Oj, jag fastnar ibland i mina tankar. Ni vet det där ständiga ältandet. Ojojoj vad jag då måste be min omgivning om ursäkt, men det är OK.

Vårt sinnes arbete är att tänka, precis som våra ögons arbete är att se och vårt mag-tamsystems arbete är att smälta maten. Men vi människor, iallafall några av de jag känner och då även jag, har lätt att fastna i tänkandet. Det är omöjligt att stoppa tänkandet, men jag försök att inte fastna.

Vår benägenhet att fastna i våra berättelser gör oss bara maktlösa. Jag kan bli lite tokig på mig själv när detta händer. Berättelserna kan handla om vår uppväxt, våra medmänniskor, vårt arv, sociala omständigheter och våra vanor. Dessa berättelser som gör våra liv säger till oss att vi är utsatta för krafter utanför vår egen kontroll. Men det är just när vi fastnar i vår livshistoria som vi riskerar att bli ett offer istället för en aktör i vårt eget liv. Låter inte så kul, eller hur?

Men hur göra? Första steget är oftast att stanna upp och observera vad som eg pågår och sedan förstå att vi har ett val, om vi skall göra någonting eller inte. Vi kan lära oss att vi har ett val, hur vi ser på saker och ting. Vi kan även lära oss att det finns någonting mer än tankar och känslor i vårt liv och vi låter inte tankarna styra. Vi kan även lära oss acceptera det ständiga flödet av tankar och känslor och att vi inte handlar när impulsen kommer. Lycka till idag!

Med värme
Anna