Arkiv för kategori Queens Park Rangers

- Sida 3 av 4

Vi kommer aldrig att få se något liknande…

av Kalle Karlsson

Den galnaste Premier League-säsongen fick det galnaste slutet.
Det var förstås helt logiskt.

Vad var det egentligen som hände?
En av fotbollshistoriens mest dramatiska, gastkramande slutomgångar var vad som hände.
Manchester City är ligamästare för första gången på 44 år.
Med en minut och fyrtio sekunder kvar av säsongen – drygt en av 3420 avverkade minuter sedan augusti – var de inte det. Då såg det ut som om Manchester United skulle ta titeln, en av de mest överraskande någonsin.
Med en timmes distans  till händelserna har jag svårt att samla intrycken.
Jag har sett Edin Dzeko jaga Roberto Mancini och hälla skumpa över managern, jag har sett vuxna män sittandes på innerplan med tårar längs kinderna, jag har sett ansiktsuttrycken på Manchester Uniteds spelare gå från hopp till förtvivlan.
Vi visste att vi skulle få en dag av glädje och sorg.
Men det här?!
Det var bättre än alla manus, idrott när den är som bäst.

Nu liverapporterade jag visserligen matchen på Sportbladet.se, vilket medför att man inte tittar på matchen på vanligt sätt (man tenderar att titta mer på datorskärmen än på tv:n), men jag kan säga så mycket som att jag aldrig kommer att glömma det här så länge jag lever.
Manchester City var nära att fullborda den värsta titelkollapsen i mannaminne.
De tog ledningen med 1-0 med cirka fem minuter kvar av första halvlek. Då hade de fått genomliga en trevande, nervös första halvtimma.
Där och då borde den där nervositeten ha släppt. Sett till spelet hade det varit pojkar mot män, kvalitet mot underlägsenhet.
QPR hade bara försvarat sig. Jag – och förmodligen många med mig – trodde att City skulle surfa iväg mot en enkel seger.
Det blev inte så.
QPR kvitterade till 1-1 i inledningen av andra halvlek. Det var en chock, men det var bara början på en galen eftermiddag.

QPR har varit katastrofalt på bortaplan under säsongen så City hade ändå oddsen på sin sida för att reparera skadan. De fick hjälp när Joey Barton gjorde sitt bästa för att stjälpa sitt eget lag genom att först sätta en armbåge i ansiktet på Carlos Tévez och sedan – efter att ha fått rött kort – sparka ned Sergio Agüero.
Det var ren idioti från en idiot som gjort sig känd för alldeles för många idiotiska grejer.
Han hade för evigt kunnat bli (än mer) hatad av Manchester Uniteds supportrar, men tack och lov kommer hans hjärnsläpp att hamna i skymundan.
Det hade ju varit trist om Joey Bartons utvisning fått överskugga den här slutomgången.
Den himmelske manusförfattaren hade större planer för den här föreställningen.

Efter utvisningen fick QPR försvara sig ännu lägre ned. De ställde en köttmur i höjd med eget straffområde, släppte kanterna à la Chelsea vs Barcelona och lät City slå inlägg efter inlägg. De rensade så fort de fick bollen. Det kändes som en tidsfråga tills Paddy Kenny skulle få kapitulera.
När QPR var som mest tillbakatryckt stack Jamie Mackie upp och kontrade in 2-1.
Det var årets mest oväntade mål. Det var ett mål som sände chockvågar i hela Eastlands.
Manchester City, som satt i förarsätet i paus, var nedtryckt i bagageluckan. De spelade runt runt mot ett heroiskt kämpande QPR. Men utan Yaya Touré som haltat av i första halvlek, utan vassa huvudspelare i boxen, blev det sällan så farligt som det borde ha blivit.
De blev mer och mer nervösa.
Det var idrottspsykologi i dess tydligaste form. Plötsligt spelade de inte bara mot en storspelande Paddy Kenny. De spelade mot historien, mot förlorarkulturen, mot demonerna, mot ”regeln” om att de fått leva i skuggan av storebror United.
Tv-kamerorna zoomade in City-supportrar som grät på läktarna. De har fått leva i evigt förtryck av Manchester Uniteds hegemoni. Det här var dagen då hela den frustrationen hade kunnat summeras med 90 minuters krampaktighet.
En förlust hade, mentalt, kunnat få monumentala konsekvenser för dessa spelare som är på väg uppåt i karriärerna. För Vincent Kompany. För David Silva. För Sergio Agüero.
Carlos Tévez, han som tagits tillbaka till nåder, byttes ut efter att ha gjort en slät figur.
– När fem minuter återstod trodde jag inte att vi skulle vinna, sa Roberto Mancini.

När matchuret tickat in på tilläggstid var det fortfarande 2-1 till QPR. City skapade hörnor i massor, men Paddy Kenny stod emot, QPR stod emot.
I 91:a minuten nådde Edin Dzeko högst på en hörna och nickade in 2-2. Det var en livlina, ett mål som gav hopp, men det var bara drygt tre minuter kvar av tillägget och City hade varit uddlöst i en halvtimmes spel med en man mer.
I den 93:e minuten kom en matchavgörande detalj. QPR fick ett inkast på offensiv planhalva. För en gångs skull skickade de upp lite folk. Den där muren som stått i eget straffområde var plötsligt inte längre intakt.
När City vann bollen och attackerade fick Sergio Agüero springa fram mot ett osamlat försvar. Han väggade med Mario Balotelli som liggande (!) hittade tillbaka till Agüero. Citys dyraste värvning smet förbi på ett sätt som bara hans svärfar kunde göra på sin tid och krutade in 3-2.
Etihad Stadium hade kunnat falla i bitar.
Om Manchester United hade vunnit titeln hade det varit den 20:e för en elegant, mäktig klubb.
För Manchester City är det allt annat. Det är slutet för en 44-årig frustration, den retroaktiva belöningen för de ångestfyllda åren i tredjedivisionen.
– Du vill säga att det är det bästa ögonblicket i ditt liv men om jag ska vara ärlig… snälla låt det aldrig bli så här igen, Vincent Kompany.
Han behöver inte vara orolig.
Vi kommer aldrig mer att få uppleva det vi fick vara med om idag.

***
Roberto Mancini hyllas från alla håll. Hade Shaun Wright-Phillips tagit hemjobbet i rätt läge i 94:e minuten hade Sergio Agüero inte gjort mål. Då hade Mancini sågats.
Det är små marginaler i fotbollen.

***
Arsenal tog tredjeplatsen. Tottenham fick nöja sig med fjärdeplatsen och måste vänta in CL-finalen innan de vet om de får spela Champions League. Bolton åker ur.
Vi får sammanfatta det mer noga imorgon.

***
I veckan kommer jag att summera säsongen på alla tänkbara sätt och även blicka fram mot silly season. Så häng med i bloggen ett tag till!

Analys av bottenstriden: Skadeläget, programmet, formen

av Kalle Karlsson

Hur toppstriden ser ut vet ni.
Carlos Tévez har gjort comeback i Manchester City och Paul Scholes dominerar för Manchester United.
Men hur är läget i botten med fyra-fem omgångar kvar?
Här är en genomgång av lagen som slåss överlevnad.

Minitabell
15) Aston Villa 35 p
16) Queens PR 31 p
17) Wigan 31 p
————————
18) Bolton 29 p
19) Blackburn 28 p
20) Wolves 23 p 

15) Aston Villa 35 poäng, -12
Program: 4/5
Sunderland (h), Bolton (h), West Brom (b), Tottenham (h), Norwich (b).
Kommentar: Efter dagens match har man ganska överkomligt schema, bara ett möte med ”Big Six”. Dessutom en match mindre spelad.

