Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

Har du tröttnat på att springa runt på loppis och jaga favoritporslinet? Ingen fara, det går faktiskt att köpa det nytt. Kolla in de här fem nyproducerade finkoppar med gammal ljuvlig dekor!

Omåttligt älskade Berså av Stig Lindberg finns som nyproducerad från Gustavsbergs porslinsfabrik. Kostar 785 kronor för tekopp med fat, 630 kronor för kaffekopp med fat.

Den charmiga muggen Persons kryddskåp med dekor av mönsterdrottningen Astrid Sampe, kostar 319 kronor, kommer från Almedahls.

Birger Kaipiainens supersnygga Paradisporslin för Arabia nyproduceras förutom i den blå/gula originalfärgen även i svart/vit och ny lila/lime. Pris för en kaffekopp med fat är 219 kronor.

Blåprickiga klassikern Adam och rödprickiga Eva av Stig Lindberg finns som nyproduktion på Gustavsbergs porslinsfabrik. Den kostar 630 kronor för kaffegods och 785 för tegods.

Vackra Mon amie av porslinsmamman Marianne Westman, från Rörstrand. Pris cirka 199 kronor för en tekopp.

Spisa Ribb, en av Stig Lindbergs mest populära 50-talsporslin, från Gustavsbergs porslinsfabrik, kostar 785 för tekopp med fat och 630 för kaffekopp med fat.

I lördags var jag på megaloppisen i Solna för första gången. Det var sjukt mycket folk och tog över en halvtimme att bara hitta en parkering, och då var den inte ens laglig … Väl inne konstaterade jag snabbt att det handlade om en proffsloppis, d.v.s en loppis där säljarna är prismedvetna och det är typ omöjligt att råka hitta någon skatt i en låda, eller göra ett riktigt klipp. Det är inte riktigt min typ av loppis, eftersom jag inte får det där härliga pirret i magen när jag går runt och spanar då, men å andra sidan kan det vara trevligt att hälsa på instagramkompisar och bra att kunna fråga om saker och ting, eftersom det vimlar av kunnigt folk. Och fina grejer saknades verkligen inte!

Jag handlade några saker, och trots att det mesta inte var några direkta fynd så var jag himla nöjd eftersom det var saker jag verkligen ville ha. Först och främst köpte jag en röd, fin kanna till mina plastmuggar av Sven-Eric Juhlin för Gustavsberg. Den fick jag betala 80 kronor för, vilket är ett helt okej pris. Sedan köpte jag en stjärngosse till mitt påbörjade luciatåg av Lisa Larson i serien adventsbarn. Lucian och tärnan köpte jag tidigare för 40 kronor styck, vilket är ofattbart billigt. Stjärngossen fick jag betala 300 kronor för, men det var han värd, för jag har verkligen saknat honom.

Sist men inte minst fyllde jag på min Nyman-samling med fem fina, nya tryck. 10 kronor styck fick jag betala och det var ju verkligen prisvärt. Jag älskar de nya motiven, men en hade jag visst dubbelt av, så är det någon som är intresserad så hojta till.

Mycket folk och mycket prylar på Megaloppisen i Solna.

Kanna av Sven-Eric Juhlin för Gustavsberg, 80 kronor.

Adventsbarn av Lisa Larson. Lucia och tärnan har jag betalat 40 kronor styck för tidigare. Stjärngossen blev min i helgen för 300.

Jag fyllde på min samling med Lars Nymans fina textiltryck. Fem stycken för 50 kronor. Fåglarna högst upp till höger hade jag dock redan så är du intresserad så hör av dig!

Här kommer bilder på några av fynden från i söndags.

Barnmugg av Juhlin för Gustavsberg.

Godisgömma från serien Blå av Bertil Vallien för Åfors/Boda.

Klassikern Pärlan från Reijmyra.

Så börjar denna härliga söndag gå mot sitt slut. Alla barn och maken har krypit till sängs och jag sitter själv i vardagsrummet med tända ljus och summerar helgen.

Lördagen tillbringades mestadels i en svettig gympasal, hejandes på minsta dotterns handbollslag, men en snabb sväng hann vi ändå förbi den lokala loppisen. Och när vi såg att de skänkte 100 000 till Filippinerna så var vi ju tvungna att hjälpa till genom att shoppa lite i alla fall. Jag hittade en söt spargris för en femma och ett par Sunflower till min samling.

Dagen startade med bakluckeloppis i Kista, där vi hittade lite smått och gott. En Pärlan från Reijmyre för en Selma, en barnmugg av Juhlin från Gustavsberg för sextio spänn (dyrt, men jag ville verkligen ha en) en väska från 10-gruppen och ett par Converse till dottern, också för en Selma styck.

