Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

Gult är påskens självklara färg, men kanske inte den vanligaste inredningsfärgen i de svenska hemmen. Vill du ändra på det är det inte för sent att införskaffa en ny påskig soffa eller lampa till den kommande högtiden. Retromania har valt ut 7 härligt knallgula prylar som finns på landets auktionshus just nu. Happy bidding!

Vem skulle inte vilja ha den här läckra 60-talssoffan att kura upp sig i i påsk? Med ett utropspris på 3 000 kronor kanske det inte är helt orealistiskt för den som är på jakt efter en soffa. HÄR hittar du auktionen.

Ingen kyckling men väl en ko kan du få att hänga på väggen om du ropar hem den här färglitografin av Bertil Almlöf med ett utropspris på 2 500 kronor. Auktionen hittar du HÄR.

Fina påskiga retrotallrikar att duka upp äggen på kanske? Utropspris är 200 kronor för fem stycken. HÄR finns auktionen.

Med en sådan här färgklick hemma kan du utan problem slopa påskriset. Mats Theselius knallgula skåp är verkligen en fröjd för ögat. Tyvärr har den en prislapp som inte passar alla. HÄR hittar du auktionen.

Fin golvlampa att lysa upp (i dubbel bemärkelse) läshörnan med. Utropspriset ligger på 1 500 kronor. Auktionen finns att läsa HÄR.

Vad sägs om att sätta fötterna på den här läckra mattan i påsk? Utropspriset är på 1 800 kronor. HÄR är auktionen.

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

Igår var det söndag och bakluckeloppis här på landet. Jag, lilltjejen och Fyran hade gjort oss i ordning och var klara att dra klockan 11.00, men just när vi skulle sätta oss i bilen insåg vi att maken åkt iväg med bilbarnstolen. Suck! Innan stolen var åter på plats hade halva dagen gått och det kändes ganska meningslöst att dra på loppis eftersom alla fynd garanterat var borta för länge sedan.

Men lilltjejen tjatade, och tjatade och tjatade, så till slut åkte vi i väg i alla fall. När vi väl kom fram tog det ännu en evighet att få ut vagnen ur bilen, och få den sura Fyran nöjd i vagnen. Vattenflaskor skulle hit och hattar och leksaker dit så när vi nått fram till första ståndet hade jag noll förhoppning att hitta något alls av värde.

Men jag ögnade ändå igenom prylarna som stod där och vad såg jag plötsligt framför mig om inte en Flora-skål av Oiva Toikka – en skål som jag trånat efter i evigheter men aldrig hittat för under femhundralappen och därför aldrig fått i mina ägor! Adrenalinet började pumpa i kroppen när jag lyfte upp den magiskt vackra skålen och frågade damen efter pris. Tjugo kronor, blev svaret! Tjugo kronor, hörde jag rätt? Tjugo kronor för min drömskål! Ja, det stämde visst. Så jag betalade damen en Selma och svävade sedan runt på resten av loppisen på ett rosa moln tillsammans med min Flora.  Och nu har jag lärt mig en sak också,  att man behöver tydligen inte vara först på plats för att fynda.   Här kan ni läsa ett gammalt blogginlägg om en annan Floraskål som höll på att hamna på loppis!

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

På återvinningsstationen i närheten av där vi bor har de ställt upp en arbetsbod där man kan ställa in de grejer som man vill bli av med, men som man egentligen inte tycker passar på sophögen. I ge-bort-boden kan sedan vem som helst gå och plocka saker som de vill ha. Jag tycker att det är en finfin idé! För jag tror att det är lätt hänt annars att felfria saker hamnar på tippen bara för att man inte orkar sätta ut en annons eller ta en tur till någon välgörenhetsbutik. Det är fascinerande vad folk gör sig av med. Jag har hittat flera guldklimpar i ge-bort-boden och i går när vi var förbi och slängde saker och tog en sväng in i boden stod där två Fanett-stolar! De var visserligen ganska slarvigt ommålade, men kommer funka fint som skrivbordsstolar i barnens rum, efter en liten make-over.