Skadeläget: 1
Chris Herd (förväntad comeback: 21 april), Marc Albrighton (no return date), Stilian Petrov (no return date), Fabian Delph (21 april), Richard Dunne (no return date).
Kommentar: Många skador och tunga skador. Frånvaron av ledarfigurer som Richard Dunne och Stilian Petrov extra kännbar. Darren Bent saknas enormt.

Formen: 1.
Kommentar: En seger på de tio senaste matcherna i ligan. Villa är i gungning och väldigt lite i spelet talar för en förbättring.

Formen hos nyckelspelare: 1
Kommentar: Målansvaret vilar på Darren Bent och med anfallaren på skadelistan (har inte spelat sedan 25 februari) är Villa påtagligt uddlöst framåt.

Tränare: 2.
Kommentar: Alex McLeish har erfarenhet av bottenstrider, men han status har sjunkit drastiskt sedan han stod vid rodret när Birmingham seglade ned i Championship fjol.

Totalt: 9/25.

16) Queens Park Rangers 31 poäng, -19
Program: 1.
Tottenham (h), Chelsea (b), Stoke (h), Manchester City (b).
Kommentar: Tre av fyra matcher mot ”Big Six” och en på pappret lättare hemmamatch mot Stoke. QPR kommer att få kämpa för poängen.

Skadeläget: 3
Alejandro Faurlin (resten av säsongen), Kieron Dyer (resten av säsongen).
Kommentar: Faurlin blev ett enormt avbräck när han gick sönder i början av året, men nu har Samba Diakité kommit in i Premier League och minskat saknaden av argentinaren.

Formen: 3
Kommentar: Tre segrar på de sex senaste matcherna i ligan. Joey Barton gjorde en kanonmatch senast – viktigt förstås.

Formen hos nyckelspelare: 3.
Kommentar: Det tog tid, men Adel Taarabt hittade till formen i Premier League.

Tränare: 2.
Kommentar: Mark Hughes har inte fått jobba med laget någon längre tid. QPR:s resultat har inte varit bättre sedan walesaren tog över.

Totalt: 12/25

17) Wigan 31 poäng, -26
Program: 2
Arsenal (b), Fulham (b), Newcastle (h), Blackburn (b), Wolves (h).
Kommentar: Tre av fem matcher på bortaplan. Avslutningen mot ett redan avsågat (?) Wolves kan bli räddningen.

Skadeläget: 5.
Hugo Rodallega (21 april).
Kommentar: Inga långvariga skador. Rodallega kan vara tillbaka till nästa match.

Formen: 5
Kommentar: Bortaseger mot Liverpool för ett par veckor sedan och vinst mot Manchester United i veckan. Däremellan en knapp – och ytterst kontroversiell – förlust borta mot Chelsea. Wigan är i storform.

Formen hos nyckelspelare: 4.
Kommentar: Wigan har ingen utpräglad nyckelspelare, men Victor Moses är viktig för anfallsspelet och han svarade för en kanonmatch mot United.

Tränare: 4
Kommentar: Jag vet inte hur det går till, men Roberto Martinez lyckas på något sätt hålla kvar Wigan år efter år.

Totalt: 20/25

——————————————————————-

18) Bolton 29 poäng, -29
Program: 2
Swansea (h), Aston Villa (b), Sunderland (b), Tottenham (h), West Brom (h), Stoke (b).
Kommentar: Bara ett möte med ”Big Six”. De övriga matcherna är inga omöjliga uppgifter, men inte heller lätta.

Skadeläget: 1
Fabrice Muamba (no return date), Tyron Mears (resten av säsongen), Ricardo Gardner (resten av säsongen), Chung-yong Lee (6 maj), Stuart Holden (no return date).
Kommentar: Flera nyckelspelare borta sedan länge. Dessutom har de fått handskas med Fabrice Muambas kollaps.

Formen: 3
Kommentar: Tre segrar på de sex senaste matcherna. Bolton har sett ut att hitta styrka av Muambas öde.

Formen hos nyckelspelare: 3.
Kommentar: Den egentliga nyckelspelaren, Stuart Holden, har varit skadad i princip hela säsongen. Adam Bogdan, målvakten, får ses som den viktigaste kuggen just nu, och han har rest sig efter en skakig inledning i höstas.

Tränare: 3
Kommentar: Owen Coyle var en av brittisk fotbolls största tränarämnen efter första året i Bolton. Inte lika hög status nu, men det är inte på tränarbänken som Bolton saknar kvalitet.

Totalt: 12/25

19) Blackburn 28 poäng, -28
Program: 2
Norwich (h), Tottenham (b), Wigan (h), Chelsea (b).
Kommentar: Två tuffa matcher, två som är möjliga trepoängare.

Skadeläget: 2
Yakubu (no return date), David Hoilett (21 april), Grant Hanley (no return date), Michel Salgado (no return date), Vince Grella (no return date).
Kommentar: De tre nyckelspelarna Yakubu, Hoilett och Hanley tvingades kliva av senast. Yakubu med känning i knäet, Hanley med en fotskada. Tillståndet med Hanley verkar vara värst. ”Han kan missa resten av säsongen”, sa Kean i lördags.

Formen: 1
Kommentar: Fem raka förluster. 0-3 mot Swansea i lördags.

Formen hos nyckelspelare: 3
Kommentar: Yakubu var mer målfarlig i höstas, men med sin fysik är han alltid ett orosmoment för motståndarförsvaren.

Tränare: 1
Kommentar: Steve Kean har liten erfarenhet och har suttit löst under större delen av säsongen. Var på väg att vända trenden och skaffa sig andrum när laget tog två raka segrar i mars.

Totalt: 9/25

20) Wolverhampton 23 poäng -39
Program: 2
Manchester City (h), Swansea (b), Everton (h), Wigan (b).
Kommentar: Wolves behöver nästan gå rent för att klara kontraktet och då är det inte direkt fördelaktigt att City på Etihad väntar närmast.

Skadeläget: 2
Stephen Hunt (no return date), Jody Craddock (no return date), Jamie O’Hara (no return date).
Kommentar: Inte så många skador, men spelarna som sitter på rehabcykeln är viktiga – inte minst tack vare sin karaktär. ”Lagpappan” Craddock hade behövts i ett försvar som läcker.

Formen: 1
Kommentar: En seger sedan 4 december. Två poäng av 27 möjliga sedan Terry Connor tog över.

Formen hos nyckelspelare: 1
Kommentar: Jamie O’Hara blev en grym injektion för Wolves när han kom från Spurs i fjol. Har inte alls lyckats den här säsongen. Nu har han dessutom varit skadad.

Tränare: 1
Kommentar: Terry Connor tog över efter Mick McCarthy men har inte stoppat raset.

Totalt: 7/25

***
Min magkänsla den senaste veckan/veckorna har varit att Wolves, Blackburn och Bolton åker ur. Efter att ha studerat programmet, känt av formen tror jag att QPR kan få riktigt kämpigt.
Så mitt tips i dagsläget blir att Wolves, Blackburn, QPR får börja om i Championship.

Vad tror du om bottenstriden? Vilka åker ur? Vad kommer att bli avgörande?

