I dag skriver jag en text om bemanningsföretaget Orange, som ägnar sig åt lönedumpning i den svenska vården. Bolaget har även haft verksamhet i vårt grannland Norge, men i början av maj fick man nog.

Här kommer lite länkar om Oranges uttåg ur Norge.

Nå kastes Orange Helse også ut av Oslo (Fagbladet):

Det er tre punkter i kontrakten som er bakgrunnen for at kommunen nå sier opp samarbeidet med Orange Helse:

• Gjentatte brudd på lover, forskrifter og instrukser.

• Gjentatte brudd på forhold som går ut over brukernes helse og trivsel.

• Gjentatte brudd på manglende evne/vilje til å etterkomme Oslo kommunes pålegg om å oppfylle kontrakten.

Sier opp avtalen med Orange Helse (Kommunalrapport)

Millionkontrakter med flere av landets kommuner står på spill for Orange Helse AS fordi vikarer blant annet har jobbet ulovlig mye.

Slutt for Orange Helse i sykehusene (Sykepleien)

Vikarbyrået Orange Helse har rotet med lønnsutbetalinger og brutt arbeids- og hviletidsbestemmelsene på norske sykehus. Nå er rammeavtalene med tre helseregioner sagt opp.

I samband med det norska regeringsavtalet mellan Høyre, Fremskrittspartiet (Frp), Venstre (V) och Kristelig folkeparti (Krf) har många – däribland den här ledarsidan – särskilt uppmärksammat Fremskrittspartiet och hur det partiet kan förändra Norge.

Men det är inte bara Frp som oroar. Som regeringsunderlag finns även, som sagt, det förmenta mittenpartiet Kristelig folkeparti. Och de har i ett särskilt avtal med Høyre och Fremskrittspartiet kommit överens om att norska husläkare ska få något de kallar ”reservationsrätt”.

I praktiken innebär det att läkare ska ges möjlighet att vägra att hänvisa kvinnliga patienter till abortkliniker.

Redan i dag kan norska lägare vägra att utföra vissa medicinska ingrepp – som abort – om det strider mot läkarens religiösa eller moraliska övertygelse.

Liberala Venstre var det enda borgerliga partiet som lät bli att signera avtalet. Men Krf, Høyre och Frp har tillsammans majoritet i Stortinget.

Till NRK säger Krf:s partiledare Knut Arild Hereide att den nya regeringen ska sätta sig med den norska läkarförening och förhandla fram en reservationsrätt i frågor som rör liv och död. ”Abortfrågan är en av frågorna som är viktiga för oss”.

Ändra länder som har samvetsklausuler i sin abortlagstiftning är Polen och Italien.

Per Sandberg är förste vice partiordförande i norska Fremskrittspartiet och har suttit i Stortinget sedan 1997.

Han är en av Frp-politikerna som förhandlat fram samarbetsavtalet med de borgerliga partierna och ska se till att få fram en ny regering med Høyre.

Sandberg satt fram till valet i september som ordförande i Stortingets justitieutskott och kommer sannolikt få en tung post – kanske som justitieminister – i den nya regeringen.

Han har nyligen lovat att man ska rensa fängelset Ullersmo på norska fångar och i stället samla alla utländska fångar där. Fångarna på Ullersmo ska inte få permission eller dagpenning och inte längre få titta på tv.

I våras föreslog han att romer ska förbjudas i Norge.

Han vill stänga gränsen mellan Grekland och Turkiet.

Han vill också förbjuda muslimska huvudplagg på Norges alla universitet och högskolor.

Tidigare har han föreslagit att alla asylsökande ska id-märkas elektroniskt.

Han har också slagit fast att kulturer och raser inte kan blandas om Norge ska vara ett fortsatt harmoniskt samhälle.

Sandberg har också hävdat att de tidigare statsministrarna Bondevik och Stoltenberg är indirekt ansvariga för varje mord som någon med ”fremmedkulturell bakgrunn” begår i Norge.