För den som vill veta mer om Fanett följer här en liten artikel från Härligt hemma om den omtyckta pinnstolen:

Fanett

Den populära Fanett-stolen tillverkades på möbelfabriken Edsbyverken, ett företag som grundades 1899 i Edsbyn i Hälsingland av hantverkaren Lars Fredrik Pettersson. Fabriken gjorde till en början möbler, dörrar och fönster till traktens hus men började 1910 även att producera skidor.

Eftersom det blev så mycket spillvirke över vid skidtillverkningen inleddes i slutet av 30-talet ett försök att återanvända virket och tillverka pinnstolar av det. Försöket lyckades och Edsbyverkens första pinnstol såg dagens ljus. Lennart Karlstorp, som var ansvarig för stolstillverkningen på fabriken, ville utveckla stolen ytterligare och göra en lätt variant. 1949 började han prova att tillverka sitsen i formpressad fanér. Första försöket slutade med att gipsformen exploderade så att hela fabriken dränktes i gipsdamm, men efter en del justeringar föddes den första varianten av den ”fjäderlätta” pinnstolen Fanett.

1955 bjöds den finländske arkitekten och formgivaren Ilmari Tapiovaara in för att rita om pinnstolen. Han ändrade bland annat den rundade ryggen till en mer stilren, rak variant och den modell som vi idag är vana att kalla Fanett var nu född. För sin egen del begick Tapiovaara dock ett stort misstag när han tog en engångssumma för arbetet i stället för en royalty som hade gett honom betydligt mer pengar i fickan.

På 60-talet ritades Fanetten om än en gång om och fick en smalare sits och sju ryggribbor istället för sex. Fanett T 65 kallades den nya, moderna varianten.

Över fem miljoner pinnstolar hann Edsbyverken tillverka innan verksamheten lades ner 1970. Idag tillverkar fabriken möbler för kontor och offentliga miljöer men deras populära pinnstolar finns fortfarande att finna på landets auktionshus, antikbutiker och loppisar. Och tydligen också i ge-bort-bodar-på återvinningscentraler.

Bild: Metropol

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

I veckans Härligt hemma hittar ni årets bästa loppisguide med 325 loppisadresser över hela landet, missa inte den! Här visar också duktiga stylisten Catharina Brändström hur du kan återvinna dina loppisfynd och jag ger mina hetaste tips på hur du fyndar! Fler av mina loppisfyndartips hittar du i inlägget Retromanias loppisskola del 1

Men nu mina vänner, är det dags för Loppisskola del 2. Är ni redo?

1. Har du svårt att se något i myllret av grejer? Det tar ett tag att skaffa sig ”loppisögon”, men ett knep kan vara att ta upp prylarna och hålla dem mot en neutral bakgrund (golvet eller marken funkar bra i brist på annat) för att sedan föreställa sig dem i en annan miljö.

2. Börja samla. Ett annat sätt att lära sig att urskilja guldkornen är att börja samla på något. Om du har fokus på något speciellt är det lättare att sålla bort det som är ointressant.

3. Stirra dig inte blind efter tokfynd. Det är inte ofta en ramlar på en Bersåservis eller kobratelefon för en tia, så förvänta dig inte det. Det gör bara att du ”låser blicken” och missar den fina vasen eller ljusstaken som du verkligen behöver.

4. Var steget före. Istället för att leta efter det som trendar just nu, leta efter det som blir hett i morgon. När alla andra är ute efter 50-,60-och 70-talsprylarna gör du de bästa fyndet bland grejer från 80- och 90-talet.

5. Enträgen vinner. Förvänta dig inte att alltid fynda. Kanske måste du gå tomhänt från fyra loppisar innan du hittar något riktigt bra på den femte.

