Bloggen Retromania har flyttat till www.retromania.se, häng med dit vetja!

Som det säkert inte undgått er firar kända Ikea-överdrags-företaget Bemz tio år i år och för att fira lanserar man en limited edition-kollektion med fem nya mönster. Tidigare har vi sett Designers Guild, Littlephant och Christian Lacroix. Nu i oktober var det dags för Sven Markelius fantastiska Pythagoras att släppas.

Bloggen Retromania har flyttat till www.retromania.se, häng med dit vetja!

Inte nog med att Artipelag är världens vackraste kulturcenter i världens vackraste skärgård (för den som inte varit där än säger jag bara SPRING dit, NU!) nu har också möbelformgivarna Peter Ejvinsson och Emmy Larsson ritat en underbar matsalsserie som bara säljs i Artipelags designbutik.

November, som serien heter, finns i ask med vitpigmenterad, matt klarlack, svart matt, lack samt valnöt med matt klarlack. Den är ergonomisk, stapelbar och helt gjord i trä – och den kommer ÄLSKAS av dig som gillar dansk 50-talsdesign! Kolla bara in här!

Bloggen Retromania har flyttat till www.retromania.se, häng med dit vetja!

Är det bara jag som har barnmuggar och barntallrikar i mitt köksskåp som inget barn någonsin får röra? Ja, jag vet att det är lite knasigt men det går ju inte att sätta en sådan här skönhet i händerna på Fyran, den skulle ju inte hålla en sekund!

Den här muggen hittade jag på loppis för några år sedan och betalade typ fem-tio spänn för. Då hade jag ingen aning om vad det var utan köpte den för att sonen behövde en mugg till skolan. I en termin var den också med honom i skolan innan jag fattade vilken dyrgrip jag skickat med honom. Tack och lov kom den hel hem igen!

Vad jag förstått är den här muggen formgiven av Stig Lindberg för Gustavsberg. Serien heter Baby och förutom mugg har jag sett flat och djup tallrik med andra djurmotiv. Men alla andra muggarna jag sett har haft två öron, såsom barnmuggar brukar ha. Hur ovanligt det är med en sådan här enörad variant har jag ingen aning om. Någon annan som vet?

Bloggen Retromania har flyttat till www.retromania.se, häng med dit vetja!

Idag har jag ärenden till vackra Vällingby och lägger några minuter på att bara gå runt och njuta av det fina centrumet. Som jag säkert berättat tidigare så växte jag upp i närheten och tillbringade hela min gymnasietid i St. Jacobi gymnasium som ligger i strax intill.

Då uppskattade jag inte Välllingbys arkitektur eller historia för fem öre. Det grämer mig idag. Hur kunde jag vara så ointresserad av den? Och varför försökte inte lärarna väcka vårt intresse? Eller gjorde de det, bara att jag inte minns? Eller förstod de inte själva hur speciell den var?

Hursomhelst blir jag så lycklig när jag hör hur mina barns lärare verkligen har förmågan att få mina barn nyfikna på arkitektur, formgivning och design. Det är ju minst lika viktigt som att lära dem matte. Om inte viktigare, eller vad säger ni?

Bloggen Retromania har flyttat till www.retromania.se, häng med dit vetja!

Säg det retrokök som inte haft en Sally-burk på hyllan, en Don Pedro-bryggare på bänken eller konservöppnaren Röda Clara på väggen. Ja, de älskade Nilsjohan-sakerna med sina speciella personnamn är många. Men vem var då egentligen denna Nilsjohan, som under årtionden försåg våra svenska kök med så många älskade köksredskap?

Företaget Nilsjohan grundades 1888 under namnet Nilsson och Johansson, men då som försäljare av bleckplåtskärl. Under mellankrigstiden bytte företaget inriktning och blev ledande leverantör av husgeråd till de svenska folkhemmen, och bytte då också namn till det enklare AB Nilsjohan.

Förutom att ha den goda smaken att använda sig av några av den tidens bästa formgivare som Signe Persson-Melin, Sigvard Bernadotte och Adam Thylstrup blev ett av Nilsjohans mest framgångsrika marknadsföringsknep att resa land och rike runt på försäljningsturnén ”Den glada köksparaden” med folkkära personligheter som Lasse Lönndahl, Sigge Fürst och Lennart Hyland iklädda förkläden.

Ur köksparaden växte också succén ”Köksklubben” fram, där alla som besökt paraden och skrivit in sig i gästboken blev medlemmar. Som mest hade Köksklubben över en miljon medlemmar, varav 760 000 bland de svenska hemmafruarna. Klubben blev en viktig påtryckningsgrupp för företaget, eftersom den bestod av upplysta konsumenter som krävde att Nilsjohans sortiment skulle finnas i just deras butik.