Fem slutsatser efter helgen

av Kalle Karlsson

Säkraste vårtecknet: United i mästarform
För nio år sedan kämpade Arsenal och Manchester United om ligatiteln. United hade rest sig efter en svag höst och ätit upp poäng för poäng. Med en månad kvar tills lagen skulle mötas på Highbury den 15 april fällde Alex Ferguson kommentaren som blivit klassisk i engelsk fotboll.
– It’s getting tickly now – squeaky bum time, I call it, sade United-managern.
Det var hans sätt att säga att säsongen gick in i ett avgörande skede, ett skede där marginalerna blev mindre och nervositeten ökade.
Manchester United vann ligan den säsongen, 2002/2003, efter att Arsenal kollapsat under våren.
Det är något visst med Manchester United och vårsäsonger. Av alla Premier League-säsonger kan jag bara minnas två gånger laget har tappat under våren. Dels 2001/02 när hela mittfältet med David Beckham och Roy Keane blev skadade, dels 2003/2004 när laget inlett en generationsväxling och Rio Ferdinand blev avstängd för att ha missat ett dopingtest.

I fjol bjöd Manchester United på medioker fotboll hela hösten för att sedan leva upp lagom till våren och säkra ligatiteln. Många som följde helgen utveckling tippar nu att vi får se samma utveckling igen. Efter att ha suttit i förarsätet och dragit loket sedan oktober har Manchester City gått på tomgång ett tag. I helgen blev det förlust borta mot Swansea, samtidigt som grannen United varvade upp och blåste bort ett formstarkt West Bromwich.
Har Alex Ferguson lyckats spara mästarformen till sist igen? Jag tyckte mig se tendenser till det i helgen.
> David De Gea agerar med större pondus än tidigare.
> Jonny Evans, den enda försvararen som fått vara skadefri under säsongen, har gjort stora framsteg och är mer pålitlig än han varit sedan säsongen 2008/09 när han slog igenom.
> Wayne Rooney var så där bra som han var i början av säsongen. Efter en blek insats i veckan mot Athletic Bilbão lyste han av spelglädje och ökade på målskörden till nio mål på de sex senaste matcherna.
Samtidigt som skadeläget börjar ljusna för Alex Ferguson har Paul Scholes comeback gett laget en dimension som man saknade under hösten: Förmågan att kontrollera matcher, diktera tempot och sätta den sista avgörande passningen.
Ända sedan Manchester City körde över Tottenham på White Hart Lane med 5-1 i augusti har jag trott på laget som mästare. Det står jag fast vid.
Men jag märkte att helgens ”twist” i titelracet gjorde att pendeln svängde över för många andra.

Frågetecknet kring Mancini
Minns ni derbyt mellan Manchester City och Manchester United hösten 2010? Det var en match som haussade som ”tidernas derby”, ett möte där Manchester City skulle kliva ur storebrors skugga. Det blev ett möte där Roberto Mancini var så rädd att förlora att han inte vågade vinna. Hans approach – på hemmaplan – var så defensiv att det slutade med ett tajt 0-0-antiklimax utan målchanser.
Jag hade den matchen i åtanke inför den här säsongen när jag skrev att Roberto Mancini måste bli modigare, äventyrligare för att ta nästa steg med sitt lagbygge. Inte minst på bortaplan där man alldeles för ofta varit för fegt för att öppna motståndarna.
I helgen startade han med Nigel De Jong och Gareth Barry som defensiva mittfältare och Sergio Agüero på bänken. Det var en typisk ”feg” uttagning. Swansea borta är ingen enkel match, tvärtom, men det finns väldigt lite som säger att den är så svår att den kräver en defensiv uppställning från en klubb som köpt spelare för flera miljarder kronor de senaste åren.
Efter 37 minuter tvingades Roberto Mancini rätta till sitt misstag. Han tog av Gareth Barry och satte in Sergio Agüero och fick den reaktion han ville ha. Det kunde dock inte förhindra att Luke Moore nickade in segermålet för Swansea i 83:e minuten.

Det där reser en fråga om Mancini. Har han förmågan som matchcoach? Av Citys 21 vinster har 18 kommit efter att laget gjort matchens första mål före den 63:e minuten. Det är – som Alex Ferguson berättat – runt den tiden i matcher som tränare oftast börjar fundera på byten och förändringar.
Av dessa tre segrar var en mot QPR där Mancini inte förändrade särskilt mycket men Yaya Touré avgjorde en tajt 3-2-match. En var mot Everton i september där Mario Balotelli byttes in efter en timme och blev en injektion. En var mot Tottenham där Mario Balotelli avgjorde på straff i den 95:e minuten.
Det visar att den enda gången City gjort ett matchvinnande mål från minut 80 och framåt är mötet med Tottenham (där man lika gärna kunde ha förlorat eftersom Jermain Defoe missade ett jätteläge på tilläggstid). Däremot har man släppt in matchavgörande mål i slutskedet av matcher vid tre tillfällen: Sunderland, Chelsea och Swansea.
Alltså: När matcher inte går planenligt har Roberto Mancini svårt att förändra med taktiska dispositioner. Det är inget drag som karaktäriserar mästarlag.

Arsenal har redan ersättaren till Arsjavin
Arsène Wenger valde att släppa Andrej Arsjavin i februari i ett läge då han inte längre hade möjligheten att plocka in någon ersättare. Det förvånade många eftersom Arsenals alternativ varit relativt få på grund av den långa skadelistan.
Med ryssen borta kan det vara skönt att veta att hans ersättare redan finns inom klubben – i Bolton.
Innan den här säsongen startade hade jag bara sett Youtube-klipp och ett framträdande i en träningsmatch av Ryo Miyaichi. Han såg spännande ut, men det kan många spelare göra på Youtube. Nu har han gått på lån till Bolton och där har han visat sin potential.
Japanen påminner om en ung Cristiano Ronaldo med sina frekventa överstegsfinter. Det som gör mig optimistisk är att han samtidigt har den så viktiga förmågan att värdera lägena, den förmågan som tog Ronaldo ett par år att skaffa sig.
I lördags, i ödesmatchen hemma mot QPR, tog han emot en passning, väntade ut rätt tillfälle och serverade Ivan Klasnic som rullade in segermålet (2-1).
Jack Wilshere, Alex Oxlade-Chamberlain, Wojciech Szczesny, Aaron Ramsey, Francis Coquelin, Joel Campbell och Ryo Miyaichi – Arsenal har sannerligen ett gäng lovande spelare.
Men får bygget bli färdigt någon gång?

Allvaret börjar för Di Matteo
Nye Chelseamanagern Roberto Di Matteo har fått en ”mjukstart” med FA-cupmöte med Birmingham och sedan en hemmamatch mot ett Stoke i tabellens mittenregion. Nu väntar allvaret mot Napoli i Champions League.
Italienaren konstaterade inför helgen att det inte var ett jobb där han skaffade nya vänner. Sant så.
Därför var det intressant att se hur han valde laget till helgens möte med Stoke (1-0). John Terry, Frank Lampard och Didier Drogba – lagets informella ledare – startade.
Fernando Torres utanför startelvan var kanske naturligt med tanke på spanjorens form, men bänkningarna av Juan Mata och Daniel Sturridge måste ha varit med tanke på veckans Champions League-avgörande.
Hur Roberto Di Matteo formerar laget mot Napoli ska bli hyperintressant att se. Vågar han peta Frank Lampard i en avgörande match? Vem ska spela bredvid John Terry – Gary Cahill eller David Luiz?