6. Skaffa ett nätverk. Kanske finns de bland dina vänner, eller på Instagram, vännerna som liksom du gillar att gå på loppis. I nätverket kan ni sedan fynda grejer åt varandra och byta sinsemellan.

7. Håll utkik efter privata garage- och flyttloppisar! Där är ofta priserna låga eftersom säljaren är angelägen om att bli av med grejerna fort.

8. Tänk på tidpunkten. På våren, efter jul eller efter en regnig sommarvecka, d.v.s när folk har haft möjlighet att rensa är fyndchansen som störst.

9.  Se möjligheterna. Är inte prylen exakt vad du är ute efter, kanske går den att göra om eller användas på att annat sätt?

10. Kolla igenom dina fynd noga innan du köper! En liten flisa eller nagg kan vara skillnaden mellan att något är värdfullt eller totalt värdelöst.

Ja, det var vad jag hade att bjuda på för den här gången. Lycka till med loppandet, vi ses där ute i myllret!

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

På helgens loppisrunda sprang jag på de här bedårande Staffordshire-muggarna för löjliga 10 kronor styck, men eftersom jag har så fullt i mina köksskåp så lämnade jag kvar dem på hyllan. Först tog jag dock en bild på dem och la ut på Instagram. Och när jag kom hem och kollade Instagram såg jag att jag fått bannor av en Instakompis som samlar på färgglada Staffordshire-muggar; hur kunde jag ha lämnat kvar de där guldkornen på loppisen?! När jag läste det så skämdes jag som en hund över att jag glömt bort att hon älskar just de muggarna. Hur enkelt hade det inte varit att köpa dem, lägga i en låda och skicka till henne, och gjort hennes dag! Nästa gång, Erry, jag lovar!

Senare under helgen såg jag att en annan Instakompis hade loppat tre stycken Senator-glas, just sådana som jag samlar på! Och när jag skrev och frågade om jag möjligtvis kunde få köpa dem av henne så visade det sig att hon inte alls skulle ha dem själv, utan att hon passat på att köpa dem just för att kunna skicka dem vidare om någon annan ville ha. Så snart kommer de att komma hem till mig.

Det är just det här som är så fantastiskt med Instagram! Här kan du nörda ihop med människor med samma intresse. Du kan köpa till och byta med andra, hjälpa någon eller få hjälp med information och att värdera grejer. Det är verkligen toppen! Så om du ännu inte har något Instagram-konto så skaffa dig ett genast! Och börja med att följa mig. Bland mina följare och dem jag följer kan du sedan hitta en rejäl drös med störtsköna retromanians att nörda ihop dig med. Du kommer inte att ångra dig!

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

I mellandagarna var jag i Iittalas outletbutik. På rean där hittade jag de här störtsköna muggarna i 10-gruppens mönster för sanslösa 49 kronor styck! Synd bara att mina köksskåp svämmar över av just muggar och koppar, annars hade jag gärna köpt upp mig på ett gäng.

Jag gillar verkligen 10-gruppen, ett av de svenska varumärken som bidragit till att sätta vårt lilleputtland på kartan som ett land med stark designtradition. Gruppen bildades 1970 av de tio unga textilformgivarna Inez Svensson, Britt-Marie Christoffersson, Birgitta Hahn, Lotta Hagerman, Tom Hedqvist, Ingela Håkansson- Lamm, Gunila Axén, Susanne Grundell, Carl Johan De Geer och Tage Möller. De hade alla en gemensam önskan att erbjuda god design samtidigt som de ville ha kontroll genom hela processen av sitt arbete, från skiss till färdigt tryck.

Deras tidiga mönster var en revolt mot föräldragenerationen, det präktiga femtiotalet och hemmafrusidealet och betraktades inledningsvis som provocerande och osäljbara. Det starka, uttrycksfulla formspråket med influenser från konst och arkitektur har med tiden fått sin revansch och hyllas i dag världen över.

