Jag läser i tidningarna att svininfluensan nått en förskola i Lidingö. Ett barn har insjuknat och nu uppmanas resten av barnen att gå till skolan precis precis som vanligt, men tvätta sig lite mer noga om händerna.

Ni får ursäkta mig, men om någon på den förskola eller det dagis dit jag skickade mitt barn skulle drabbas av svininfluensa så skulle det aldrig falla mig in att låta Charlie ens vara i närheten av den. Jag skulle hålla henne hemma, låsa dörren och säga att ingen får komma och hälsa på.

Kanske skulle det vara en överreaktion från min sida? Är det en överreaktion? Jag har ingen aning, för det känns som om jag inte vet ett dyft om den här svininfluensan och vad den kan göra mot mitt barn. Vi har frågat barnmorskor och sjukvårdsupplysningar och alla ger samma svävande svar. Jag har verkligen SÖKT svar, men får inga. Informationen kring den här influensan har varit makalöst usel. Jag frågar sjukvårdsupplysningen: Hur ska jag göra för att min dotter inte ska få svininfluensan? Hon svarar att jag ska tvätta händerna. Jag frågar vad som händer om ett spädbarn får svininflluensan. Hon kan inte svara. Hon säger att spädbarn har inte utvecklat sitt immunförsvar än och att det kan bli allvarligt men att man inte riktigt vet.

Att man inte riktigt vet?
Kan man inte ta reda på det då?
Varför kan de inte informera mig vad som gäller?

Jag frågar om vårt barn kommer att vaccineras. De kan inte svara. De “har inte den informationen just nu”. Till slut frågar jag rakt ut sjukvårdsupplysningen: om mitt spädbarn får svininfluensan, dör hon då? Men de vägrar svara på frågan! Vägrar!

Jag har under hela våren gått runt och oroat mig för svininfluensan på mitt eget hypokondriska sätt, men nu med Charlie känns det faktiskt obehagligt och på riktigt. Och än så länge har informationsapparaten kring detta skötts på ett patetiskt sätt. Och nu är jag tillbaka i Stockholm och hotet känns mer påtagligt och jag börjar bli riktigt förbannad.