Jag påverkas så lätt av saker omkring mig.

Till exempel. Jag och min fru började titta på Mad Men, tv-serien om en reklambyrå på 60-talet. Och den där världen påverkade mig så till den grad att jag omärkligt började anamma den. Det hände att jag började dricka whisky redan på eftermiddagarna, satt vid mitt arbetsbord, drack och grimaserade lite lätt och fyllde på ett glas till. Jag blev lite trubbig i min kvinnosyn. När jag och Amanda åt middag kunde det inträffa att jag lämnade bordet utan att duka av och sådana saker. När hon bad mig hjälpa med tvätten så tittade jag på henne med förakt och lämnade rummet. Till slut sa Amanda ifrån och då kände jag mig lite fånig och lade av med de där dumheterna.

Häromdagen lyssnade jag på Mozarts Requiem i hörlurar. Ett mäktigt stycke med stråkar och tromboner och trumpeter och körer. Och något hände med mig. Det var inte jag som lyssnade på stycket – det var stycket som lyssnade på mig. Allt jag sa och gjorde blev – mäktigt. Musiken gjorde mig storslagen! Allt jag gjorde blev fullständigt avgörande! Jag upptäckte en massa bananflugor i fruktskålen och tog resolut skålen till diskbänken och hällde ut i vasken och när jag satte på vattnet så gjorde jag det med emfas. Och vattnet föll över frukten och kören sjöng om fruktens öde och jag såg hur bananflugor förintades framför mina ögon. Några flugor hann undan i tid, men klarade sig inte undan den andra chockvågen när jag krossade dem med mina bara händer.

I vanliga fall skulle man kunna kalla detta för ”städning”, men Mozart i lurarna gjorde det till ett massmord av sällan skådat slag. Jag var en sinnessjuk tyrann, en galen mördare.

Jag gick på toaletten sen och när jag stod där och uträttade mina behov så var det som om det här kisset som jag var mitt uppe i –  det avgjorde världens öde. Det här var ingen vanligt kisstund, det var urmodern av alla kisstunder, kisstunden som definerade både människans historia och avgjorde dess framtid. Och det var jag som gjorde det, mitt kiss, min stund som avgjorde allt för så många människor.

Ja, jösses. Jag påverkas så lätt. Av allt! Också av det skrivna ordet. Just nu läser jag till exempel Marcus Birros senaste bok och det påverkar inte bara mig – det påverkar mitt språk! Förstår ni vad jag menar, era ovärdiga, stinkande ynkedomar i kloakerna till vidriga kräk, Gud Fader, Jesus Kristus.

Man läser ofta i fiktionen om hur människor drömmer och så uppstår något ljud i den vakna världen som blir en del av drömmen. Jag har aldrig varit med om detta och trodde att det kanske kunde vara en konspiration, att någon, möjligen hela världen, försökte lura mig.

Men idag när jag tog en tupplur så hände det!

I drömmen. Jag åt lunch med TV4:s presschef Jennifer McShane. Jag berättade för henne om ett eksem som uppstått på mitt vänstra ringfinger och så visade jag upp eksemet och jag frågade om hon hade sett något liknande förut. Och hon svarade jakande med stängd mun: ”Mm.”

Och jag väntade på en fortsättning, men återigen sa hon: ”Mm.”

Och jag tyckte hon började uppträda konstigt. Så jag sa: ”Vad menar du?”

Och hon sa:”Mm.”

Och hon sa det igen och igen och igen och igen och jag blev orolig, kanske hasde hon blivit galen. Och så vaknade jag av att Amandas telefon ringde med vibratorn på och vibrerandet mot bordet påminde om ett ”Mm” och då tänkte jag: ”Det var ingen konspiration! Det händer alltså!”

Äh. Vad skulle ni veta detta för. Tråkigt. Och orkar inte sudda heller. Vi kör ut den.

Jag fick hjälp av Mats på jobbet att skjutsa Charlie till dagis på morgonen, så jag satt bak med henne i bilen och då tog hon kameran och krävde att jag skulle räcka ut tungan. Så min telefon är fylld av 50 eller 60 sådana här bilder.