Han har föreslagit att föräldrar ska kunna utvisas om deras barn begår brott.

Per Sandberg har också dömts för att i slutet av 90-talet ha skallat och slagit en asylsökande man från före detta Jugoslavien.

– När vi kommer in på finansdepartementet så river vi ner tapeterna, det första vi gör. Sedan kastar vi möblerna och åker till Ikea och köper nya. Allt ska bytas ut.

Så säger Per Sandberg, norska Fremskrittspartiet vice ordförande, i en intervju med tidningen Klassekampen.

Intervjun är förvisso gjord innan gårdagens val, men den säger något om vad Fremskrittsspartiet ser framför sig.

Norge ska förändras och nu blir det åka av. Eller, drag under galoscherna som vi väl säger i Sverige.

Vi vet hur Frp allra helst vill förändra Norge. Det handlar inte bara om att slänga möbler.

Och det verkar alltså bli finansdepartementet som högerledaren Erna Solberg ger till det främlingsfientliga partiet.

Det är unikt i Skandinaviens politiska historia att ett främlingsfientligt parti släpps in i regeringen, men ett visst utbyte mellan Høyre och Frp har funnits sedan längre.

Dagsavisen har undersökt de förslag som den nuvarande högerledaren Erna Solberg genomförde som kommunminister mellan 2001 och 2005.

Av de 23 ändringar som hon genomförde i norsk asyl- och integrationspolitik hade alla utom ett sitt ursprung i förslag som tidigare lagts fram av Fremskrittspartiet.

Solbergs tuffa framtoning gav henne smeknamnet ”Jern-Erna”

I går valdes hon till statsminister.

På Høyres valvaka fanns bland annat Moderaternas partisekreterare Kent Persson och Stockholms starke man, Sten Nordin. Moderater och MUF:are har varit på plats i Norge och kampanjat för en regering ledd av Høyre.

Det har också väckt frågor om hur det svenska partiet ser på ett eventuellt samarbete med Frp.

Det är förståeligt att Moderaterna vil se en borgerlig regering även i vårt västra grannland – men är det värt vilket pris som helst?

Svaret tycks inte självklart.

MUF:s ordförande, Erik Bengtzboe, försvarar Høyre-Frp-koalitonen med att norska Senterpartiet nog inte heller har så bra asylpolitik.

André Assarsson, chefsstrateg för M i Stockholms län, tycker att eftersom S ville bilda regering med V 2010 så är det inte konstigt att Høyre vill regera med Frp.

Sara Skyttedal, chef för Kristdemokraternas ungdomsförbund, tycker det är logiskt att ha ”nån som står i tältet och kissar ut, än utanför och kissar in”.

I SVT åbäkar sig Kent Persson när han får frågor (”vi får se vad politiken blir”) och slutar i att Jimmie Åkesson vill ha Stefan Löfven som statsminister.

Vi känner igen den svenska högerns oförmåga att tala klaspråk när likvärdigheten och liberala kärnvärden hotas. DN:s Peter Wolodarski har förtjänstfullt skrivit om hur Moderaterna applåderat både Silvio Berlusconi och ungerska Fidesz.

Förhoppningsvis säger konstrandet under de senaste dygnen ingenting om hur det kommer låta när det ska sys ihop en svensk regering 2014.

Läs också:

• Isobel Hadley-Kamptz skrev i Expressen om när Frp:s Siv Jensen var i Sverige 2009 och träffade svensk högerintelligentsia.
• Politisms Eric Rosén frågar hur man kan applådera en Frp-regering.

Enligt den allra senaste sammanvägningen av norska opinionsmätningar så kommer norrmännen att rösta så här i dag.

Den sittande regeringen får enligt de här siffrorna ihop 70 mandat. Høyre, Venstre och Kristelig folkeparti får 71. En öppen affär? Nja, vi ju Fremskrittspartiet (får 28 mandat, enligt poll of polls) som med största sannolikhet släpps in i regeringen och då har vi vips en borgerlig majoritet.

