Bloggen Retromania har flyttat till www.retromania.se, häng med dit vetja!

I frågespalten ”Fråga Helén” svarar jag på kluriga frågor om hem, inredning och retroprylar. Välkomna att skicka in dina frågor till helen.bjurberg@live.se eller ställ dem i kommentarsfältet nedan. Men var beredd på att jag inte lindar in svaret i bomull. Här kommer en fråga från Sara och Henke:

Hej Helén!

Vi ska snart ha dop för vårt tredje barn, en liten flicka på nästan tre månader. Eftersom vi har två barn sedan tidigare vet vi att bebisar kan få en hel del ganska gräsliga presenter när de döps. Vi har redan en låda full på vinden med smyckeskrin med små nallar på, tullinuttiga sparbössor och pråliga silverramar med rosetter på, vi vill helt enkelt inte ha mer skräp. Helst skulle vi vilja säga till släkten att det finns två alternativ: att antingen köpa god design till våra barn eller också låta bli att köpa något över huvudtaget. Kan vi vara så tydliga tycker du?

Sara och Henke

Hej Sara och Henke,

Självklart kan ni vara hur tydliga ni vill med vad ni tycker att ert barn ska få för presenter. Men räkna då med att släkten är lika tydlig med vad de tycker om namnet ni tänker ge ungen. För att behålla en trivsam stämning i familjen så föreslår jag därför istället att ni tacksamt tar emot de presenter barnet får. Även om de inte faller er i smaken har någon ansträngt sig för att köpa en minnesvärd gåva till ert barn, och det är fint även om presenten i sig händelsevis inte är det. Så tycker jag.

/Helén

HÄR kan du läsa fler ”Fråga Helén-frågor”

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

I helgen fyllde underbara Fyran ett år. Helt obegripligt så fort det här året gått! Vi firade på landet i höstsolen med god mat och storasyrrans snyggtårta. Jag ska inte tråka ut er med en massa detaljer om kalaset men en sak vill jag ändå visa och det är den makalöst fina bondgården som min kompis Jenni virkade till Fyran. Är det inte den finaste present en liten unge kan få? Och ni anar inte hur populär den blev. Så behöver ni en present till en liten människa snart så varför inte satsa på att göra en bondgård. Och kan ni inte virka själva så kan ni kanske beställa från Jenni. Skicka mig ett meddelande i så fall.

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

Förutom att blogga här på Retromania skriver jag också krönikor varannan vecka i Aftonbladet Härligt hemma. Här ska ni få läsa om när jag fick mitt fjärde barn för snart ett år sedan. 

För några veckor sedan fick vi en ny liten familjemedlem. 52 centimeter lång, 4 290 gram tung, väldigt tunnhårig men världens sötaste. Det lilla gossebarnet har ännu inte fått något riktigt namn utan kallas kort och gott för Fyran, efter sin plats i barnaskaran.

Livet med Fyran är ganska behagligt. Vi går upp på morgonen, tar en kopp kaffe, sätter oss i soffan och ammar. Och där sitter vi fram till kvällen, då vi går och lägger oss igen. Så ser en dag ut, typ.

Emellanåt tar vi också en tur i vår Blocketfyndade 300-kronors Emmaljunga från 1976. Då brukar vi alltid träffa andra mammor, som har sina bebisar nedstoppade i hypertrendiga Bungaboos eller Urban Jungles, med lattehållare. De tittar alltid på vår vagn och ler lite sorgset, som om de tycker synd om oss för att vi inte också kör runt med en plastig 10 000-kronorskorg på hjul. Själv ler jag stolt tillbaka, eftersom jag tycker att min och Fyrans retrovagn ser ut som a million bucks bredvid deras ombyggda stridsvagnar. Dessutom är jag glad över att ha sluppit pantsätta min ena njure för att ha råd att köpa den.

När vi har smajlat klart mot varandra skiljs vi åt och jag går till affären och köper en glass och en tidning, för det tycker jag att jag kan unna mig för de 9 700 kronor jag sparat i vagnkostnader.

Häromdagen när vi kom hem från en sådan promenad och i vanlig ordning satte oss i soffan och ammade började jag slöbläddra i min nya tidning och hamnade på en artikel om familjeekonomi. Där stod det att nya beräkningar från Institutet för privatekonomi visar att ett barn i Sverige kostar sina föräldrar cirka 1,4 miljoner kronor under sin uppväxt (shit, och vi som har fyra!). Det stod även att barn i Fyrans storlek är allra dyrast. Cirka 80 000 spänn kostar första året med en ny, liten familjemedlem, som behöver vagn, amningsfåtölj, vagga, bilbarnstol och blöjor samtidigt som mamma och pappa går ner i inkomst.