Jag åkte tillbaka hem för att kontrollera hur bygget av vår öppna spis går. Ja! Vi håller på att bygga en sån. Jag valde en firma som heter Tätarna av EN ENDA anledning – på hemsidan stod att de var ”stolt sponsor till AIK”. Jag måste säga att jag blev lite förvånad när det stod en obehaglig djurgårdare i mitt vardagsrum.

Nu är den öppna spisen snart klar! Den ska ju putsas i vitt och så tänkte vi lägga på en trästuckatur på fronten eller nåt sånt.

På kvällen när vi hade lagt Charlie så gjorde jag det jag alltid gör på fredagar. Jag sätter mig i bastun och lyssnar på min Hannah och Amandas Aftonbladet-podcast. (HÄR finns avsnittet)

Och samtidigt som jag bastar så badar Amanda. Så vi kan sitta och vinka till varandra!

Sen släckte jag törsten med en öl och åt en liten ost och lite korv. Och lyssnade klart på podcasten samtidigt som vi gjorde mat.

Sen kollade vi på X Factor. Vi tyckte om det! Det var så påkostat! Dansare och ljusshower och sånt! Och Ison i juryn är en ny favorit. Han har så genomläckert utseende. Filmstjärnekvalitet. Han skulle kunna vara med i The Wire!

Sen somnade vi och Charlie vaknade klockan sex imorse. Och det var ju inte så roligt! En två timmar lång väntan tills Jesper Börjesson börjar på Nyhetsmorgon. Jag och Charlie åt youghurt och blåbär.

Man får ta det goda med det onda. Ju tidigare man vaknar, desto godare blir den första koppen kaffe på morgonen. Denna kopp smakade därför fantastiskt.

Det är så roligt att vi vann pris i Svenska poddradiogalan. Vi är Sveriges bästa podcast!

Nu finns ett nytt avsnitt ute, bara timmar gammalt!

Lyssna om ni vill via Itunes genom denna LÄNK.
Ni kan också lyssna på nätet genom denna LÄNK.
Och via RSS genom denna LÄNK.

Sen har jag förstått att det finns en rad podd-appar för både Iphone och androider. Jag är inte helt bevandrad. Ni som kan detta, kan ni inte skriva en kommentar i kommentarsfältet nedan och berätta vilken som är bäst och hur man gör för att ladda ner den!

Det är synd om Amanda. Hon är uppe mycket om nätterna. Inte alla nätter, men många. Själv sover jag igenom de där timmarna när Amanda vankar omkring i lägenheten. Jag går upp med Charlie när hon vaknar på morgonen och Amanda sover kvar och då kan jag genast se tecknet. Om jag ser O’boy och ett tomt glas på diskbänken så vet jag att hon varit uppe på natten. Då tycker jag synd om henne.

Men det där med O’boy. Vad är det för sjukt jävla skit? Varför dricker hon barndryck? Ska jag oroa mig?

Ikväll börjar Schulman Show på Kanal 5! Ni vet väl att det i mångt och mycket är ett HELT ANNAT PROGRAM än det som visas på Aftonbladet. Vi har fått en budget till att göra några olika sketcher, som inte visas alls på Aftonbladet.

Bland annat gjorde vi detta. Det heter ”Fylle-Calle förklarar” och är taget från en sketch jag såg på en amerikansk humorsida som heter Funny or die.

Så här har vi gjort.

Vi har supit min bror Calle otroligt full under en hel kväll. Han bara drack och drack. När han blivit superfull tog vi fram kameran och filmade honom. Och så bad vi honom berätta om en historisk händelse i Sverige som färändrat världen.

Och Calle berättade om penicillinets uppkomst. Så som han uppfattade det hela. Och så kontaktade vi regissören FIgge Norling och skådespelarna Andreas Wilson och Rafael Edholm och så bad vi dem gestalta Calles historia.

Så här blev det! Vad tycker ni?

Missa inte Schulman Show ikväll på Kanal 5!

Amanda och Hannah har fått en egen tidning. Är inte det otroligt! Jag menar, är inte det drömmarnas dröm! Jag vill också ha en egen tidning! Jag läste den i helgen ”från pärm till pärm”.

Ville bara uppmana alla att ge den en chans! Den finns i butiken en vecka, sista dagen är idag!