Det blir lite overload när man ska läsa ikapp fem veckors frånvaro från nyhetsflödet. Därför är det skönt att göra bloggcomeback med någonting tryggt och välbekant: Michael Vick. Mannen som en gång fick undertecknad att förälska sig i amerikansk fotboll går mot en do-or-die-säsong. Under Philadelphias nye coach Chip Kelly har den snart 33-årige quarterbacken sin förmodligen sista stora chans i NFL.

Det och mycket annat diskuteras i en bra intervju signerad Yahoos Jason Cole. Vick berättar om hur han utklassade LeSean McCoy i ett sprintlopp, sina gamla coacher och kompisen som varnade honom att han skulle hamna i fängelse – flera år innan det hände.

Men mest intressant är nog kommentarerna om Washington Redskins quarterback Robert Griffin III. Vick blev så illa berörd av slutspelsmatchen mot Seattle – där en märkbart hämmad RG3 spelade ända tills knät gick sönder – att han inte klarade av att titta:

”Vick: It wasn’t my place to step in and say, ’Don’t play,’ because RG3 was in such a great situation last year. But as I watched him hobble around, I was so disappointed because I’m thinking about the long-term effects. /…/ I played on a sprained MCL before and it was horrible. I had it taped up and then the last play when he bent it, I was just like, you know what, I ain’t watching this game no more.
Cole: You literally turned the TV off?
Vick: I literally walked out. You ask any of my friends. I’m like, I’m not watching this no more because he’s one of the next best quarterbacks of the NFL, the future of the NFL, hobbling around with an unbelievable will to win. That was the outstanding part about it, the great part about his will to win. I know what he was feeling and what can you tell a guy in a situation like when he gotta lead his team? He’s a general.”

Robert Griffin III kör rehab och kommer, om allt går enligt planerna, göra comeback på Monday Night Football den 9 september mot… just det, Philadelphia Eagles och Mike Vick.

•••

Var det nån som sa ”NBA-slutspel”? Tänkte väl det.
Inatt 03.30 spelas slutspelets kanske mest intressanta match hittills. Oklahoma City slåss för sin överlevnad hemma mot Memphis. Alla som förringat eller tvivlat på Russell Westbrooks betydelse för OKC har fått svar på tal de senaste veckorna. Med den aggressive pointguarden skadad, för första gången i sitt liv, ser västettan Thunder ut som ett helt annat lag. Ett sämre lag. Nu återstår det att se hur långt Kevin Durants briljans kan bära dem, men någon drömfinal mot Miami Heat tror jag inte att det blir.

Samtidigt är det svårt att inte förälska sig i Memphis. Ledda av Årets försvarsspelare Marc Gasol, och med en Mike Conley som valt precis rätt tillfälle att blomma ut till en topp-pointguard, spelar Grizzlies en frejdig, osjälvisk blåställsbasket. Vem på Griz-kontoret som än låg bakom den här trejden förtjänar en löneförhöjning – för det är väl ingen i Tennessee som ens tänker på Rudy Gay längre?