Lite då och då får vi för oss att kolla läget i NHL, lag för lag. Här är första delen, med ena halvan av Eastern Conference.

BOSTON:
Det är ju ingen som bryr sig om Buffalo, egentligen. Men efter fjolårets halabalo med Milan Lucic och Ryan Miller, så är plötsligt Bruins-Sabres ett hatmöte att ringa in i kalendern highlighta i smartphonen. Greg Campbell och Patrick Kaleta kramades häromnatten och i mötet dessförinnan mejade jätten John Scott ned Shawn Thornton.
De två sistnämnda brukar vara arga på varandra. I det här klippet ser vi hur Thornton får en skridsko i ansiktet (han tvingade sy 40 stygn), blöder som fan och ändå blir trashtalkad av Scott. Hygglo.

BUFFALO:
Oh, My-ers (ni ser, jag skulle kunna bli rubriksättare på nhl.com). Efter en fin rookiesäsong har det sakta gått utför för backbjässen Tyler Myers. Mot Bruins var han till och med petad, efter att ha noterats för föga smickrande –9 på de sex senaste matcherna. 23-åringen tjänar 5,5 miljoner dollar om året, fram till 2019.

CAROLINA:
Och vinnaren av Selke Trophy är….Alexander Semin. Skratta ni, men det finns tydligen folk i Raleigh som lyfter fram ryssens defensiva jobb den här säsongen. Det finns till och med statistik som pekar på att det stämmer: ryssen är bäst i laget med +6 och har 11 takeaways, 13:e bäst i hela ligan.

FLORIDA:
Devils sniper Kovalchuk snittar alltså över 26 minuter per match i istid. Det är nästan två minuter mer än hans career high från i fjol. Vad har det här då att göra med Panthers? Jo, forwarden som har haft mest istid i snitt (sedan säsongen 97/98) spelade för Florida. Säsongen 2000/01 låg Pavel Bure på 26.52 minuter/match.

MONTREAL:
Videotajm!
Först, vi har hört talas om dump & chase, men det här är ju löjligt:

Apropå löjligt. Jag gillar tuffa, hårda matcher as much as the next guy. Hey, jag förstår till och med varför slagsmål har en plats i dagens NHL. Men ibland tar galenskapen över, som när Montreal-Toronto förvandlades till någon sorts re-make av ”Slapshot”.

Det är alltså hatthyllan Colton Orr som försöker tackla Plekanec tillbaka till stenåldern (samma ställe som Orr själv kommer ifrån, för övrigt). Orr fortsätter sedan med att ge sig på smurfduon Brian Gionta och René Bourque. Vilket skämt.

NEW JERSEY:
Brodeur och Hedberg är ligans äldsta och kanske bästa målvaktsduo just nu. Jag tänkte att de kanske var den äldsta duon genom tiderna och började vahettere internet-surfa lite.
De är tydligen inte äldst. För jag hittade en jäkligt gammal artikel (sjukt att internet fanns 1967!) i SportsIllustrated om två andra gubbar i kassen: Terry Sawchuck och Johnny Bower (nu tappar vi Devilsspåret lite, jag vet). Legendaren Sawchuck är 38 i artikeln. Bower? Enligt artikeln hävdar Bower själv att han är 42, men skribenten tillägger ”but is probably older”. Hm. Jaja. Läs artikeln om Canadiens sköna veterangäng, den är värd 10 minuter av din tid.

NY ISLANDERS:
Ta med vilken sport du vill, vilken liga som helst. Ingen organisation är ett större skämt än NY Islanders. Att ta på sig Tim Thomas-kontraktet är bara en i raden av bisarra affärer som klubben stått för under de senaste, tja, 20 åren? Räkna med att Isles ser till att spara ännu mer pengar vid trejding deadline, då (relativt dyra) spelare som Visnovsky, Streit och kanske till och med Nabokov kommer trejdas mot draft picks.

NY RANGERS:
Det finns mycket att gilla med årets upplaga av Rangers. Ungt, gammalt, speed, storlek, tyngd, bredd, spets. Ni fattar. Men PP:et funkar tamigfan inte. Nu ska vi komma ihåg att snacket om att ”man kan inte vinna utan ett bra powerplay” är tämligen överdrivet. Boston har till exempel inte haft ett fungerande powerplay sedan Sam Adams brukade gå på matcherna och det går ju okej för dem.
Med det sagt: Richards (som jag förvisso tycker är rätt överskattad), Nash, Gaborik och Co borde väl ha kunnat fixa fler än fyra PP-mål? Vet ni förresten vilka som gjort de där fyra PP-målen? Ryan Callahan (2), TJ Miller och Taylor Pyatt.

/Stefan.