Företaget hade sina glansdagar under 50- och 60-talet. När det stod på topp var det Skandinaviens största husgerådsföretag med 700 anställda och 3 000 produkter i sortimentet. Men under 70-talet sjönk intresset för köksprylarna i takt med att hemmafruarna tog steget från köket och började förvärvsarbeta. År 1981 såldes ett krympt och rekonstruerat Nilsjohan till företaget GAB, för att sedan gå vidare in i finska Iittalagruppen där det försvann. Men vad gör väl det, när de gamla goda Nilsjohan-prylarna fortfarande finns att fynda på landets alla loppisar och auktioner?

Bild: classic-modern.co.uk

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

Ni har väl inte missat att Arne Jacobsens designklassiker Sjuan fyller 60 (!) år i år. Det firar Fritz Hansen med att ge ut en exklusiv special edition bestående av en mörkblå variant med pulverlackerade blankpolerade ben och och en rosa med ben i 24 karats guld. Stolarna kommer bara att säljas under 2015.

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

I går var det dags för vernissage på årets Antikmässa i Stockholm, den 38:de i ordningen. Retromania var där och spanade trender och mässfavoriter bland 250 spännande utställare.

Text: Helén Bjurberg Bild: Angelica Söderberg

Tiotusentals människor från hela landet besöker varje år den stora Antikmässan i Älvsjö. Här finns något för alla, vare sig man gillar retroprylar, vintagekläder, designklassiker, allmogemöbler eller konst – och allt är till salu. Dessutom bjuds det på ett gediget program med spännande föreläsningar, om allt från mode och mattor till porslin och rostfritt stål. Men mässan är också ett forum för människor som delar intresset för äldre möbler och saker att träffas, se och lära om antikviteter, eller bara få sig en härlig nostalgitripp.

Vilka är då de största trenderna i antiksvängen?

Även om trenderna i antikvärlden inte är så tydliga går de till stor del hand i hand med övriga inredningsvärlden, så inte helt förvånande går vi även här mer och mer mot kvalitet och hållbarhet. Vi ser mindre plast och mer gedigna material. Som bekant håller vi på att lämna den ljusa, stilrena, minimalistiska trenden, men också den kalla, industriella. Nu strävar vi istället efter ombonade hem. Vi vill ha mer värme och färg än tidigare. Gärna också en blandning av olika tidsåldrar, stilar och material. Textilier och tavlor, som legat i malpåse länge, åker fram igen och de ljusa möblerna byts mot sådana av mörkare träslag.

Vad saknas på mässan?

Den som bara är ute efter plastartiklar och popart kommer kanske tycka att det är lite tunnsått med grejer. Vintagekläder finns det inte heller mängder av, även om det börjar bli mer. Men annars finns det faktiskt något för de allra flesta.

Vilka klipp går att göra på antikmässan?

Antikmässan är inte rätt ställe för att göra klipp. Utställarna vet vad sakerna är värda och det finns gott om köpare så det finns ingen anledning att rea ut något. Men ett klipp behöver ju inte handla om ett lågt pris, utan kan lika gärna vara en ovanlig pjäs eller något du känner mycket för. Och handlar du med hjärtat blir det sällan fel. Ett gott råd är att inte tveka för länge om du hittar något du verkligen gillar. Det kommer många internationella köpare till Antikmässan som har stort intresse för svenska antikviteter och gott om pengar i plånboken, så innan du vet ordet av kan den keramikfigur du förälskat dig hjälplöst i ha flyttat till Japan.

Vad är årets måste i antiksvängen?

En tavla, skulle jag säga. Konsten kommer tillbaka med stormsteg och du kan välja, vraka och blanda hur mycket du vill bland motiv och ramar. Det är personlighet som gäller. Vill du ha en möbel istället, satsa på något litet, sobert och elegant med unicitet. Jugendstil blir mer och mer populär, men även kitschigt 80-tal. För den som vill vara före sin tid har jag ett hett tips. En fågel vid namn Pontus Silfverstolpe viskade nämligen i mitt öra att mahogny är träslaget som kommer härnäst!

Och tvärtom, vad vill vi slippa se?

Bersåporslin. Det är väldigt fint, men enough is enough.

Vad tar jag med mig hem från mässan?

Samlingen med flaskvaserna Koristepullo av Nanny still för Rihimäki från Nordlings antik. Den har jag trånat efter bra länge nu. Och det är inte så att jag skulle nöja mig med en eller två, utan just precis så här många vill jag ha!

Mina tre mässfavoriter

Bumlingar ha vi ju sett förut. Men en turkos! Ja, jag blev faktiskt lite kär hos Lasette antik och design.

Det är ju så här man ska ha Greta Grossmans gräshoppor, tre stycken på rad! Hos Sjöström Antik.

Fyren av Oivo Toikka för Notsjö. Vad säger man? Sjukt fin känns som en rejäl underdrift. På Nordlings antik finns de raringarna.

Mer inspiration

Pistillino, vägglampan hos Lasette antik och design, var bara en av alla de italienska lamporna jag ville ta med mig hem.

Härlig tavelvägg hos Konst & kuriosa från Dalarna.

Råmå design antikt hade en färgsprakande monter med många guldkorn.

