Asanas är den del inom yogan som är mest känd i västvärlden. Själva ordet asana kommer från sanskrit ordet ”Aas”, vilket betyder existens. I praktiken är det klassiskt sett kroppsställningar som utförs långsamt och där man håller samma position en längre stund. Numera finns det många varianter av yoga som tolkar asanas på olika sätt vilket innebär t.ex. att en asana inte alltid hålls en längre stund. Den klassiska indiska texten Hatha Yoga Pradipika skriver att asana åstadkommer såväl fysisk som psykisk stabilitet, hälsa och känsla av lätthet i kroppen.

Trots att de flesta tror att yoga är lika med asanas/ställningar är det bara en liten del av hela yogan. I Patanjali Yoga Sutras som är den första fullständiga texten om yoga kommer asanas som steg nummer 3. Det första steget av åtta är yama som behandlar hur människan bör interagera med den yttre världen, medan steg nummer 2 är niyama som handlar om hur man bör arbeta med sin egen inre värld.

Patanjali definierar asana som en stabil och bekväm ställning. En asana består av tre steg där det första är att inta positionen, det andra själva ställningen och det tredje är att släppa positionen. Patanjalis definition innebär att när man intar och släpper ställningen ska man göra det med sakta och stabila rörelser. När man rör sig på detta sätt tränas musklerna och hjärnan. Man får en större medvetenhet över sin kropp och sina rörelser. Snabba och plötsliga rörelser ska undvikas, speciellt eftersom de kan skada en kropp som inte är uppvärmd. Man ska utföra en asana efter bästa förmåga, alltså aldrig forcera en ställning. Alla asanas är inte svåra utan det finns olika svårighetsgrader och de flesta asanas kan en majoritet utföra. Det viktiga är inte hur flexibel man är och hur mycket man kan böja sig i en asana utan med vilken medvetenhet och intresse man utför en asana. Det är när man utför yoga med medvetenhet som resultaten kommer.

Ställningar inom aerobics och gymnastik med sina snabba rörelser är alltså inga asanas. Det innebär ingen stabilitet och ingen bekvämlighet. I dessa motionsformer ligger det egentliga fokuset på att utföra flera positioner inom ett kort tidsintervall och att stretcha kroppen till maximum utan komfort.

Asanas å andra sidan är annorlunda då man intar ställningen med sakta och kontrollerade rörelser, håller ställningen med stabilitet, komfort och avslappning samt släpper ställningen sakta och kontrollerat. En stor skillnad ligger också i andningen där man vid snabba rörelser inte har någon kontroll över sin andning och i asanas som utförs sakta kontrollerar man andningen. När man utför asanas ökar den endokrina och hormonella aktiviteten vilket inte är fallet med vanlig motion. Till att börja med kan det vara svårt att inta ställningar sakta och att känna sig bekväm i slutpositionen. Därför är utvecklingen inom asanas klassificerad i fyra nivåer. De är som följer:

I den första nivån ligger fokus på att uppnå stabilitet i musklerna, oavsett om de är spända eller avslappnade. Tanken är att stabilisera kroppen och dess processer.
När stabiliteten i musklerna är uppnådd i en asana är nästa steg att känna sig bekväm i den. Man ska kunna behålla ställningen bekvämt och känna lätthet.
Därefter ska man kunna slappna av musklerna, vilket leder till att man upplever ännu mera stabilitet och bekvämlighet. När musklerna är avslappnade blir sinnet också lugnt och avslappnad.
När man uppnått dessa tre steg kan man i ställningen fokusera på meditation och högre nivåer av upplevelser blir möjliga.
När man klarar av alla dessa fyra steg anses man ha bemästrat asanas på riktigt, vilket leder till perfektion på den fysiska och mentala nivån. Det sägs att man ska kunna behålla en asana i tre timmar utan att bli obekväm. Generellt så räcker det med att hålla en asana i minst 20 sekunder. Efter denna tid så stimuleras nervsystemet vilket leder till att musklerna börjar slappna av. Denna avslappning innebär att man kan sträcka musklerna ännu mera. T.ex. om man utför framåtböjning i fem minuter kan man komma längre ner än vad man kan med kraft från början. Om man försöker tvinga musklerna att sträcka mer och längre från början spänns de och flexibilitet kan inte uppnås.

Positiva effekter av asanas i vårt dagliga liv är ökat effektivitet, uthållighet, förbättrat immunförsvar, lugnt och tyst sinne, förbättrat blodflöde till interna organ, lättare att uppnå kontroll över våra känslor och förbättrad attityd. Efter hand minskar också pulsen och blodtrycket.

Det finns olika sätt att klassificera asanas. De två huvudsätten utgår från dess funktion eller från den förställning som behövs för att inta ställningen. Uppdelning enligt funktion är:

Meditativa ställningar som t.ex. Padmasana, Vajrasana och Siddhasana,
Ställningar för att förbättra hälsan som Matsyendrasana och Sarvangasana
Avslappnande ställningar som Shavasana och Makrasana.
Uppdelningen enligt förställningen är:

Liggande på ryggen som krävs för asanas som Sarvangasana, Halasana och Chakrasana.
Liggande på magen som i asanas Bhjangasana, Shalabhasana och Dhanurasana.
Sittande position som är grunden i asanas som Padmasana, Paschimottasana och Vajarasana.
Stående position som i asanas Trikonasana, Veerasana och Vrikshasana.

Med värme
Anna