Bloggen Retromania har flyttat till www.retromania.se, häng med dit vetja!

Det här sommarvädret är inte mycket att ha, eller vad säger ni? Vad sysselsätter ni er med där ute i stugorna? Jag håller på att rensa och röja. En hel hög har jag samlat ihop att ta med på bakluckeloppis på söndag.
För er som gör som jag har jag ett litet artikeltips att dela med mig av. HÄR tipsar antikproffset Pontus Silfverstolpe om vilka prylar du ska vara noga med att inte kasta när du röjer på landet.

Bild: Bukowskis

I dag för 45 år sedan födde min mamma sitt första barn, en fantastisk son, min bror och största idol i livet. På samma dag, fast 29 år senare, kom min förstfödda, en ljuvlig och bestämd tös som vi nu haft lyckan att få följa i sexton, spännande år. Vi firade vår härliga tjej med sol, bad och fika på stranden på landet idag. Det har varit en härlig dag som snart är till ända. Men innan vi lägger oss ska vi sätta oss ute i den ljumma sommarkvällen och prata minnen. Från hennes första steg, till cirkusuppvisningen med den brutna armen och åsnan på kollo som åt upp hennes tröja. Sexton år … det blir många minnen det. Men kvällen är lång. Och härlig. Och min sextonåring är världens roligaste att prata med.

… kommer den här bilden. Men jag måste bara få visa vilken magisk stund det blev när dottern satt och plaskade i vattenbrynet och änderna kom fram för att se om hon hade något att bjuda på till lunch. Det är sådana stunder man ska spara i hjärtat och ta fram när livet av någon anledning känns mörkt och trist.

Nu har vi lämnat stugan för några dagars hemmavistelse och jobb. Men innan vi åkte hade jag och tonåringen en diskussion om färgvalet i vårt lilla vardagsrum på landet. Hon tycker jag gått crazy på färger och vill att vi tonar ner det. Jag funderar över om det finns något jag kan kasta ut. Förutom tonåringen förstås;) Vad tycker ni?

Vi har tillbringat helgen i stugan med sol, bad, grillning och båtåkning. En liten loppissväng till Rosenhill hann vi också med, till min stora lycka. Och där fyndade jag både fina burkar och sköna solmadrasser. De senare funkade utmärkt att somna på ute på bryggan, om ni undrar.

Härliga Rosenhill.

Fina, glada burkar för tjugo spänn.

Färgglada, ihopfällbara solmadrasser från det glada 70-talet. Sovvänliga.

Jag sitter här i sommarstugan och dricker en kopp kaffe och njuter av lugnet. Det finns nog ingen mer rogivande plats på denna jord för mig. Min farmor och farfar köpte det här stället när pappa var liten så han har tillbringat många, många sommarlov här. När han sedan träffade mamma och jag och min bror kom till världen så blev det även vårt sommarparadis. Eftersom mamma var lärare med lediga sommarlov så flyttade vi ut till stugan på avslutningsdagen och flyttade inte hem igen förrän precis innan skolstart. Jag har tillbringar så ofantligt mycket tid i den här lilla stugan. Jag kan varenda vrå som min egen ficka. Och nu när jag jobbar som frilans utan fasta arbetstider kan jag och mina barn också tillbringa nästan hela somrarna här. Vi är verkligen lyckligt lottade!

Det bästa med stugan är alla minnen och gamla saker som finns kvar där sedan jag var liten. Minnen av farmor och farfar som sorgligt nog inte finns längre, och minnen från barndomens dagar. I dag plockade minstingen fram den här från den gammal sekretär och jag blev som barn på nytt när jag började titta igenom alla bilder. Visst var det väl någon av er som hade en sådan? Minns ni? Hur trollbunden man blev av motiven. Hur magiskt det var med djupet i bilderna. Till och med barnen fascineras av den lilla mackapären och även om de kanske inte tycker att den slår datorn eller mobilen så tror jag att de håller med om att vi hade en del ganska coola grejer på den gamla goda tiden.

I dag åkte jag och minstingen ut till landet för att leka lite i snön, dricka varm choklad och njuta av lugnet. Vår stuga har vi inte uppvärmt vid den här tiden på året så mamma och pappas stuga fick bli värmestuga under dagsutflykten. I den stugan bodde min älskade farmor och farfar under hela min uppväxt och ända fram till att de gick bort för några år sedan och min mamma och pappa tog över efter dem, och jag älskar varenda liten kvadratcentimeter av det gamla huset. Allra mest förtjust är jag i det gamla trägolvet, serveringsluckan mellan köket och vardagsrummet och den fantastiska tapeten i gästrummet. När jag var liten kunde jag titta på den tapeten i timmar och drömma mig bort till de främmande platser som illustreras där; Venedig, Pisa, Rom och med närmre eftertanke kanske det inte är någon slump att just Venedig har blivit ett av mina favoritstäder i världen.

Ta en ordentlig titt på min favorittapet och dröm er bort en stund, vetja! Visst är den fantastisk, både i motiv och färg? Jag kan i alla fall inte få nog av den, det är då något som är säkert.