollärares genomsnittliga månadslön är 25 900 kronor. En städares är 20 600.

Jämför gärna de siffrorna med Moderaternas utsikter för nästa år.

Jag kontaktar fackförbundet Kommunal och ber dem om hjälp. Enligt Kommunals lönestatistik (från november 2012) ligger en undersköterskas medellön på 22 300 kronor i månaden. Men den genomsnittliga arbetade tiden för en undersköterska är 82 procent.

Ett vårdbiträde har en medellön på 20 400 kronor, men jobbar i genomsnitt bara 66 procent. Här måste medellönen upp med 18,63 procent om Moderaternas titt in i spåkulan ska stämma nästa år. Städare har en medellön på 20 700 kronor, men jobbar 82 procent i genomsnitt.

En sak till man kan notera att Moderaterna anger att en städare får 176 kronor mer i plånboken efter skattesänkningen och en universitets-­ och högskolelärare med 38 500 kronor i månaden får 337 kronor mer.

Men Moderaterna vill inte bara sänka skatten genom ett nytt jobbskatteavdrag. De vill dessutom höja brytpunkten för statlig inkomstskatt – vilket innebär att höginkomsttagare kommer få betydligt större skattesänkning.

Lite längre ner i Moderaternas pm framkommer det också att universitets- och högskoleläraren kommer få ytterligare 252 kronor i skattesänkning genom den sänkte brytpunkten.

Totalt får universitets- och högskoleläraren alltså 589 kronor i skattesänkning.

Det är betydligt mer än undersköterskan – både i kronor och som andel av inkomsten.

I helgens sommartal gjorde Fredrik Reinfeldt en stor poäng av att han ville sänka skatten för ”vanligt löntagare”.

Några svar på varför han tycker att höginkomsttagare ska ha större skattesänkningar än låginkomsttagare har han inte gett än. Inte heller varför Moderaterna – igen – vill låtsas att låginkomsttagare tjänar mer än vad de gör.

Daniel Swedin

Efter Tobias Billströms (M) uttalande där han gjorde skillnad på ”blonda och blåögda” och diverse andra skumma figurer härsknade S-ledamoten Peter Persson från Jönköping till och lämnade in en interpellation (2012/13:370 Förtroende för statsråd) till statsministern där han ställer frågan hur det kommer sig att Fredrik Reinfeldt har förtroende för Tobias Billström.

Nu har svaret kommit från Statsrådsberedningen:

Interpellation 2012/13:370 överlämnas till Justitiedepartementet sr Billström.

Frågan om statsministerns förtroende för Tobias Billström ska alltså besvaras av… Tobias Billström.

Tyvärr verkar S-ledamot Persson blivit sur av svaret och dragit tillbaka interpellationen. Jag hade gärna velat höra Billströms förklaring…

Anders Lindberg

Minns ni Framtidskommissionen?

De fick i uppdrag av Per Schlingmann att i statlig regi ordna pr-turnéer och ta fram valmanifest åt alliansen. Kommissionen presenterades som den här mandatperiodens stora prestigeprojekt på senhösten 2011.

Kommissionen mötte världen i november 2011 vid ett seminarium på Blackebergs gymnasium i västa Stockholm. Alla partiledare var där, Fredrik Reinfeldt var sur, det var barn som sjöng och Jens Assur visade fotografier.

Sedan dess har vi inte hört av dem. Eller, jo, Fokus skrev ett längre reportage om Schlingmann och hans kommission. Det bestående intrycket av den texten är väl att kommissionärerna tyckte om att flyga flygplan och att läsa olika utländska magasin.

I dag kom Framtidskommissionens slutdokument. Inga barnkörer och inget Blackebergs gymnasium, den här gången. Men väl en av de tommaste debattexter som har publicerats i det här landet.

I Svenska Dagbladet skriver statsminister Reinfeldt, utbildningsminister Björklund, näringsminister Lööf och socialminister Hägglund i fullt gravallvar att det är länge sedan Sverige fick färgteve och fyrtiotimmarsarbetsvecka.
De skriver – med samma gravallvar – att Framtidskommissionens rapport är ett bidrag till ditt pladdrande vid köksbordet i kväll.

Jag ber att få påminna om vad kollegan Ingvar Persson skrev när Framtidskommissionen sjösattes:

Risken är uppenbar att Reinfeldts framtidskommission går samma öde till mötes som förra mandatperiodens storsatsning, Lars Leijonborgs Globaliseringråd. Tillsammans med toppar från universiteten och arbetsmarknaden deltog inte mindre en fem statsråd under två år i arbetet.

I dag har fyra av de fem ministrarna fått lämna regeringen.

Resultatet blev en slutrapport med förslag om bättre utbildning, mindre krångel, lägre skatter och en försvagad anställningstrygghet. Ungefär som en slumpvis vald vecka av debattartiklar i Dagens Nyheter.

I dagens ministertext finns inga förslag – utöver att mätmetoderna måste ändras. Så efter ett och ett halvt år kommer nu en lista på allt som är svårt: klimatförändringar, vi lever längre, välfärdens finansiering, ojämställda löner, arbetsmiljöfrågor, human och rättsäker migrationspolitik.

Nå, i ärlighetens namn så låg det inte i Framtidskommissionens uppdrag att ta fram skarpa förslag. De skulle ju bara berätta för Fredrik Reinfeldt att kvinnor tjänar mindre än män och att ekosystemet håller på att haverera.

Nu är det sagt.
Men så hamnade debattartikeln i Svenska Dagbladet och inte i Dagens Nyheter också.

Daniel Swedin

Läs också: Besvikelse efter flera års utredande (Pekka Mellergård, SDS)

Kvinnorna förlorare i löneligan

Utvecklingen har vänt. Nu ökar inkomstskillnaden mellan kvinnor och män. Det visar nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). […] Enligt SCB beror skillnaden framför allt på att kvinnor jobbar i låglöneyrken i större utsträckning än män, arbetar mer deltid samt att kvinnorna är sjuka och föräldralediga mer än män.

Försäkringskassan: När kommer han dö?

En 23-årig cancersjuk medlem i Ung Cancer hörde på måndagen av sig till generalsekreteraren vid organisationen, Julia Mjörnstedt, med ett rop på hjälp. Försäkringskassan vägrade ge honom fortsatt sjukpenning om de inte fick ett datum på hans beräknade dödsdag.

Så utvecklas arbetslösheten

Arbetslösheten har ökat i alla grupper – men ingen har det så tufft på arbetsmarknaden som de under 25, och detta trots att regeringen menar att de angripit ungdomsarbetslösheten genom generellt sänkta arbetsgivaravgifter när man anställer unga.