Bloggen Retromania har flyttat till www.retromania.se, häng med dit vetja!

Vilken helg det varit! Sällan förr har svenska folket kastats så mellan glädje och sorg på så kort tid. Det hemska beskedet om Lisa Holm, prinsbröllopet och Magnus Härenstams tragiska bortgång.
Fast jag inte kände Magnus Härenstam personligen har jag honom att tacka för mycket. Förutom många skratt och härliga minnen men också för hela mitt yrkesliv. För jag är övertygad om att det var han och hans kollegor i Fem myror är fler än fyra elefanter som fick mig att börja älska bokstäver så besinningslöst att jag som vuxen valde att ägna hela dagarna åt att arrangera dem i ord, fraser och meningar.
Jag tror verkligen att musik, filmer och tv-program påverkar oss mer än vi kan ana. En sådan här dag tycker jag därför att det är passande att ta en stillsam promenad längst Memory lane och kolla på några av de härliga barnprogram som hjälpt till att göra oss till dem vi är idag.
Se och njut, mina vänner! Och ägna en tacksam tanke åt männen och kvinnorna bakom dem.

Fem myror är fler än fyra elefanter. Det bästa barnprogrammet som någonsin gjorts. Musik, humor och bildning i en enda stor, underbar latjolajbanlåda.

Trazan och Banarne. Ett annat av tidernas bästa barnprogram. Fullmatat med humor och musik. Och ni minns väl Olyckan, Mr Arne och Pulver och Nicko?

Linus på linjen. Ibland behöver det inte vara mer komplicerat än så här; skön humor i ett enkelt, litet streck.

Kroppen. Fantastiskt pedagogiskt program om kroppen. Jag tror nog att jag lärde mig mer av den här serien än vad jag gjorde under hela min sjuksköterskeutbildning;)

Boktipset. Vem kan inte nynna till den här signaturmelodin?

Kalles klätterträd. Minns ni de härliga ljuseffekterna, och Emma som bara fanns i fantasin:)?

Hajk med sköna Bengt Alsterlind. Var annars skulle man lära sig att bygga säckpipor, u-båtar eller portionsförpacka bananer? Ackompanjerat till härligaste värmlanddialekten.

Barnjournalen. Kan ni fatta att min bästis var knattereporter i Barnjournalen! Jag var sanslöst stolt. Hon var dessutom med och skapade historia när hon intervjuade nya stadsministern Ingvar Carlsson och han ritade ett självporträtt av sig själv med hjälp av sin sko – händelsen som ligger till grund för hans legendariska smeknamn ”Dojan”.

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

Hej retromanians!

Hoppas att ni haft en skön och avkopplande helg! Jag har för ovanlighetens skull tillbringat en del tid framför tv:n. Sett och skrattat gott åt Ulf Malmros nya tv-serie Ack Värmland till exempel. Men jag har också diskuterat tv med min man. Förfasat oss över hur skrämmande dåliga barnprogram är nuförtiden och pratat om vad vi saknar från förr.

Men också konstaterat att allt faktiskt inte var bättre då. Och kommit på fem programidéer som vi inte är jättesugna på att se i rutan igen. Ta en titt och fyll gärna på listan med fler tv-katastrofer!

Tuttifrutti med Dominika Peczynski och Bruno Wintzell. (Tjing, tjing! Minns ni? Det var alltså här Anders Borgs nya fästmö startade sin karriär).

En präst i natten (Tanken var ju fin, att ringa in och prata med en präst om stora och små frågor. Men fanns det verkligen ingen mer karismatisk präst än Lars Collmar att ta till?)

Förlåt mig! (Nej, det blev inte ett dugg fint utan bara skitjobbigt att vara med när folk bad om ursäkt för gammalt groll på bästa sändningstid).

Nattsudd (Och varför trodde man egentligen att två gubbar som blandade groggar skulle bli bra tv-idé?)

Gymping med Susanne Lanefeldt (Minns ni Kniiiiip? Det känns som ett skämt när man ser på det idag, men det var ju faktiskt på riktigt.)

Gymping med Susanne Lanefeldt