Men detta är som sagt inte valresultatet. Klockan 21 i kväll stänger vallokalerna och de första prognoserna för valresultatet kommer strömma in.

Och det finns en hel del spännande frågor som då kommer få sina svar.

Vilket parti blir störst – Høyre eller Arbeiderpartiet? Socialdemokraterna har valspurtat ordentligt, men enskilda mätningar spår fortfarande att Høyre blir störst. I Dagbladet säger statsminister Jens Stoltenberg att det nu är viktigt att väljarna ser till att Ap blir starka, om det skulle bli så att de borgerliga partierna inte lyckas bilda regering. Då står han och Ap redo…

Hur kommer det gå för Miljøpartiet de grøna? Allting pekar på att de kommer in i stortinget, men klarar partiet fyraprocentsspärren (i Norge får små partier behålla de mandat de vinner i valkretsarna, men det krävs fyra procent för att kunna få utjämningsmandat)? Och skulle de kunna tänka sig att bli regeringsunderlag för att hålla Frp borta från makten?

Kommunistiska Rødt ser också ut att kunna komma in i stortinget. Partiet kommer inte klara fyraprocentsspärren med partiledaren Bjørnar Moxnes lär kunna få ett mandat

Kommer Sosialistisk ventre att klara spärrgränsen? Sv i flera opinionsmätningar hamnat under fyraprocentspärren och riskerar att förlora nästan alla mandat på stortinget. Det samma gäller liberala Venstre.

Redan i förra valet fick Venstre stöd av 3,9 procent av väljarna och bara två mandat på stortinget. I valrörelsens slutskede har dock Venstre ökat och enligt en opionsmätning från norska TV2 kan partiet komma att göra sitt bästa val på 44 år. Senterpartiet – som i dag sitter i Jens Stoltenbergs rödgröna regering – ser å sin sida ut att göra sitt sämsta val på 44 år…

Klockan 21 stänger vallokalerna, som sagt. Allt (nästan) kan hända.

Politiker – kanske alldeles särskilt de svenska – berättar gärna om hur de helt otvunget träffar helt vanliga människor som helt otvunget berättar hur bra de tycker om politikerns program.

I senaste partiledardebatten berättade Jan Björklund (FP) om hur en restaurangägare kunnat anställa flera hundra ungdomar tack vare Björklund. Annie Lööf (C) har varit på en glassfabrik och blivit hyllad av helt vanliga människor. Fredrik Reinfeldt (M) har berättat om hur han vill sänka skatten för vd för en taxifirma i Eskilstuna.

I Norge har den socialdemokratiska statsministern Jens Stoltenberg tagit det hela ett steg längre.

I stället för att brodera ut sina tal med berättelser om vanliga människor han träffat så har han låtit smygfilma när han träffar dem.

Stoltenberg – som uppenbarligen inte kört bil på åtta år – har helt enkelt utgett sig för att vara taxichaufför för att höra vad vanliga norrmän tycker om helt vanliga saker. Med taxichaffisar pratar man ju helt otvunget om ditt och datt, säger ju klyschan.

Det blir ett ganska roligt klipp. Stoltenberg framstår som lagom sympatisk och passagerarna blir glada över att få åka bil med landets statsminister. Så mycket prat om politik blir det däremot inte.

Det lär förmodligen inte hindra våra svenska politiska konsulter från att försöka kopiera inslaget. Över 255 000 har redan sett det och det har fått medieuppmärksamhet i USA, som ju bland annat är känt för att vara Barack Obamas hemland.

Det finns väl egentligen ingenting som talar emot att vi under sommaren 2014 får se youtubeklipp där Anders Borg leker frisör, där Fredrik Reinfeldt i lösmustach låtsas vara bartender eller Jan Björklund extraknäcker som jobbcoach.

Det enda som kan rädda oss är väl insikten att svensk politik redan testat på det där med frejdiga dolda kameran-inslag där man pratar om ditt och datt: SVT:s valstugereportage.

Daniel Swedin