Ödesdigra tränarbyten
När Queens Park Rangers sparkade tränaren Neil Warnock låg man på 17:e plats i ligan med 17 poäng på 20 matcher. Det ger ett snitt på 0,85 poäng/match.
Ägaren Tony Fernandes motiverade det med att laget behövde en förändring. Hittills har Mark Hughes inte blivit den positiva injektion man letade efter.
Med Hughes har QPR – trots januaris värvningar – tagit fem poäng på åtta matcher och ligger under strecket. Snittet är blygsamma 0,63 poäng/match.
Om QPR skulle åka ur kommer tränarbytet framstå som ett av de mer korkade som genomförts i den här ligan.
Wolverhampton sparkade Mick McCarthy utan att ha fått klart med en ersättare. När alla kandidater tackade nej flyttade man istället upp assistenten Terry Connor.
Det såg ut som ett djärvt, ödesdigert, val från början att ge jobbet till en herre utan managererfarenhet. Efter 0-5 mot Fulham och 0-2 hemma mot Blackburn är det svårt att ändra den uppfattningen.
Inför matchen hyllades Terry Connor av publiken, men efter slutsignalen märktes ett annat tonläge. Fansen vänder sig i första hand mot ägaren Steve Morgan och vd:n Jez Moxey, men 0-2 hemma mot krislaget Blackburn var det sista Terry Connor behövde.
Han kommer att få leva med en enorm press under säsongsavslutningen.

***
Tankar om Liverpool och Tottenham – det finns såna också – spar jag för den här gången.

Målkameror införs tidigast nästa säsong

av Kalle Karlsson

Tränarna, spelarna, publiken och förbundet – alla i England – vill ha målkameror.
Men det kan tidigast bli verklighet till nästa säsongsstart. Men förmodligen dröjer det längre än så.

Queens Park Rangers Clint Hill blev rånad på ett mål i dag i ödesmatchen mot Bolton när domarteamet med domaren Martin Atkinson i spetsen missade att hans nick passerade mållinjen.
Det är förstås för jävligt.
Här har vi en streckmatch som potentiellt kan avgöra vilken klubb som åker ur och vilken som får stanna kvar i Premier League. Vi snackar intäktsbortfall på sisådär 800-900 miljoner kronor.
Och då kan alltihop på ett felaktigt bortdömt mål.

När det gäller målkameror är i princip alla positiva till ett införande. FA har jobbat för det här i flera år.
Många minns förstås Frank Lampard i VM mot Tyskland, men vi har ett par, tre liknande fall varje säsong. Tottenham-Chelsea förra våren där Heurelho Gomes tappade en boll som felaktigt bedömdes som mål, Everton mot Aston Villa, jag vill minnas att Stoke också blev rånat på ett mål.
Tyvärr står Fifa fortfarande i vägen.
Fotbollens mäktigaste organ har valt den konservativa linjen, velat behålla regler som de alltid har varit. Men efter skandalen i VM i Sydafrika med Frank Lampards uteblivna mål ändrade man den stenhårda hållningen. De öppnade dörren – om någon kan hitta ett system som är hundraprocentigt pålitligt.
Vid testerna för ett år sedan nådde man inte det målet.

De senaste turerna om målkamerorna är att åtta olika system har utretts av en obereonde jury, tillsatt av Fifa. Fifa kräver alltså att systemet är helt och hållet säkert, utan minsta felmarginal.
Förra veckan hävdade Alex Horne, generalsekreterare i International Football Association Board, som beslutar om regeländringar, att testerna gått bra. Brittiska Hawk-Eye (som används i tennisen) och tysk-danska GoalRef var de två system som fick betyget ”very positive”. Sex andra system slopades.
– Vi är trygga med att tekniken visar att den håller, sa han.
De två företag som klarat kriterierna kallas till en ny testfas mellan mars och juni.
International Football Association Board består av FA, irländska FA, walesiska FA och skotska FA, och Fifa. De kommer att ha ett möte den 2 juli i Kiev där man kommer att besluta vilket system som ska användas utifrån testresultaten.
Varje land får en röst, Fifa har fyra röster. För att få igenom en regeländring behöver IFAB minst tre fjärdedelar av rösterna. Därmed måste de få med Fifa på tåget.
– Målkameror skulle vara ett rejält lyft för sporten, sa FA:s generalsekreterare Alex Horne till BBC i november.
Han hävdade då att det fanns en liten, liten chans att de kunde vara på plats till nästa säsong. Men eftersom det slutgiltiga mötet hålls i juli är tiden knapp.
– Det är tajt, men det kanske går. 20 klubbar ska installera dessa kameror på fem veckor, det ska testas och kalibreras. Jag tror inte att Premier League vill införa dem efter att säsongen startats.
Det troliga är att klubblags-VM i december blir första turneringen där målkameror kommer att testas.

Boltontränaren Owen Coyle uttalade sig tidigare om målkameror. Han sa:
– Vi har världens bästa sport, men en sak som skulle kunna förbättra den är om vi kunde införa ”goal-line technology”. Vi accepterar att det är svårt att vara domare och att den mänskliga faktorn förekommer. Men om det finns ett säkert system är jag för ett införande.
I första halvlek idag grät han inte över att det inte blivit av.

Analys av övergångarna under deadline day

av Kalle Karlsson

Silly season är över för den här gången.
Den blev inte så galen som många förväntat sig, snarare än gäspning jämfört med ifjol då Torres och Carroll bytte klubb på stopptid.
Här analyserar jag gårdagens stora transfers i Premier League.

För att på allvar förstå det enorma intresset för deadline day – suget efter en ”bomb” behöver man nog sitta som jag gjorde i går – som liverapportör på Sportbladet.se. Över 50 000 läsare följde minut-för-minut-rapporteringen från klockan 12 på dan till klockan 24. Det strömmade in frågor, cirka 70-100 i minuten. En stor del undrade samma sak:
”Något nytt om Arsenal/Liverpool/Chelsea/United?”, ”Något nytt om Barcelona/Real?”.
Tyvärr, var vi tvungna att göra folk besvikna i går. Det blev ingen ”bomb”. Vi hörde inte ens ljudet av någon Babel-helikopter. Istället fick vi nöja oss med horribla rykten som ”Ljungberg till MK Dons”, ”Gerrard till Barcelona” och så vidare.

Storklubbarna var aldrig med i matchen i går. De tittade på när han Queens Park Rangers agerade och klev fram som januarifönstrets vinnare. Mark Hughes gjorde i går klart med både Djibril Cissé och Bobby Zamora och plötsligt ser hans lag riktigt intressant ut.
Förloraren?
Blackburn fick visserligen behålla Chris Samba, men nu släppte de istället Ryan Nelsen och Keith Andrews. Steve Kean pratade om att värva fyra spelare. Det blev en ung nyzeeländare, Marcus Olsson och Bradley Orr. Knappast de förstärkningar som laget behöver.

Done deals, 1 februari:

> Nikica Jelavic, från Rangers till Everton
Pris: Cirka 80 miljoner kronor.
Kommentar: Everton har haft brist på anfallare de senaste åren och ofta tvingats spela Tim Cahill och Marouane Fellaini som strikers. I Nikica Jelavic får laget en stark avslutare som beskrivits som en ”smalare version av Mark Viduka”. Det bådar gott. Andra är inte lika övertygade.
Betydelse för laget: Louis Saha ut – Nikica Jelavic in. Saha är en grym spelare när han är hel, men eftersom det är alldeles för sällan är det bara att hoppas att David Moyes får mer användning av Jelavic. Everton har länge behövt en pålitlig målgörare – kan Jelavic bli lösningen?
Tänkbar startelva med Nikica Jelavic: Howard – Hibbert, Jagielka, Distin, Baines – Donovan, Neville, Fellaini, Pienaar – Cahill – Jelavic.
Värvningsbetyg (där vi tar hänsyn till spelarens kapacitet, potential, lagets behov och prislappen): 2/5.

> Steven Pienaar, från Tottenham till Everton (lån)
Pris: -.
Kommentar: Pienaar lämnade Everton för Tottenham förra året men har inte alls lyckats på White Hart Lane. Har spelat sparsamt, men alla minns hur vass han var på Goodison Park före flytten.
Betydelse för laget: Everton har saknat kreativitet på mittfältet sedan Pienaar och Mikel Arteta försvann. Där kommer Pienaar och korttidslånet Landon Donovan tillföra massor framöver.
Tänkbar startelva med Steven Pienaar: Howard – Hibbert, Jagielka, Distin, Baines – Donovan, Neville, Fellaini, Pienaar – Cahill – Jelavic.
Värvningsbetyg: 4/5.