Under de dryga fyrtio år 10-gruppen har verkat har de producerat drygt 700 tyger och sammanlagt 57 kollektioner. Fortfarande ägs och drivs varumärket av några av de ursprungliga formgivarna; Birgitta Hahn, Tom Hedqvist och Ingela Håkansson-Lamm och försäljning av deras produkter sker i den egna butiken på Götgatan, på Södermalm i Stockholm och genom återförsäljare runtom i Sverige, Europa, Asien och U.S.A.

Muggen på bilden har 10-gruppen gjort i samarbete med Rörstrand. De fanns som sagt i Gustavsberg häromdagen, och har du tur finns det fortfarande några kvar. Skynda att fynda!

Ja, jag tror det va? Men det tål att upprepas. Fasen, vad bra det är att kunna köpa sådant som folk vill bli av med. Och sälja av sådant man själv tröttnat på. Eller hitta sådant som utgått, som inte finns att få tag på längre eller sådant som är unikt. Toppen, för miljön, plånboken och humöret. Igår var vi och köpte ett par superdupersnygga och sprillans nya Dr Martens till minstingen. En tjej som hade råkat köpa för små skor till sin egen dotter när hon var i London så då fick vi fynda dem för halva nypriset. Så jäkla bra!

Men en av de bästa saker att köpa på Blocket är inte kläder och skor, utan hör och häpna, Ikeamöbler. Du som inte har testat det än, gör det! Du kan bara kolla upp i Ikea-katalogen eller på nätet vad du är ute efter. Måtten på produkten har du där så att du kan planera och mäta hemma. Sedan söker du bara på produktens namn på Blocket och så kan du välja själv om du vill ringa på den billigaste eller den som ligger närmast. Och det bästa av allt, du får den färdigmonterad och slipper ligga där på golvet och skruva ihop den. Fiffigt va!

Jag loppar faktiskt inte bara åt mig själv jämt, utan jag har några stående loppis-hålla-koll-på-beställningar från nära och köra. En av dem är från min kära svägerska som samlar på honungsburkar med bin på. Hon är nämligen biodlare och har sin söta samling i fönstret på sin stuga på landet. En annan är från min loppis-kompis Åsa i Norrland som bett mig hålla koll efter Pala-vaser av Helena Tynell. Det är sällan jag hittar varken honungsburkar eller Pala-vasar dock, men häromdagen hade jag tur. Då hittade jag den här söta burken till min svägerska, för en tjuga. Den kommer bli finfin i samlingen och jag är så glad att få ge henne en liten sommarpresent nästa gång vi ses. Nu håller jag bara tummarna för att jag ska hitta en vas åt Åsa snart också.

Har jag förresten visat min underbara solstol/tältsäng som jag hittade på Läkarmissionen förra våren? Som ny, men sprillans ren stomme och tyg i de klaraste färger. Typ tjugo spänn fick jag pröjsa. Löjligt billigt för en favoritplats där man kan ligga hur länge som helst och läsa, sola och filosofera.

… är att det ska vara billigt. Så tycker i alla fall jag. Men många tycks ha missat det. För ett tag sedan ramlade jag på vad jag trodde var en loppis på Vällingby torg. Men jag hade fel. Det var nämligen en förklädd antikbutik. Men hur ska man kunna se skillnaden? Det går inte. Inte förrän man frågar om priset och inser att det är omöjligt att loppisfynda, fattar man  att man blivit blåst. Jag önskar att man kunde kvalitetsstämpla loppisar. Som märkningen ”Äkta vara”, ni vet, som sitter på mat utan tillsatser. Bara de loppisar som är billiga, lite sunkiga, med en massa krafs och några små juveler får kallas äkta loppis. Resten ska märkas tydligt med ”Antikbutik”. Så tycker jag. Vad tycker ni?

En förklädd loppis i Vällingby. Terma-pannan som jag tänkte fynda för någon femtiolapp kostade nästan 500 spänn!