Jag blev väckt av Charlie och Amanda vid halv sju. Jag fick en massa paket, säkert sju eller åtta stycken. Bland annat de här byxorna. Charlie var inte så road, men jag gillade dem! De är röda, tror jag!

 

Sen fick jag en halsduk. Vad tycker ni om min morgonfrisyr förresten?

 

Sen åkte jag till radion, som jag alltid gör på onsdagar. De hade blommor där till mig. Och de hissade mig och sjöng.

 

Sen åkte jag omedelbart till en ljudstudio på Södermalm. Där satt tre personer och väntade på mig. Tanken var att jag skulle läsa in 3.000 fraser. När det är klart stoppar de in alla mina röstprov i en dator och så kan ”jag” prata om precis vad som helst med vem som helst. Det ska bli en kampanj av något slag. Säkert kul när det är klart! Men inte så roligt att läsa in 3.000 fraser!

 

Här är ljudstudion som skulle bli mitt hem i sju timmar.

 

Och så läste jag meningar av det meningslösa slag som ni ser här.

 

Den meningen läste jag.

 

Den här också. Men den fick vi ta om några gånger – de var inte nöjda med mitt sche-ljud i ”sju”.

 

Efter några timmar blev det äntligen lite omväxlande – siffror! Jag läste siffror av det här slaget i en timme eller lite mer.

 

Och sen – tecken! Visste ni att tecknet uppe till vänster heter ”asterisk”?

 

Till slut fick jag åka till butiken. Då kom min bror Leif förbi. Han hade en present – ett kilo svenska signalkräftor! Jag kan inte tänka mig en bättre present på födelsedagen. Tack, brorsan!

 

jag installerade min Iphone-högtalare som jag fick av Amanda. Och så kunde jag spela Spotify-låtar i butiken. Jag körde Anthem på repeat.

 

Jag åkte hem och bytte om för att gå på födelsedagsmiddag med mamma.

 

Vi tog först en drink på Grand. Av mamma fick jag en tavla på mig själv. En kvinna som hade illustrerat mig för en tidning. Den var fin. Men problem: inte kan man hänga upp en tavla på sig själv i sitt eget hem? Sen gick vi och åt, men där fick man inte ta några bilder. Men bäst var havskräftorna!