> Djibril Cissé, från Lazio till QPR
Pris: Okänt.
Kommentar: Cissé återvänder till Premier League efter en lyckad sejour i Grekland och en mindre lyckad sejour i Italien. Senast fransmannen var i England gjorde han en lyckad lånesväng i Sunderland. QPR hoppas att han kan hitta tillbaka till den formen nu.
Betydelse för laget: Stor. QPR:s allra största problem under hösten har varit att anfallarna inte gör mål (med undantag av överraskningen Heidar Helgusson). Cissé är en djupledslöpande striker, en vass avslutare och kommer att bli en rejäl förstärkning. Lär vara revanschsugen efter fiaskot i Lazio där han spelades i fel position.
Tänkbar startelva med Djibril Cissé: Kenny – Young, Ferdinand, Onuoha, Taiwo – Barton, Bazsáky, Diakité, Wright-Phillips – Cissé, Zamora.
Värvningsbetyg: 4/5.

> Bobby Zamora, från Fulham till QPR
Pris: Okänt.
Kommentar: Bobby Zamora har inte hittat tillbaka till den där superformen som han höll när Fulham nådde EL-final våren 2010.  Han lär ha gjort en ekonomisk jackpot. Han tjänade £45 000 i veckan i Fulham – och krävde dubbla lönen i QPR.
Betydelse för laget: Blir ett välkommet tillskott med sin tyngd och sina targetkvaliteter. Zamora som target och Cissé som djupledslöpare ser hyperintressant ut på pappret.
Tänkbar startelva med Bobby Zamora: Kenny – Young, Ferdinand, Onuoha, Taiwo – Barton, Bazsáky, Diakité, Wright-Phillips – Cissé, Zamora.
Värvningsbetyg: 4/5.

> Liam Ridgewell, från Birmingham till West Bromwich
Pris: Okänt.
Kommentar: Ridgewell verkar ha som mål att spela i alla Birminghamklubbar. Den tidigare Aston Villa-spelaren har gjort ett antal säsonger i Premier League och ger Roy Hodgson fler alternativ.
Betydelse för laget: Ridgewell kan användas både som vänsterback och mittback. WBA har haft problem när Jonas Olsson saknats under säsongen. Jag är tveksam om Ridgewell är kapabel att fylla ut Jonas Olssons kostym, men han fungerar som rotationsspelare.
Tänkbar startelva med Ridgewell: Foster – Reid, Ridgewell, Olsson, Shorey – Mulumbu, Scharner – Brunt, Morrison, Thomas – Odemwingie.
Värvningsbetyg: 2/5.

> Louis Saha, från Everton till Tottenham
Pris: Okänt.
Kommentar: Harry Redknapp visste att han var tvungen att hitta en ny backupanfallare då Roman Pavljutjenko bett om en flytt inför EM. Få trodde nog att valet skulle falla på Louis Saha, som fyller 34 år i år. Den förre Manchester United-spelaren dumpades av sir Alex på grund av sin förmåga att alltid bli skadad och har haft samma problem i Everton.
Betydelse för laget: Saha ska agera backup bakom Emmanuel Adebayor och som en sådan kan han fungera bättre. Han behöver inte spela varje match och kan fokusera på att vara hel och fit i utvalda fajter. Som spelare liknar han Adebayor då han både är stark som target och som djupledsspelare.
Tänkbar startelva med Louis Saha: Friedel – Walker, King, Kaboul, Assou-Ekotto – Lennon, Modric, Parker,  Bale – van der Vaart – Saha.
Värvningsbetyg: 2/5.

> Ryan Nelsen, från Blackburn till Tottenham
Pris: Okänt.
Kommentar: Chris Samba lämnade in en transferbegäran och många förväntade sig att han skulle flytta. Istället blev det hans mittbackskollega, lagkaptenen, Ryan Nelsen, 34, som lämnade Blackburn. Han blev löst från kontraktet i klubben vilket gör att han kan slutföra övergången till Spurs under onsdagen. Nyzeeländarens flytt till Tottenham var en av få ”bomber” under deadline day.
Betydelse för laget: Kommer bli en reserv i Spurs, men en ack så pålitlig sådan. Stark defensivt och en karaktärsspelare som växer med uppgiften (vilket vi inte minst såg i VM för två år sedan).
Tänkbar startelva med Ryan Nelsen: Friedel – Walker, King, Nelsen, Assou-Ekotto – Lennon, Modric, Parker,  Bale – van der Vaart – Adebayor.
Värvningsbetyg: 2/5.

> Sébastien Bassong, från Tottenham till Wolverhampton (lån)
Pris: -.
Kommentar: Wolves har legat lågt under fönstret men Mick McCarthys låneaffärer framstår som rätt smarta. Han plockade Emmanuel Frimpong från Arsenal och nu Bassong från Tottenham.
Betydelse för laget: Wolves försvar var en katastrof i höstas där Berra och Roger Johnson aldrig hittade något samarbete. Nu har Johnson skärpt till sig och med nye Bassong ser till plötsligt riktigt intressant ut. Kamerunaren är underskattad, han var riktigt bra i Newcastle före flytten till Spurs. Glöm inte heller att veteranen Jody Craddock finns att tillgå.
Tänkbar startelva med Sébastien Bassong: Hennessey – Foley, Bassong, Johnson, Ward – Jarvis, Henry, Frimpong, Hunt – Fletcher, Doyle.
Värvningsbetyg: 4/5.

> Wayne Bridge, från Manchester City till Sunderland (lån)
Pris: -. City uppges betala 75 procent av lönen.
Kommentar: Bridge karriär har gått ganska kraftigt utför sedan han skrev på för City. Har inte spelat en enda minut under säsongen och var utlånad till West Ham förra åren (ingen succé).
Betydelse för laget: Sunderland får en naturlig vänsterback som alternativ till Kieran Richardson. Jag är för osäker på Bridge form för att ens tro att han petar Richardson ur startelvan.
Tänkbar startelva med Wayne Bridge: Mignolet – Bardsley, O’Shea, Brown, Bridge – Larsson, Cattermole, Colback, McClean – Sessegnon – Bendtner.
Värvningsbetyg: 2/5.

> Sotirios Kyrgiakos, från Wolfsburg till Sunderland (lån)
Pris: -.
Kommentar: Greken gjorde en sejour i Liverpool tidigare. Nu ska han förstärka Martin O’Neills försvar.
Betydelse för laget: Extremt nickstark, även på offensiva fasta situationer, men hans snabbhet gjorde att han aldrig blev ordinarie på Anfield. Går det bättre den här gången? Jag är tveksam.
Tänkbar startelva med Sotirios Kyrgiakos: Mignolet – Bardsley, O’Shea, Kyrgiakos, Bridge – Larsson, Cattermole, Colback, McClean – Sessegnon – Bendtner.
Värvningsbetyg: 2/5.

> David Pizarro, från Roma till Manchester City (lån)
Pris: Lån med option på att köpa loss spelaren i sommar.
Kommentar: Manchester City höll i pengarna det här fönstret och jag trodde inte att vi skulle få se någon central mittfältare. Men Mancini verkar fäst vid Pizarro som han tränade tidigare i Inter. Med sina 13 säsonger i Serie A besitter chilenaren en enorm rutin. Passningsspelet är ännu mer imponerande.
Betydelse för laget: City får i Pizarro en ”deep-lying playmaker” som kommer att kunna förbättra lagets possessionspel ytterligare. Pizarro är en ruskigt bra passningsspelare. Frågan är om han hanterar tempot i Premier League.
Tänkbar startelva med David Pizarro: Hart – Richards, Kompany, Lescott, Clichy – Pizarro, Y Touré – Nasri, Agüero, Silva – Balotelli.
Värvningsbetyg: 3/5.

