…kamelen, haren, tranan, fisken, kobran, lejonet, tigern, sköldpaddan, krokodilen, örnen, grodan…
Varför har så många asanas (yogapositioner) namn efter djur egentligen? Den roliga förklaringen är att guden Shiva skapade djuren genom att göra asanas. Den mer troliga förklaringen är att när yogisarna utvecklade yogan och asanas för flera tusen år sen, observerade de djuren och hur de levde i harmoni med sin omgivning och sin kropp. De observerade hur djuren rörde sig, hur de sträckte muskler och hur de såg ut när de var helt avslappnade. Tänk på hur en katt sträcker på sig efter den har vaknat upp. Den skjuter rygg, precis som vi gör i Marjariasana(katten). Genom att imitera djurens ställningar upptäckte de gamla yogisarna att de kunde bibehålla hälsan och leva i samklang med naturen.

Och varför inte inspireras av namnen och dess ursprung? När vi gör katten kan vi försöka efterlikna smidigheten hos en katt. Tänk efter, hur sträcker en hund på sig? Försök fånga lättheten i tranans rörelse.
Och det här gäller inte bara de asanas som har namn efter djur. I Vrkasana (trädet), brukar jag försöka känna mig som ett träd, med stadiga fötter som är rotade i marken och en stadig stam/kropp. Helt orörlig. Det ger mig en ny dimension till mitt asanapraktiserande.

Och när det gäller vår lilla fågel duvan är gäller det bara att sjunka in i positionen och slapna av och njuta av stunden och livet precis som våra vänner fåglarna gör helt utan att oroa sig. Jag brukar tänka på uttrycket ”Fri som fågeln!”

Trevlig helg
Anna