Från loppisen bar det iväg med kidsen till dansträningen, och medan de kämpade så att svetten lackade så tog jag en sväng till Huvudsta loppisen, en riktig lumpbod där man kan hitta det mesta men där de också är väldigt prismedvetna. Där hittade jag i alla fall en vackert turkos godisgömma av Bertil Vallien och en allbricka från Gustavsberg att ha med i picknickkorgen i sommar tillsammans med Juhlins muggar, tänkte jag. Här hamnade prislappen på en hundring.

Bilder på allt kommer i morgon när det har gått genom tvätt- och diskmaskinen. Nu ska jag krypa ner bredvid min man och mysiga bebis. God natt alla retromanians!

En retromanian i loppartagen.

Heja Kyrkornas Second hand!

En söt liten gris att lägga slantar i fick jag för en femma på Kyrkornas Second hand.

Vissa bord är ju mer lockande än andra. Detta färgsprakande hav av plastprylar på Kista bakluckeloppis föll mig i smaken.

I dag hade jag väldig tur på min shoppingrunda. Precis när jag skulle lämna Läkarmissionen tomhänt så kom en liten dam med en rullvagn med nya varor som skulle ut på hyllan. Och vad stod där om inte tre röda, fina plastmuggar av Sven-Eric Juhlin för Gustavsberg och en skål av Bernadotte design för Husqvarna. Vilken trevlig överraskning! Och prislapparna var trevliga också. 20 spänn styck. En bok om design i Stockholm för fem spänn hamnade också i korgen. Nu har ställt boken i bokhyllan, diskat upp mina nya fynd och ställt dem i skåpet. Dags att ta helg! En riktigt fin fredagkväll till er, retromanians!

Glömde att visa den här raringen som jag också loppade i söndags. En barntallrik. Kunde bara inte låta bli. Fem kronor var priset. Och tjejen som sålde gjorde det med sorg i hjärtat, sa hon. För hon hade själv haft den som liten. Tacka sjutton för att det känns. Muggen i samma mönster hade jag redan. Den drack jag och brorsan ur som små. Den skulle jag aldrig kunna sälja. Och nu är jag så glad att den äntligen fått en tallrikskompis. Undrar om inte det rara paret ska få stå på min finhylla i köket. Tills det dyker upp någon som vill dricka mjölk och äta puré ur dem.

Jag har sett på nätet att folk vill tillskriva Stig Lindberg den här serien, men jag har inte kunnat hitta något som styrker det. Mina är märkta Balo, och vad jag förstått var det Baloplast som först låg bakom tillverkningen, men att Gustavsberg sedan tog över. Samma serie finns dock märkt även med Rosti, Denmark.

För 155 kronor fick jag tre fina muggar från Gustavsberg, två stora retortyger, en söt bok om broderade bonader och en grön medicinburk. Inte illa va?

Kvar lämnade jag en sill i dill-skål av Marianne Westman för Rörstrand för 125 kronor, fyra ooooootroligt söta, blommiga kaffekoppar av okänt märke för 15 kronor styck (!) och massor med fina handvirkade band för nästan inga pengar alls. Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Kvinnokraft säljs ofta till skamligt låga priser på loppisar. Köp och kanta dina klänningar, tröjor eller väskor med. Otroligt vackert och billigt sätt att få en hemgjord känsla på ett köpt plagg.

En skön lördag i solen till er, alla retromanians!

/Helén

… så ska jag också försöka hitta den här nöjda minen nästa gång jag städar toaletten.

I vårt nya hus har vi en bidé. Innan vi flyttade hit tyckte jag att det var ganska coolt med bidé. Lite retrorätt, miljöklokt och faktiskt ganska snyggt. Minns en pressvisning som Gustavsberg hade för ett par år sedan, där de ställt upp en rad av gamla 70-tals bidéer i rätta retrofärgerna som jag blev helt såld på. Men så fick jag min egen bidé (en tråkvit sådan) och plötsligt känns den ganska överflödig och inte alls så snygg och cool längre. Eftersom jag har insett att vi aldrig kommer att använda bidén som den var tänkt att användas från början har jag bett mina vänner om tips på alternativa sätt att nyttja den. Två bra förslag jag fått in är blomkruka, guldfiskskål och champagnekylare. Men det lutar nog ändå åt att vi tar bort den och ersätter med någon snygg förvaringsmöbel. Kanske en Barboy av Panton? Men egentligen skulle jag vilja lära mig att tycka om den. För innerst inne tycker jag att det är en smart grej. Precis som svettlappar på tröjor. Men sådana använder jag inte heller ….