Lampan hos Modernity gick inte av för hackor.

Läckert i Nordlings antiks monter. Årets tema var ”Uppdukat”, och vem skulle inte vilja duka upp på det här bordet?

Smakfullt hos Sjöström antik.

Pris för Årets monter fick Thunérs. ”Självsäker, rak och tydlig monter där klassiska antikviteter kommer till sin rätt i en genialiskt enkel form. Här får starka personligheter tala för sig själva och därmed nå fram till framtidens publik”.

Fantastiska Pierre Forsell.

Den här lampan och tavlan skulle gärna få flytta hem till mig.

Vaser av Martin Medbo hos Modernity.

Modernitys läckra monter med fantastisk mosaiktavla av Einar Forseth.

Med ömma fötter och fulla av intryck säger fotograf Angelica Söderberg (i sin nya vintageklännning som hon köpt på mässan) och jag tack och hej för idag! Du som har möjlighet ska verkligen ta en sväng förbi Antikmässan 2015. Den är väl värd ett besök.

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

Se hit retrotygnördar, för nu ska ni få ett tips så hett att det slår gnistor om det!

Mellan 8-15 november kommer en unik utställning med svenska textilformgivare från 50-70-talet gå av stapeln på Galleri Konsthörnan på Karlbergsvägen 65, i Stockholm.

Göta Trägårdh, Anna-Lena Emdén, Inez Svensson, Maud Fredin Fredholm, Stig Lindberg, Astid Sampe, Sven Fristedt … ALLA stora namn inom dåtidens textilformgivning kommer att finnas representerade på den här mycket spännande utställningen.

Utställningen arrangeras av Maria Jernkvist som är privat samlare av retrotextilier från 50-70-talet. Det är första gången Maria ställer ut sin tygskatt, så gillar ni retrotyger är det här ett tillfället ni absolut inte får missa! Utställningen är helt gratis och det kommer att finnas möjlighet att köpa tyger formgivna av Maud Fredin Fredholm.

Maria kommer också inom kort att tävla ut två tyger av Maud Fredin Fredholm här på bloggen, så håll utkik!

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

Snacka om tajming att jag kom till återvinningsstationen med mina lövsäckar PRECIS när den här raringen höll på att åka i containern! Det är ett av mina bättre containerfynd måste jag säga. Berätta gärna om era containerfynd, här eller på Instagram. Hashtagga med #mittbästacontainerfynd.

Vill ni veta mer om min nya lampa? Läs artikeln nedanför, tidigare publicerad i Aftonbladet, Härligt hemma:

PH-lampan

Ta en ordentlig titt i grannarnas köksfönster och du lär få se PH-lampor över matborden både här och där. Lampan, som blivit ett signum för designintresse och god smak, är också en av världens mest välkända och omtyckta lampor.

PH-lampan är egentligen inte en, utan många olika lampmodeller i en serie, ritad av formgivaren och arkitekten Poul Henningsen. Den vanligaste varianten PH-5, döpt efter sin skapares initialer och skärmens diameter, kom 1958, nära trettio år efter den första PH 3/2.

Poul Henningsen föddes 1894 i Roskilde. Han utbildade sig till en början till murare men övergick sedan till att studera arkitektur. Samtidigt var hans intresse för ljuset stort och parallellt med sina arkitekturstudier påbörjade han sina ihärdiga försök att skapa den perfekta lampan. Det tog honom över tio år av forskning och experimenterande att nå dit och 1925 blev den första PH-lampan klar att visas upp på världsutställningen i Paris.

Modellen sades vara inspirerad av en kopp, en skål och ett fat, staplade på varandra. Men bakom dessa basala former låg också extremt noggranna beräkningar som gav den en unik förmåga att sprida ljus utan att blända.

Lampan gjorde succé på världsutställningen, så stor succé att den belönades med en guldmedalj och såldes i 12 000 exemplar redan första året. Men Henningsen nöjde sig inte med det. Han fortsatte under lång tid att vidareutveckla lampan och ändrade material, färg och storlek på både stommen och skärmarna flera gånger om. Detta gjorde produktionen kostsam, men tillverkaren Louis Poulsen accepterade det, eftersom de anade att de på sikt skulle få igen pengarna. Idag, efter att PH-lampan funnits i produktion i nära nittio år och uppnått en ikonstatus som få designföremål någonsin uppnår, går det att konstatera att detta var ett väldigt klokt beslut.

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

Som jag skrivit om tidigare här på Retromania så fyller Margrethe-skålen 60 år i år. Det firas naturligtvis stort och därför har den fantastiska konstnären Lasse Åberg fått i uppdrag att designa fyra nya motiv att pryda skålen med. Personligen gillar jag både Margrethe-skålen och Lasse Åberg, men frågan är om det var en så jättebra idé att låta de två mötas … Jag tror tyvärr inte det. Nog var den gamla damen betydligt vackrare innan hon blev iklädd den nya, poppiga dräkten? Eller vad säger ni – hiss eller diss?