> Ryo Miyaichi, från Arsenal till Bolton (lån)
Pris: -.
Kommentar: Japanen väntar på sitt genombrott i Arsenal. Wenger håller spelaren högt och många fans har stora förhoppningar på Miyaichi. Bolton har gjort lyckade lån tidigare, bland annat Jack Wilshere för två år sedan, och lite välbehövlig speltid kan vara det Ryo Miyaichi behöver för att få  en liknande skjuts i karriären.
Betydelse för laget: Extremt teknisk och sevärd offensiv mittfältare. Påminner en hel del om en ung Cristiano Ronaldo med sina överstegsfinter och sin vilja att utmana. Alternativ till Martin Petrov på vänsterkanten.
Tänkbar startelva med Miyaichi: Bogdan – Steinsson, Knight, Ream, Ricketts – Eagles, Muamba, Reo-Coker, Miyaichi – M Davies – Ngog.
Värvningsbetyg: 3/5.

Övriga affärer:
På den här länken kan du läsa en sammanställning över alla transfers under deadline day.

***
Alldeles nyss kom nyheten att Simon Grayson får sparken från Leeds United. Synd eftersom han betytt så mycket för klubben och bland annat förde dem till Championship.
Men det är väl straffet när ens lag låter Nikola Zigic göra fyra mål på en.

Hetaste namnen under transfer deadline day

av Kalle Karlsson

Transfer deadline day är dagen då allt är möjligt.
Då Ryan Babel plötsligt kan sitta i en helikopter.
Då Arsène Wenger, känd för att hålla i plånboken, plötsligt kan få för sig att han basar för Anzhi Makhachkala och värvar fem spelare.
Då sir Alex Ferguson kan ”kidknappa” Dimitar Berbatov på Manchesters flygplats och gömma honom under en jacka i baksätet.
Kan vi få se något liknande nu?

Det går i alla fall inte att utesluta. Deadline day har blivit galnare och galnare för varje år. En manager berättade i en intervju för något år sedan att han fått telefonsamtal från agenter om sammanlagt hundra namn under sista dagen.
Faxmaskinerna kommer att få gå på högvarv även i år.
Daily Mirror skriver att Hugo Rodallega kan spela för Wigan mot Tottenham i kväll – för att sedan skriva på för Spurs efter matchen!
De klubbar i Premier League som borde värva – Bolton, Wigan, Blackburn – har hittills legat lågt. Det beror givetvis på att de har begränsade resurser och måste ta det som blir över. Jag räknar med att de kommer att göra sistaminuten-värvningar. Om de vill rädda kontraktet är det dags att agera nu.

Blackburntränaren Steve Kean – som pratat om att göra fyra värvningar – kan knappast vara tillfreds. Han som skulle behöva det mesta har säkrat en ung nyzeeländare och Marcus Olsson. Kean har dessutom en Chris Samba som lämnat in en transfer request. Sent i natt rapporterade Sky att mittfältaren Keith Andrews gjort detsamma.
En störande faktor i kväll är att det spelas en massa ligamatcher – samtidigt som fönstret håller på att stänga. Wolves manager Mick McCarthy avslöjade i går att Kenny Dalglish försökt att flytta matchen för att kunna fokusera på deadline day – samme Dalglish som i går sa att han inte skulle göra några fler värvningar.
– Jag sa ”no chance”. Vi ska resa till London för att möta QPR på lördag så varför skulle vi vilja spela en dag senare, sa McCarthy.

Här är några spelare som kommer att vara heta under deadline day:

Djibril Cissé
Från Lazio till Queens Park Rangers?
Rapporterades under måndagen att anfallaren rest till England för att genomgå en läkarundersökning. QPR letar anfallare.

Nikica Jelavic
Från Rangers till Everton?
Rangers ska ha accepterat Evertons bud. Nu återstår bara signaturen på kontraktet. Blir han den striker som Moyes så väl behöver?

Kevin Davies
Från Bolton till Sunderland?
Nickspecialisten har hamnat på bänken och Sunderlandtränaren Martin O’Neill har bekräftat intresse för anfallaren.

Carlos Tévez
Från Manchester City till Milan, Liverpool, Queens Park Rangers eller någon annan?
Manchester City vill sälja – ingen har råd att köpa. Liverpool och QPR försöker låna argentinaren, men jag tror inte att Milan är ute ur bilden. Allt är en fråga om prislappen och Galliani lyckades pruta ned priset på Zlatan.

Ravel Morrison
Från Manchester United till West Ham?
Den unge mittfältaren har utgående kontrakt och sent i går kväll ryktades det om intresse från West Ham.

Pavel Pogrebniak
Från Stuttgart till Fulham?
Anfallaren har genomgått en läkarundersökning hos Fulham, bekräftade hans agent under måndagen. Men flera klubbar finns med i bilden och i dag avgörs vart flyttlasset går.

Lucas Barrios
Från Dortmund till Fulham eller Liverpool?
Anfallaren har hamnat på bänken bakom Robert Lewandowski i Dortmund och vill flytta. Sent i natt ryktades det om intresse från Anfield.

Hugo Rodallega
Från Wigan till QPR eller Tottenham?
Anfallaren är inte längre given i Wigan efter en svag höst. Dags att casha in och använda pengarna till nya sydamerikanska fynd? Det är frågan för Roberto Martinez och Dave Whelan.

Chris Samba
Från Blackburn till Tottenham?
Mittbacken har lämnat in en transferbegäran, precis som i fjol. Steve Kean har sagt att Samba inte är till salu. Känslan är att han blir kvar.

***
Vilka affärer förväntar du dig i dag? Vilja realistiska värvningar skulle du vilja ha till ditt favoritlag?

***
Done deals, 30 januari

> Marcus Olsson, från Halmstad till Blackburn
Pris: Gratis, har skrivit på för 2,5 år.
Kommentar: En så kallad transferbomb. Olssons kontrakt gick ut vid årsskiftet, det har funnit lite intresse från allsvenska klubbar och Norge, men att han skulle hamna i Blackburn var det nog få som trodde. Det här känns som en Blackburn-värvning. De värvade anfallaren David Goodwillie på liknande sätt. Helt oprövad, minimalt risktagande.
Betydelse för laget: Inte speciellt stor eftersom jag tvivlar på att Marcus Olsson kommer att få särskilt mycket speltid i vår. Som vänstermittfältare kan det bli en ren Olsson-kant med tvillingbrorsan Martin på vänsterbacken.
Tänkbar startelva med Marcus Olsson: Robinson – Lowe, Samba, Hanley, Martin Olsson – N’Zonzi, Pedersen – Hoilett, Formica, Marcus Olsson – Yakubu.
Värvningsbetyg: 1/5.

Övriga affärer:
> Fulham lånar ut svenske mittfältaren Alex Kacaniklic till Watford för resten av säsongen.
> Wolves anfallare Adiène Guedioura lånas ut till Nottingham.
> Southampton köper anfallaren Billy Sharp från Doncaster. Här kan ni läsa vad som gjorde att han fick rubriker tidigare under säsongen.
> Leicester värvar försvararen Wes Morgan från Nottingham.