80 000 spänn låter verkligen skitmycket i mina öron. Inte en chans att vi varken har eller kommer att spendera så mycket på Fyran, tänker jag och gör en snabb överslagsräkning på de grejer vi hittills köpt:

Vagn, 300 kronor på Blocket

Spjälsäng, 300 spänn på Blocket

Babysitter, 100 kronor på loppis,

Bilbarnstol 200 på Blocket,

Tygblöjor 50 spänn på loppis,

Kläder, filtar, leksaker, cirka 100 kronor på loppis

Summa 1 050 kronor.

Jag kontrollräknar om och om igen, men hur många gånger jag än räknar blir summan ändå bara 1 050 kronor. Vilket ju är ganska långt från 80 000. Det tar en stund innan jag förstår vad detta innebär, men till slut trillar poletten ändå ner i amningshjärnan. Om det kostar 80 000 spänn att ha en bebis, men vi bara har betalt 1 050, så måste ju det betyda att vi har en herrans massa stålar kvar att bränna, närmare bestämt 78 950 kronor! Jag bestämmer mig för att börja omedelbart.

Upprymd av den plötsliga insikten surfar jag in på bästa designwebbutiken på nätet och söker upp en av mina absoluta favoritlampor, en PH kotte i koppar. Jag som aldrig trott att jag skulle kunna ha råd inser nu att jag med de 78 950 kronor jag helt oväntat fått över kommer att kunna köpa den och ändå ha nästan 20 000 kvar! Det är ju som de säger i den där reklamen; att plötsligt händer det! Tack för det Institutet för privatekonomi!

Vår vagn från -76 ser ut som en million bucks bredvid deras ombyggda stridsvagnar.

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

och helt och hållet off topic för min blogg, jag vet, men jag var bara tvungen att visa er ett klipp på den lilla dansmannen vi har här hemma.

Ha en fin dag!

http://youtu.be/5e9WbOWyQvw

I dag är Fyran nöjd. För det verkar som att han har fått ett riktigt namn. Vi funderar på Folke. Vad säger ni, funkar det? Vi ska först testa det i en vecka, och se hur det känns, och känns det bra för oss alla sex, så slår vi till. Spänningen är olidlig.

Vad gillar ni förresten lapptäcket? Härligt 70-tal va? Jag fyndade det på Rosenhills loppis för en ynka femtiolapp. Och lika mycket betalade jag för en hel kasse tygblöjor. Min man tycker fortfarande att jag är galen som vill att bebisen ska ha tygblöjor! Och själv kan jag inte förstå att inte alla använder det! Det känns ju fantastiskt att slippa alla kemikalier som finns i engångsblöjor. För att inte tala om sopberget som man slipper bygga på. Och vet ni att man dessutom förkortar blöjperioden med typ ett år när bebisen känner kopplingen mellan att kissa och bli blöt!

Folke, endast iklädd tygblöja, på finaste lapptäcket, fyndat på Rosenhills loppis.

Tack för alla gratulationer och lyckönskningar jag fått i min mejl! Jag blir så glad ska ni veta!

Nu har vi haft en dryg vecka på oss att lära känna varandra, jag och ”Fyran”, som han än så länge kallas, och allt känns himla bra. Han har lärt sig att äta, bajsa och kissa och jag är så stolt. Snart är han redo att ta nästa steg, att ligga själv i spjälsängen medan mamma bloggar. Jag räknar med att det kommer gå minst lika bra. Första försöket gör vi i morgon. Hörs då!

Jag måste bara få skryta lite för jag har nämligen fått den finaste present ni kan tänka er. Och då pratar vi varken Jacobsen, Wegner, eller Bernadotte design, utan i fredags var jag inne på BB Stockholm, på Danderyds sjukhus och pressade fram den här lilla guldklimpen. Och har ni sett vilken tur jag hade, det var en riktig liten retrounge, fast han är sprillans ny!

Han har inte fått något namn än, och jag gissar att det kommer att ta lite tid att komma på något som passar alla eftersom vi är fem starka viljor som vill vara med och bestämma, men jag återkommer när jag kan presentera honom bättre. Hur som helst var han i alla fall 52 cm lång och 4 290 gr tung och världens sötaste unge, så vi hade riktig tur.

Nu ska jag njuta riktigt mycket i några dagar så jag kanske inte kommer vara så jätteaktiv på bloggen, men skriv gärna lite kommentarer ni, och kom med namnförslag vetja! Och ni vet väl att ni kan lägga upp bilder i kommentarfältet? Visa upp era egna retroungar och loppisfynd. Jag ser fram emot att höra ifrån er!