Ååå vad jag älskar mina fantastiska änglar!

Idag när jag hämtade dem på skolan så sa jag just det: – Å vad jag älskar er! Min kloka dotter frågade då vem jag älskade mer? Mitt svar var att jag älskar dem och min alldeles underbara man av hela mitt hjärta. Hon såg lite lurig ut och sa: -Men mamma jag vet ju att du älskar vårt gula hus och vår trädgård. Hihihi… hon har ju helt rätt. Huset är vår borg, nej vårt slott och trädgården är vårt andningsrum. Andningen och då även trädgården är för mig ett sätt att befinna mig i nuet och behålla mitt lugn när världen skakar omkring mig.

Andning är grudnen för allt liv. Om man tänker efter så börjar den nyfödde sitt liv i världen med att andas in och sedan…. kommer skriket. Det är så enkelt! Man skulle även kunna gå vidare med att fundera på att det är just andningen som håller oss kvar på den smala vägen mellan liv och död.

Vår andning och framför allt vår uppmärksamhet på andningen har mycket att lära oss. Medventehet om vår andnign kan förbättra vår hälsa, öka vår förmåga att vara i nuet och påverka hur vakna och alerta vi är. Och vem vill inte det? Vara alert?

Övningen ikväll blir därför att obeservera andningen. Bara observera den som den är, utan att försöka påverka eller kontrollera den. Följ ditt andetag hela vägen in och hela vägen ut. Uppmärksamma även den fysiska känslan som andningen medför. Och kom ihåg att varje andetag är unikt! Njut!

Med värme
Anna