***
Kvällens matcher:
Idag:
Everton-Manchester City
Manchester United-Stoke
Tottenham-Wigan
Wolves-Liverpool
Swansea-Chelsea
Onsdag:
Aston Villa-QPR
Blackburn-Newcastle
Bolton-Arsenal
Sunderland-Norwich
Fulham-West Bromwich

***
Och, som sagt, i dag liverapporterar jag under deadline day på Sportbladet.se kl 13-15. Häng gärna med!

Done deals, 29 januari

av Kalle Karlsson

Sammanfattning av helgens transfernyheter.

> Samba Diakité, från Nancy till Queens Park Rangers
Pris: Lån resten av säsongen (option på att köpa loss spelaren för 4 miljoner euro utlöses om QPR är kvar i PL).
Kommentar: QPR fick viktige Alejandro Faurlin skadad och med argentinaren borta resten av säsongen var Mark Hughes i stort behov av att få in en ersättare. Han fastnade för defensive mittfältaren Samba Diakité, 23, en fysiskt stark spelare som är duktig med boll. Maliern, som läkarundersöks under måndagen, blir den tredje värvningen i januari efter att QPR säkrat Nedum Onuoha och Taye Taiwo.
Betydelse för laget: Akos Buzsáky har vaknat till liv senaste veckorna vilket underlättat bristen på centrala mittfältare. Med Samba Diakité i leken har Mark Hughes fått angenämna problem till laguttagningarna. Nu har han exempelvis möjlighet att åter spela Joey Barton på högerkanten och Buzsáky/Diakité centralt.
Tänkbar startelva med Samba Diakité: Kenny – Young, Ferdinand, Onuoha, Taiwo – Barton, Buzsáky, Diakité, Wright-Phillips – Helgusson, Bothroyd/Campbell.
Värvningsbetyg: 3/5.

Övriga nyheter från helgen:
> Everton har sålt ryske mittfältaren Dinjar Biljaletdinov till Spartak Moskva.
> MK Dons lånar Newcastles Alan Smith för resten av säsongen.
> Blackpool lånar ut mittfältaren Elliott Grandin till franska Nice för resten av säsongen.
> West Ham bryter kontraktet med Hérita Ilunga, ett ömsesidigt beslut enligt Sky. Vänsterbacken har tidigare varit utlånad till Doncaster.
> Manchester United har sålt anfallaren Mame Biram Diouf till tyska Hannover.
> Blackpool har värvat anfallaren Roman Bednar från West Bromwich. Han har skrivit kontrakt för resten av säsongen.

Done deals, 26 januari

av Kalle Karlsson

Uppdaterat: 12:38
Alldeles nyss bekräftat: Nedum Onuoha är klar för QPR.

> Nedum Onuoha, från Manchester City till Queens Park Rangers
Pris: Okänt, gissningsvis cirka £3-4m. Skrivit på för 4,5 år.
Kommentar: QPR har letat febrilt efter försvarare och gjorde häromdagen klart med vänsterbacken Taye Taiwo från Milan. Ännu högre prio var en mittback. Nye tränaren Mark Hughes försökte locka Alex från Chelsea, men fick nobben. Nu blir det istället Nedum Onuoha, 25, som spelade under Hughes i Manchester City. Onuoha har spelat sparsamt i City, men gjorde en lyckad lånesejour i Sunderland förra säsongen där han imponerade som högerback. I QPR gissar jag att han främst ska användas som mittback.
Betydelse för laget: Mittförsvaret har varit den kanske svagaste lagdelen i QPR (förutom att anfallarna inte gör mål). Nedum Onuoha är snabb, bolltrygg och lär bli en startspelare trots att han fått sparsamt med speltid under hösten.
Tänkbar startelva med Nedum Onuoha: Kenny – Young, Ferdinand, Onuoha, Taiwo – Mackie, Buzsáky, Barton, Wright-Phillips – Helguson, Bothroyd.
Värvningsbetyg (där vi väger in spelarens kapacitet, prislappen, lagets behov): 3/5.

> Tim Ream, från NY Red Bulls till Bolton
Pris: £2,5m. Skrivit på för 3,5 år.
Kommentar: Bolton sålde Gary Cahill till Chelsea och tog in Ream, 24, för provträning i december. Enligt Owen Coyle försökte Arsenal värva amerikanen i somras. Han ska även ha jagats av West Bromwich.
Betydelse för laget: Bolton behövde få in en mittback som kan konkurrera med Zat Knight och David Wheater. Ream, landslagsspelare för USA (7 landskamper), kommer att ha stor press på sig om han ska kunna fylla luckan efter kaptenen Cahill. Han beskrivs som en försvarare som är duktig med bollen.
Tänkbar startelva med Tim Ream:
Bogdan – Steinsson, Ream, Knight, Ricketts – Reo-Coker, Muamba – Eagles, M Davies, Petrov – Ngog.
Värvningsbetyg (där vi väger in spelarens kapacitet, prislappen, lagets behov): 3/5.

Done deals, 24 januari

av Kalle Karlsson

Uppdaterat 19:48

Vi kör vidare med avdelningen ”Done deals”.
Här tar vi bara upp spelare som är helt klara. Rykten och spekulationer får Silly-bloggen på Sportbladet hantera.

Done deals, 24 januari:

> Jonny Howson, från Leeds United till Norwich
Pris: Cirka £2m. Skrivit på ett 3,5-årskontrakt.
Kommentar: Paul Lambert fortsätter att dammsuga de lägre divisionerna efter oslipade diamanter. Jonny Howson, 23, är en lovande mittfältare med näsa för målet. Med sin förmåga att dyka upp i straffområdet i rätt ögonblick påminner han lite om en yngre Frank Lampard. Bradley Johnson klarade steget från Leeds till Norwich utan problem, jag ser inga tecken på att Howson inte skulle göra det. Ett framtidsnamn snarare än en spelare som ska lyfta klubben i vår.
Betydelse för laget: Norwichs mittfält är ett av ligans mest lojala. Bradley Johnson och David Fox tar arbetet i maskinrummet, Wes Hoolahan sköter den offensiva delen när det finns utrymme för det. I Howson får Norwich en box-to-box-mittfältare som bör kunna bidra med ett antal mål per år.
Tänkbar startelva med Jonny Howson: Ruddy – Martin, Whitbread, Ayala, Tierney – Pilkington, Johnson, Howson, Surman – Holt, Morison.
Värvningsbetyg (där vi väger in spelarens kapacitet, prislappen, lagets behov): 2/5.

> Taye Taiwo, från Milan till Queens Park Rangers (lån)
Pris: Lån med köpoption (£3,5m).
Kommentar: Nye tränaren Mark Hughes jagar förstärkningar och en vänsterback stod högst upp på listan. QPR lånar Taiwo för resten av säsongen. Nu räknar jag med att fokus blir att hämta in en mittback (Alex?).
Betydelse för laget: Försvaret är en av de svaga punkterna i QPR (den andra är att anfallarna inte gör mål). Vänsterbacken Armand Traoré, som nu är på Afrikanska mästerskapen, är en modest spelare och jag gissar att han kommer att hamna på bänken nu när Taiwo är klar. Nigerianen har fysiken för att klara Premier League och ett fruktat skott. Positionsspelet är lite mer tveksamt.
Tänkbar startelva med Taye Taiwo: Kenny – Young, Ferdinand, Hall, Taiwo – Mackie, Buzsáky, Barton, Wright-Phillips – Helgusson, Bothroyd.
Värvningsbetyg (där vi väger in spelarens kapacitet, prislappen, lagets behov): 3/5.

