Pappaledig med Charlie. Har börjat få in rutinerna. Har börjat inse hur viktig den här stunden är:

Jag vet att jag nu har en halvtimme på mig att städa, ta en kopp kaffe, plocka ur diskmaskinen och kanske skriva ett inlägg i bloggen. Morgonen har varit tramuatisk för övrigt. Jag plockade fram dammsugaren och gick sedan för att bädda sängen i sovrummet. Charlie höll på och dona med lite klossar i vardagsrummet. Plötsligt hör jag hur dammsugaren sätts på. Och två sekunder senare hör jag Charlies förtvivlade skrik. Jag springer ut och ser henne sitta och hulka vid dammsugaren. Blixtsnabbt hade hon krupit fram till dammsugaren, tryckt på knappen och sedan klappat ihop av ren skräck.

Hon hämtade sig sen. En spännande start på pappalediga dagen. Idag ska Charlie följa med till Sveriges Radio på möte – jag har fått äran att ännu en vecka leda programmet ”Schulman i P1”. Sen ska jag träffa lika pappalediga Klas. Vi ska bara hänga runt. Dricka kaffe på stan. Ta plats. Sitta och suga på samma kaffekopp i tre timmar.

Förresten: Charlie tycks vara vänsterhänt. Tio gånger placerade jag en brödbit rakt framför henne. Nio gånger av tio plockade hon upp den med vänsterhanden.

Vänsterhänta är smartare än högerhänta. Visst är det så?