Övriga affärer:
> Aston Villa lånar ut mittfältaren Fabian Delph till Leeds och anfallaren Nathan Delfouneso till Leicester.
> Minns ni Savio Nsereko? Den unge jättetalangen köptes för stora pengar till West Ham för tre år sedan. Efter misslyckade turer i Fiorentina, Bologna, 1860 München och Chernormorets har han skrivit på för rumänska FC Vaslui.
> Minns ni Rodrigo Possebon? Mittfältaren spåddes en lysande framtid i Manchester United men karriären vände efter en brysk tackling från Emmanuel Pogatetz. Den 22-årige brassen lämnar Santos för italienska Vicenza.

Så mycket tjänar klubbarna på tröjkontrakten

av Kalle Karlsson

Liverpool har tecknat ett tröjkontrakt värt £25m per år. Avtalet är det största som tecknats i brittisk fotboll.
Kan den här dealen ge förutsättningar för att slå sig in i toppen av Premier League? Det är åtminstone vad klubben hoppas.

Liverpool kom inte överens med Adidas, som tillverkat laget tröjor sedan 2006. Det tyska företaget ansåg att bristen på Europaspel sänkt klubbens marknadsvärde.
– Det var för stort avstånd mellan deras insatser på fotbollsplanen och den siffran som nämndes, sa Adidas vd Herbert Hainer förra veckan.
Då dök amerikanska Warrior Sports upp och erbjöd £150m för sex år.
– Det är en ny milstolpe för Liverpool Football Club och visar än en gång klubbens starka varumärke globalt, säger Ian Ayre, vd i Liverpool.
Den årliga summan, £25m, är mer än de £23,3m som Manchester United fått från Nike åren 2007-2010 (dock höjdes summan till £25,3m från 2011).

Så vilka är Warrior Sports? Hur kan de erbjuda mer än jätten Adidas?
Företaget bildades 1992 av före detta Lacrosse-spelaren David Morrow. De sysslade mest med Lacrosse-utrustning och slog sig in på ishockey. 2004 köptes företaget av skotillverkaren New Balance, som i dag är värt över 7 miljarder kronor.
Då Warrior är Bostonbaserat är det ingen slump att man är tröjtillverkare till Boston Red Sox – som har samma ägare som Liverpool.

Affären med Warrior Sports är mer lukrativ än de £150m som betalas ut under sex år. Med Warrior som samarbetspartner kommer Liverpool få full kontroll över den övriga souvenirförsäljningen. Det betyder bland annat att det är fritt fram att öppna en officiell souveniraffär i Norge eller Indien. Ian Ayre tror att den detaljen kan ge klubben ytterligare £25m i årliga intäkter, det vill säga ytterligare £150m över sex år.
Ian Ayre förklarar:
– Affärsverksamheten består av två delar. Vi har dels dräkterna, sakerna som spelarna bär, det är en del av uppgörelsen med Warrior. I vår nuvarande deal (med Adidas) har vi haft restriktioner för vår övriga souvenirförsäljning. I det nya avtalet har vi full kontroll över det. Det ger oss en större möjlighet.

Andra tröjkontrakt för tillverkare (kit supplier)

Övriga ”Big six”
Arsenal

Skrev ett sjuårigt avtal med Nike som gällde till 2012, värt £55m, men det har förlängts med tre år.
Chelsea
Förlängde avtalet med Adidas i oktober 2010 för de åtta kommande åren. Det nya kontraktet ger £20m per år, en höjning med £8m.
Manchester City
Har bara avverkat tre år av det tioåriga avtalet med Umbro. Men det ryktas om att kontraktet ska omförhandlas och att den årliga intäkten ska öka från blygsamma £6m till £26m. Ett bevis på klubbens framsteg senaste åren.
Manchester United
Om förhandlar sitt kontrakt med Nike. Det nuvarande avtalet gav klubben £23,5m per år åren 2007-2010. Från 2011 ger avtalet £25,3m per år. Det spekuleras att den nya dealen kan ge så mycket som £35m per år.
Tottenham
Tecknade nyligen ett avtal med Under Armour som gäller från och med säsongen 2012/2013. Uppges vara värt £10m per år, dubbelt så mycket som nuvarande avtalet med Puma ger.

Övriga klubbar
Aston Villa
Har ett avtal med Nike värt £10m över tre år. I dagarna meddelade klubben att man avser att byta inför nästa säsong för att tröjkvalitén varit undermålig. Man hoppas få ett avtal värt £6m per år då klubben säljer cirka 100 000 replicas per år.
Blackburn
Har sedan säsongen 2007/08 avtal med Umbro. Okänt vad det ger.
Bolton
Har avtal med storsponsorn Reebok som även köpte arenanamnet (Reebok stadium). Okänt vad avtalet ger.
Everton
Har bytt ut Umbro till Le Coq Sportif, märket de bar under sin mest framgångsrika säsong 1984/85. Uppges ge cirka £3m per säsong.
Fulham
Kappa ersatte nyligen Nike för de kommande tre åren. Okänt vad de betalar.
Newcastle
Har avtal med Puma som gäller till 2012. Vad kontraktet är värt är inte känt.
Norwich
Tecknade ett ettårigt avtal med italienska Errea inför comebacken i Premier League. Uppges vara värt cirka £1m.
Queens Park Rangers
Har ett femårigt avtal med italienska Lotto sedan 2008.
Stoke
Tecknade fyraårigt avtal med Adidas våren 2010. Okänt vad det är värt.
Sunderland
Har avtal med Umbro som går ut efter säsongen.
Swansea
Skrev kontrakt med Adidas i somras (precis som under legendariske tränaren John Toshacks dagar). Okänt vad de betalar.
West Bromwich
Har avtal med Adidas. Okänt vad de betalar.
Wigan
Har ett tvåårigt avtal med Mifit som löper ut efter säsongen. Okänt vad de betalar.
Wolverhampton
Skrev ett treårigt avtal med Schweiziska Burrda våren 2010. Enligt uppgift betalar de £1m per år.

Övriga Europa
Barcelona

Avtal med Nike som ger cirka £28m per år.
Real Madrid
Avtal med Adidas som ger cirka £28m per år.
Inter
Avtal med Nike sedan 1998 som ger cirka €12m per år (Obs! Uppgift i euro).
Milan
Avtal med Adidas som ger €13m per år.
Juventus
Avtal med Nike som ger €12m per år.
Roma
Avtal med Kappa som ger €5m per år.
Napoli
Avtal med Macron som ger €4,7m per år.
Bayern München
Avtal med Adidas som ger cirka £20m per år. Skrev nytt åttaårskontrakt förra våren.

Fotnot: Uppgörelserna är förmodligen valutalåsta, vilket betyder att de italienska avtalen ovan inte kan räknas mot dagens eurokurs.

Källor: Birmingham Mail, Daily Express, Guardian, SportsPro Media, Swiss Ramble

***
André Villas-Boas har väckt liv i debatten om reservlagen ska få spela i ligasystemet. Den här frågan har diskuterats tidigare. Rafael Benítez var en förespråkare för det spanska systemet och Manchester United förde fram ämnet för fem år sedan.
Jag är inte alls pigg på idén. Jag är väl inne på samma linje som Independents Sam Wallace.
Visst finns det fördelar. Som att unga spelare skaffar sig erfarenhet genom att spela riktiga proffsmatcher i stället för avslagna b-lagsmatcher inför tomma läktare. Barcelona är ett bra exempel där en spelare som Pedro redan hade gjort ett par hundra ligamatcher när han debuterade för Barcelonas a-lag.
Men för mig är Championship en alldeles för fin och traditionsrik liga för att slänga in Chelsea B bland Leeds och Nottingham.

Vad tycker ni? Vill ni se Manchester Citys b-lag i andraligan för att gynna talangutvecklingen?

Sida 3 av 4
  • Tjänstgörande sportredaktör: Johan D Lundin
  • Sportchef: Patric Hamsch
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori, Patric Hamsch
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB