God kväll, NBA-lovers.
Om en halvtimme är det premiär i NBA och det är hög tid att börja leverera förhandspaket. USA-bloggen ber om ursäkt för förseningen, men nu kör vi.
Vi börjar med Eastern Conference, de lag som vi tippar kommer att missa slutspel. Andra halvan av East kommer senare och i morgon kör vi ut våra förhandstips för Western Conference.

Vi är USA-bloggen.
Det här är Good Cop Bad Cop. 

9) Philadelphia 76ers
Eddie Jordan är ny head coach för laget som tappat rutinerade pointguarden Andre Miller, men får tillbaka Elton Brand från skada. Har unga, atletiska nyckelspelare som Andre Iguodala, Thaddeus Young, Lou Williams och Marreese Speights.

Good Cop (MW): Att Andre Miller försvinner är naturligtvis ett avbräck, men det finns sätt att spela basket utan en äkta pointguard (Chicago Bulls sex titlar, någon?). En frisk Elton Brand tar Philadelphia over the top och in i slutspelet. Men även om han skadar, vilket han kommer att göra, så kan det här unga, intressanta laget slåss om en slutspelsplats.  

Bad Cop (PW): OM Brand håller – stort om – så kommer förlusten av Andre Miller ändå svida otroligt mycket. Någon annan floor leader finns inte i det här lagbygget, och ansvaret på Andre Iguodala kommer bli alldeles för tungt om (när) Brand dessutom går sönder.

10) Detroit Pistons
John Kuester är ny coach och han har tillgång till namnkunniga Tayshaun Prince och Rip Hamilton, liksom unga guardduon Rodney Stuckey och Will Bynum. Laget har dessutom värvat Charlie Villanueva och Ben Gordon för medan Allen Iverson, Antonio McDyess och Rasheed Wallace lämnat. Och ja, just det, sen har de tydligen draftat nån blond europeisk forward också…

Good Cop (MW): Detroit Pistons kommer att lyckas inleda en ny era utan att träffa botten. Jonas Jerebko är en del av den här processen men av rookiesarna så är det Austin Daye som kan bli en stjärna. Får coach Kuester ordning på sin spelarrotation, både bland de stora och de små lirarna, så är taket för vad man kan åstadkomma hyfsat högt. 

Bad Cop (PW): Lycka till i din första NBA-säsong, Jonas – du kommer säkert få spela och göra det bra – men du kan redan nu planera in en semester i april/maj, för det blir inget slutspel för det här laget. Med risk för att låta som Niklas Wikegård; Detroit har för många soldater och inga generaler (en av sportens bästa, Chauncey Billups, skickade man oförklarligt iväg förra säsongen). Truppen är en jämntjock gröt och man saknar spets framförallt inside.

11) New York Knicks
Mike D’Antoni fortsätter som head coach och har fått behålla sina mest tongivande spelare, men annars kommer snacket mest handla om nästa sommar då Knicks väntas jaga den kontraktslöse LeBron James.

Good Cop (MW): Tillsammans med Golden State Warriors så kan det här vara säsongens mest underhållande lag. Utan försvarsspel, visst, men ändå. Coach D’Antoni har vunnit med offense förut och det här rövarbandet, med flera spelare som har mycket att bevisa, kan överraska. 

Bad Cop (PW): Alla vet att Knicks säsong börjar först i juli nästa år. Det är då man ska locka LeBron James till Madison Square Garden. Årets lag kommer inte ha försvaret som krävs för att utmana om en slutspelsplats, och när det börjar gå utför kan det bli riktigt ugly. Flera spelare sitter på utgående kontrakt och osäkerheten inför nästa säsong kommer inte skapa en vinnande laganda. 

12) Indiana Pacers
Det mesta handlar om Danny Granger, den unga stjärnan som snittade knappa 26 poäng per match förra säsongen. UNC:s Tyler Hansbrough draftades som nummer 13 totalt i somras. På guardsidan har Jamaal Tinsley blivit utköpt från sitt kontrakt, medan Dahntay Jones och Earl Watson tillkommit.

Good Cop (MW): Pacers kan verkligen göra poäng och håller man sig fritt från tunga skador så är slutspel inom räckhåll. Jag har väl mina åsikter om draftvalet av Tyler Hansbrough, men kan han hustla och stjäla några returer så finns det en platsf ör honom här. 

Bad Cop (PW): Såvida du inte har Danny Granger i ditt fantasy-lag kommer det finnas ytterst få anledningar att följa den här gråa massan till basketlag. Tyler Hansbrough kommer bli en solid NBA-spelare, men solida NBA-spelare är inte vad Pacers behöver idag – de behöver stjärnor som gör en skillnad. Missar slutspel för fjärde året i rad.

13) Charlotte Bobcats
Larry Brown coachar laget för andra säsongen i rad. Man har bytt bort Emeka Okafor mot Tyson Chandler, och i sommarens draft tog man Duke-guarden Gerald Henderson med tolfte valet. Raymond Felton, Gerald Wallace, Boris Diaw och DJ Augustin får viktiga roller. Raja Bell dras med skadeproblem.

Good Cop (MW): Gerald Wallace är den bästa spelaren du aldrig sett och med nye Tyson Chandler under korgen så spelar bristen på offensiv mindre roll. Bobcats kommer att hålla tillräckligt tätt. Coach Larry Brown vet hur man spelar en disciplinerad basket. Det är inte alla coacher i NBA som gör.

Bad Cop (PW): Jag har fortfarande inte hört en enda vettig basketmässig förklaring till Okafor/Chandler-traden. Chandler har haft skadeproblem och han hjälper definitivt inte laget med deras stora problem; att göra poäng. Sommarens stora misstag var att inte jobba hårdare på en återförening mellan Larry Brown och Allen Iverson. Nu kommer Brown snart längta till pensionen igen.

14) Milwaukee Bucks
Michael Redd och Andrew Bogut är de stora namnen som är kvar. Ramon Sessions och Charlie Villanueva lämnade som free agents och Richard Jefferson blev tradead till Spurs. Bucks har draftat omstridde guarden Brandon Jennings, och har flera nyförvärv i form av bland andra Hakim Warrick och Carlos Delfino.

Good Cop (MW): Brandon Jennings har svagheter, främst i käften, men han har också skills som få andra och kanske, kanske en framtid som stjärna. Lär han sig snabbt, och hittar Michael Redd tillräckligt många gånger, så är det här Buckslaget inte uselt. Mest hoppas jag på att det lossnar för sköne Joe Alexander. 

Bad Cop (PW): Vilken fruktansvärd offseason för Bucks. Man gav bort tre av sina fyra bästa poänggörare från förra säsongen, bara för att spara pengar. Så förlåt mig om jag har svårt att bli upphetsad över en rookie-guard som hittills mest framstått som uppblåst och korkad.

15) New Jersey Nets
Bytte bort Ryan Anderson och Vince Carter mot Rafer Alston, Tony Battie och Courtney Lee. Man har draftat forwarden Terrence Williams (11 totalt), och bygger vidare laget kring pointguarden Devin Harris och centern Brook Lopez.

Good Cop (MW): Det här laget har tillräckligt många verktyg för att hålla sig en bit ifrån jumboplatsen redan den här säsongen och står – tro det eller ej – på tröskeln till en ny storhetstid. I Brooklyn. Med oligarken Mikhail Prokhorov i spetsen.

Bad Cop (PW): När en rysk oligark är sommarens enda positiva nyhet så vet man att den sportsliga biten är iskall.

/Petter Westin och Mattias Wikdahl 

Ni vet vad som händer i kväll va?
Klart ni gör.
N
B
A.

USA-bloggen har laddat i veckor, vi har köpt vårt league pass, draftat våra lag i fantasyligan (I choked, mitt lag stinker), tagit på oss premiärstassen, köpt chipsen och ställt Dr. Peppern på kylning och då återstår egentligen bara en sak: Good Cop Bad Cop.

Under kvällen kommer USA-bloggen och publicera åtminstone hälften av det förhandspaket där vi å ena sidan tycker si och å andra sidan tycker så. Vi hoppas och tror att det blir läsvärt.
Till dess kan vi ju alla fundera på det här: Vilket lag vinner NBA den här säsongen? 

Förresten: Nattens premiärmatcher i NBA är Boston Celtics@Cleveland Cavaliers (00.30), Washington Wizards@Dallas Mavericks (01.30), Houston Rockets@Portland Trail Blazers (03.00), Los Angeles Clippers@Los Angeles Lakers (03.30).

/Wikdahl

Jonas Jerebko kom in från bänken, spelade 18 minuter och gjorde sex poäng innan han foulade ut i nattens träningsmatch mot Minnesota Timberwolves (114–122). Svenskens konkurrenter Ben Wallace och Kwame Brown vilade med småskador. Å andra sidan visade Charlie Villanueva klass med 17 poäng och 10 returer.

För Detroit Pistons är dock kampen om speltid av sekundär betydelse just nu.

Desto mer bekymrad är head coach John Kuester över lagets försvar.

– Jag har sagt hela tiden att vi måste försvara om vi ska vinna matcher, och just nu gör vi inte det. Vi har gjort det i korta sekvenser. Men man måste vara ett jämnt lag försvarsmässigt. Man måste bara hänsynslös, säger Kuester.

Pistons har gott om offensiva hot, framförallt på lagets breda bakplan. Rip Hamilton, Ben Gordon, Rodney Stuckey och Will Bynum är en guarduppsättning som kan ösa in poäng. Men om laget på allvar ska utmana om en slutspelsplats måste man hitta rätt inställning i försvaret. Det är knappast någon i Detroit som inbillar sig att det här ska bli ett dominant defensivt lag, men med rätt inställning och hårt arbete kan man göra det jobbigt för motståndarna.

/Petter.

Pini Gershon åkte till New York med drömmar om storslagen underhållning på Broadway.
När han i stället fastnade i Madison Square Garden med ett horribelt Knicks så tog han saken i egna händer.
Maccabi Tel Avivs coach bjöd på egen show.

Nej, jag vet inte om det var så det gick till. Men i alla fall.
Maccabi Tel Aviv spelade en vänskapsmatch mot New York Knicks i Madison Square Garden i söndags. Men i samma takt som antalet fouls eskalerade för Maccabi så började vänskapen ta slut.
Maccabis coach Pini Gershon, enligt källor till New York Post känd som ”The Bobby Knight of Israel”, fick till slut nog och tjatade till sig sin andra tekniska foul. Regeln är glasklar: Det betyder att han måste lämna sidlinjen och gå till omklädningsrummet.
Pini Gershon såg det inte så.

I åtta minuter vägrade Pini Gershon lämna golvet.
Domarna pratade med honom, spelarna pratade med honom, motståndarlagets Nate Robinson pratade med honom – och rabbi Grossman pratade med honom.
– Jag sa till honom (domaren) att det här inte är en vanlig match, sa rabbi Grossman, som grundat israeliska barnhemmet Migdal Ohr och dessutom sjöng hebreiska sånger i halvtidspausen.
– Den här matchen är för barnen och barnen tittar. Jag vill inte att de ska se ett bråk. Jag sa ”Förlåt honom (coach Gershon). Om ni förlåter honom så kan jag säga till barnen att de också kan förlåta efter ett bråk”. Domaren sa att det här är lagen, han måste lämna planen. Jag försökte mäkla fred.
Efter åtta minuters diskuterande och medlande så gav Pini Gershon med sig och lämnade planen.
En 14 600 ansikten stark publik jublade. De flesta höll på Maccabi.

1,10 in i det här klippet kommer det roliga. Notera hur Pini Gershon blinkar åt kameran. Han är en showman, det råder ingen tvekan om det.

I Maccabi Tel Aviv spelar vår egen Maciej Lampe, svenskpolacken som faktiskt draftades av just Knicks (30:e overall 2003).
– Han (Gershon) kände sig inte riktigt respekterad. Han har varit med ett bra tag och är stor i Israel, sa Lampe.
Lampe gjorde för övrigt 14 poäng och ska enligt rapporterna ha spelat ut Knicks första draftval i fjol, italienaren Danilo Galinari, som man valde redan som nummer sex.

I ett pressmeddelande från Maccabi Tel Aviv skriver man att ”domaren tog ett mycket dåligt beslut, särskilt efterson det var en vänskapsmatch.”
Natten mot onsdag spelar Maccabi Tel Aviv mot Clippers i Los Angeles.

/Wikdahl

En efter en kommer de små milstolparna i Jonas Jerebkos nyss påbörjade NBA-karriär. I natt fick han starta sin första match under försäsongen.

Detroit Pistons mötte Memphis Grizzlies och förlorade med 94–115. Men Jerebko fanns alltså med i förstafemman, spelade 17 minuter och samlade ihop 12 poäng (6/9 skott) och fyra returer (tre offensiva). Inga turnovers, och han slänger därmed bara bort en boll per match. Viktigt.

Snabbanalysen: Det är tydligt att Pistons coach John Kuester har någon sorts plan för Jerebko. Han kanske inte vet vilken riktigt ännu, men han skulle inte ge svensken så stort förtroende match efter match om planen bara är att låta honom sitta i mjukisbyxor när grundserien väl börjar.

Personligen hoppas jag på – och kan faktiskt tänka mig – att en trade blir aktuell under säsongen. Pistons-bossen Joe Dumars har aldrig varit rädd för att förändra laget i hopp om att bli bättre. Kanske tänker man sig en trade som involverar någon av veteranerna typ Jason Maxiell och Chris Wilcox, och att man därför vill se mycket av Jerebko NU – för att ta reda på om svensken håller för en roll på mellan 5 och 15 minuter per match?

Kanske. Man kan bara spekulera. Men nog är det kittlande att göra det.

/Petter.

God eftermiddag vänner.
Fredagspanelen tog en liten paus. Vi skäms för detta. Men vi hoppas att ni kan söka i era hjärtan och finna kraften och förlåta oss.
Som en sorts förlåtgåva så erbjuder vi er det här: Lördagspanelen!
Håll till godo.

1. Alex Rodriguez står på gränsen till World Series igen. Är det här året som han visar att han kan vara de stora matchernas man?

Petter: Dessa ord skriver jag sent fredag kväll innan Yankees inlett ALCS-serien mot Angels, så jag vet inte hur det gått i den första matchen ännu – men: Jag läser hur A-Rod inför ALCS-serien mot Angels dragit sig tillbaka från strålkastarljuset och slutat prata med medierna. Det kanske är just det som är den rätta strategin för denna skandalomsusade stjärna, för att han ska kunna fokusera och prestera på den nivå han är kapabel till.

Stefan: Han har ju onekligen inlett det här slutspelet på ett lovande sätt. Men att leverera mot ett slutkört Twins är en sak, att visa vägen under en lång, stenhård serie är något helt annat.
Jag hoppas att Angels kan skaka av sig den pinsamma förlusten i natt (när såg man senast så många fatala misstag under en och samma match?) och ge Yankees – och A-Rod – en ordentlig fight.

Wikdahl: A-Rod håller. Jag är helt säker. Jag kan inte förklara det bättre än att karln tycks ha fått nog, om ni förstår hur jag menar. Han har gjort bort sig, blivit hånad och sågad, varit hatad. Nu tänker han inte ge folk mer ammunition. A-Rod has had enough.

2. Nicklas Lidström gjorde sin 1000:e poäng i helgen. Han är tidernas störste svensk, over there. Det är ingen fråga, det är fakta. Men… Vem är din personliga svenskfavorit i NHL genom tiderna?

Petter: Nicklas Erik Lidström. Han var min stora hjälte när jag samlade hockeykort på det tidiga 90-talet. När jag i dag i mogen ålder vet vilken klasslirare (och stor människa) jag valde som favoritspelare när jag var nio-tio år, så känns det riktigt, riktigt bra.

Stefan: Vet ni vilken Montreal Canadiens-spelare som var den senaste att nå 100 poäng under en säsong? Just det, Mats Näslund. Säsongen 1985/86 gjorde ”Le Petit Viking” 43 mål och 67 assist.
Under det året gjorde SVT några sköna inslag från Montreal – bland annat en kort hockeyskola där Näslund fintade bort en ung Patrick Roy i kassen – som jag spelade in på video. Det videobandet användes flitigt i det Perssonska hemmet, kan jag lova.

Wikdahl: Jag vill så gärna säga Mats Lindgren. Han gick på samma skolor som mig, kommer från samma område som mig och är i min ålder. Men, det finns ingen hockeyspelare som har stoppat min värld från att snurra som Peter Forsberg. Det låter kanske som ett tråkigt svar, men ärligt talat: Har Peter Forsberg någonsin varit tråkig?

3. Fem lag är obesegrade i NFL så här långt: New York Giants, Minnesota Vikings, New Orleans Saints, Indianapolis Colts och Denver Broncos. Kan något av lagen upprepa Patriots bedrift från 2007? Finns det en chans i helvetet att ett av dessa lag kan gå 16– 0 i grundserien?

Petter: Nej, och här är matcherna då varje lag kommer förlora sin första match: Giants på söndag mot Saints i Superdome, Vikings nästa söndag i Pittsburgh, Saints på Monday Night Football 2 november mot Atlanta, Colts 29 november i Houston, och Broncos på måndag borta mot Chargers.

Stefan: No way. Redan i helgen kommer ju Giants, Vikings och Broncos att åka på sina första förluster. Det är vad jag tippar, i alla fall. Colts och Saints ser ju förvisso väldigt starka ut, men inte 16–0- starka.

Wikdahl: Nej. Jag tycker inte jag behöver motivera det mer än så här: Läs ovan.

4. NBA närmar sig med stormsteg. Vilken spelare, förutom Jonas Jerebko förstås, får dig att dra börs för NBA League Pass så att du kan varenda match med honom?

Petter: Det finns så många. Men mest av alla kan det vara Josh Smith i Atlanta Hawks. Med den mannen på planen kan vad som helst hända, när som helst. Good and bad…

Stefan: Chris Paul, New Orleans. Och det inte bara för att jag – för en gångs skull – kommer att lottas högt inför fantasydraften och får välja Paul till mitt lag. Han är ju en fantastisk spelare, också.

Wikdahl: Jag har ett stort hjärta och plats för många spelare. Men nummer ett är Kevin Durant. Jag har hans redan klassiska Sonics-linne, jag har sett honom live i Oklahoma City, han har armar längre än langoskön på en stadsfestival och han har så skön spelstil att jag går i bitar. Den här säsongen är det dags för OKC Thunder att ta ett nytt kliv, mot slutspel. Jag missar inte en sekund.

Varje vecka blickar USA-bloggen in i den omedelbara framtiden. Vi väljer ut sex av den kommande veckans höjdpunkter och mest intressanta händelser, och spekulerar samtidigt i hur det går.

Är vi rätt ute? Lämna en kommentar och tyck till.

NHL: Detroit Red Wings-Colorado Avalanche, lördag 01.00 (natten mot söndag).
”The Blood Game”, Claude Lemieux och målvaktsfighter. Red Wings-Colorado var länge ett av NHL:s hetaste hatmöten. Så är det inte längre och höstens första möte mellan lagen är intressant av helt andra skäl.
För det första: Är Colorado verkligen ett lag att ta på allvar?
Just nu toppar faktiskt Avalanche Western Conference efter fyra segrar på de sex första matcherna. Alla förhandstips – inklusive det från USA-bloggens Good Cop och Bad Cop – skvallrade ju om att Colorado skulle bli ett hopplöst bottenlag den här säsongen också.
Och för det andra: Vad händer i Detroit?
Vi var inne på det redan för en vecka sedan, då vi trodde att förra helgens matcher skulle definiera årets upplaga av Red Wings. Efter den pinsamma storförlusten mot Buffalo i tisdags natt, famlar vi dock återigen i mörkret.

Spåkulan: Det är fortfarande tidigt på säsongen och ingen tror väl att Western Conference kommer att sluta som den ser ut nu, med Avalanche, Kings och Blue Jackets i topp. Colorado har definitivt spelat över sin förmåga och nu sätter Red Wings laget på plats. 

MLB: League Championship Series, från torsdag.
Det fanns såklart några höjdpunkter i första slutspelsrundan. Som Angels vändning (eller ska vi kalla det för Papelbons kollaps?) mot Red Sox i match tre och dramatiken i åttonde och nionde inningen i match fyra mellan Rockies och Phillies.
Men jag vill ju ha mer.
Mer spänning, längre matchserier. Helst en do-or-die-uppgörelse av episka mått. Och jag tror att det finns en möjlighet att vi får uppleva en sådan, antingen mellan Angels-Yankees eller Dodgers-Phillies.

Spåkulan: Drömmen vore ju att Yankees och Dodgers möts i World Series. Snacka om en klassisk matchup. Men blir det verklighet? Nä, jag tror inte det. Visst, Yankees tar Angels (ska vi säga 4–2 i matcher?), men jag lutar faktiskt åt Phillies i den andra serien. 4–3 i matcher till de regerande mästarna, det är mitt tips.
/Stefan

NHL: Detroit Red Wings–Colorado Avalanche, lördag 01.00 (natten mot söndag).
I sju säsonger ägde Detroit och Colorado NHL. Ägde. Mellan 1996 och 2002 vann lagen fem Stanley Cup tillsammans och de möttes i fem slutspelsserier. Det räcker för att utveckla en rivalitet.
Men lägg till den här tacklingen och vi har ett fullskaligt krig.
301 dagar efter att Claude Lemieux mosat Kris Drapers ansikte exploderar lagen. Minns du The Brawl in Hockeytown? Även om du gör det så kanske du inte minns att Peter Forsberg och Igor Larionov hade huvudroller. Spola 3.20 in i det här klippet vettja.
Anyways. Det här var länge sedan och Colorado har tappat mark i NHL sedan dess. Men det på papperet svaga Avalanche har faktiskt startat säsongen starkt och man vet aldrig när en vilande rivalitet växlar upp till fullskaligt krig igen.

Spåkulan: Inget brawl men Avalanche vinner och kanske, bara kanske, kan vi få se en gnista igen. Åh, och ni som är intresserade av de blodiga åren kan gott beställa Colorado-reportern Adrian Daters bok Blood Feud. Den är läsvärd, jag lovar.

NBA: San Antonio–Cleveland Cavaliers, fredag 02.30 (natten mot lördag).
När NBA:s general managers fick rösta om vilka lag som vinner Öst och Väst så blev svaret Celtics och Lakers. 50 procent tror på Rasheed Wallace i Öst och Ron Artest i Väst.
Men jag är mer intresserad av tvåorna.
Cleveland Cavaliers satsar på Shaq och jag gillar det. Han är en skön snubbe – men framför allt så kan han fortfarande spela basket och han kan straffa lagen som lägger all sin defensiva kraft på LeBron James.
Cavs har allt som behövs för att gå till final.
Jag varken den första eller sista att skriva det här, men jag älskar det San Antonio gjorde i somras. In kommer Richard Jefferson, Antonio McDyess och draftvalet DeJuan Blair och ut går… Ja, ingen viktig i alla fall.
Spurs har också allt som krävs för att gå till final.

Spåkulan: Träningsmatch är träningsmatch men en kamp mellan två omstrukturerade, förmodade topplag som båda har något att bevisa? Absolut att jag kommer att sitta med datorn i knät och mata på uppdateraknappen. Tyvärr lär man ju inte kunna se den någonstans.
Spurs vinner förresten.
/Wikdahl

NFL: New Orleans Saints–New York Giants, söndag 19.00.
Bara fem lag är obesegrade i NFL. Två av dem möts i veckans omgång. New Orleans (4–0) kommer från sin spelfria vecka och får nu ett tufft test hemma i Superdome.
Det blir en spännande duell mellan lagets stjärn-quarterbacks. Saints Drew Brees leder ett mer extravagant och omtalat offense, medan det för Giants Eli Manning till stor del handlar om att ge bollen till running back-duon Ahmad Bradshaw och Brandon Jacobs som tillsammans skrapat ihop 730 yards hittills.
Sedan får man förstås inte glömma The Other Steve Smith, receivern som fångat passningar för totalt 481 yards hittills. De tyckare som ansåg att Giants behövde signa en riktig förstereceiver när Plaxico Burress hamnade i finkan har blivit överbevisade av Eli Manning och kompani.

Spåkulan: Saints känns ruskigt farliga i år. De har vunnit två raka matcher utan att Drew Brees passat för en touchdown, och har redan besegrat gedigna försvarslagen New York Jets och Philadelphia Eagles. Giants kan dock ha det bästa defense New Orleans mött hittills, samtidigt som lagets offense blir ett riktigt test.
Efter noggrannt gnuggande så säger min spåkula att Saints vinner en poängrik match, där tidiga DPOY-kandidaten Darren Sharper säkrar segern med en interception på Eli Manning sent i fjärde quartern.

NFL: San Diego Chargers–Denver Broncos, Monday Night Football, måndag 02.30 (natten mot tisdag).
Inför matchen mot Patriots skrev jag att den var Broncos chans att göra ett rejält statement. Och eftersom laget nu är 5–0 även efter det mötet, så är den vinkeln förbrukad. Jag har (skamsen att erkänna det) bara sett highlights och sporadiska inslag av Denvers säsong hittills, men experterna verkar vara rörande överens: Broncos are for real.
San Diego? Mer oklart. 2–2 är förstås ingen katastrofinledning i NFL, men Chargers behöver vinna den här matchen mot divisionsrivalen Broncos – om inte annat så för att coach Norv Turner ska få lite arbetsro.
Visst är hemmalagets Philip Rivers en fantastiskt duktig quarterback, men han skulle må gott av lite mer hjälp från sitt running game och sitt defense. Shawne Merriman som snackade och twittrade så mycket inför säsongen är väldigt tyst nu. Både på och utanför planen.

Spåkulan: Chargers har inte imponerat hittills, men man gör vad man måste för att ta hand om den här matchen – och hålla spänningen i AFC West-racet levande.
/Petter

Jag försöker sitta still i stolen men det går knappt.
Det är ju någonting som händer där borta i Michigan.
För tredje träningsmatchen i rad så fick Detroit Pistons Jonas Jerebko flest minuter av lagets rookies och för andra matchen i rad så fick han mer speltid än minutkonkurrenter som Jason Maxiell och Ben Wallace.
Naturligtvis så blev den fjärde matchen också Jerebkos bästa rent statistiskt.
– Jag är väldigt imponerad av hans självsäkerhet, sa coachen John Kuester till True Blue Pistons. 

Detroit Pistons förlorade visserligen mot Washington Wizards med 98–101 i Van Andel Arena i Grand Rapids, Michigan, men JJ spelade hela 27 minuter och 11 sekunder.
Han utnyttjade tiden väl.
Jerebko gjorde 9 poäng (3 av 7 från golvet), tog 9 returer (2 offensiva) och Detroit var +9 när han var på planen. Ingen i Detroit hade bättre plus/minus.
Jerebko spenderade stora delar av matchen med att spela försvar på Washingtons stjärna Antawn Jamison. Jamison (206 centimeter och 107 kilo) var all star 2005 och 2008. I natt gjorde han 15 poäng och tog 11 returer.
– Jonas gjorde ett suveränt jobb på Jamison. Jag tyckte att han var väldigt aktiv och han lät honom inte få några bollar enkelt, sa Kuester.

Fortfarande så är det förstås så att det här är försäsong, att rotationen är skev, att förutsättningarna är annorlunda och att coachernas sätt använda spelarna kan ha otaliga förklaringar.
Men.
Det är klart att det är positivt att Jerebko får mycket speltid än att han får lite speltid.

Nästa match för Pistons är mot Dallas Mavericks på bortaplan natten mot fredag.

Jonas Jerebkos tredje försäsongsmatch med Detroit Pistons blev hans på papperet bästa hittills. Detroit vann matchen mot Atlanta med 100–91 (lagets tredje raka seger på försäsongen), och här är svenskens siffror:

17 minuter, 6 poäng (3 av 5 skott gick i korgen, samtliga tre var listade som layups), 6 returer (en offensiv), en steal, en turnover och två fouls. Detroit var +1 med Jerebko på banan.

Det mest intressanta är givetvis speltiden. Efter 12 respektive 10 minuter i de två första matcherna spelade Jerebko nu hela 17. Det är mer än Pistons andra två rookies, DaJuan Summers och förstavalet Austin Daye, loggade tillsammans. Det är också mer än såväl Ben Wallace som Jason Maxiell spelade i den här matchen.

Och med speltiden levererar Jerebko. Utan att ha sett matchen så ser sex poäng och sex returer väldigt fint ut. Och det faktum att han bara gör en turnover ska absolut inte underskattas.

Man ska inte dra för växlar av en ensam träningsmatch, förstås. Kanske vill coacherna ta en extra titt på alla sina rookies, och turas om att ge dem extra mycket speltid de närmaste matcherna. Kanske är det Summers tur i nästa match och Dayes efter det.

Men att spela bra när man får chansen är…ja, bra. I Detroit spekuleras det ju i att coach John Kuester kan rotera på så många som elva man den här säsongen, och han verkar inte vara rädd för att slänga in rookies i hetluften – om de förtjänat det.
– Helt ärligt, jag litar på många av de här unga killarna. Jag har inga problem alls med att de kommer in och ger oss kvalitetsminuter. Det blir intressant att se hur det utvecklar sig, säger Kuester till True Blue Pistons.

/Petter.

Jonas fick vänta ända till fjärde quartern innan han blev inbytt i nattens match mot Milwaukee Bucks. Då hade hans Detroit Pistons hunnit få ihop en tiopoängsledning som man sedan bevakade tryggt. Jonas stats:

10 min 27 sek, 0 poäng, 0/2 FG, 3 returer (3 def), 1 foul (Pistons +1 med Jerebko på golvet).

Något gruffande blev det inte i den här matchen för Jerebko. Rookie-kollegan Austin Daye blev däremot utslängd efter att ha rykit ihop med Carlos Delfino i slutsekunderna. Daye var oförstående till den diskvalificerande foulen.
– Jag vet att jag inte slog honom. Det hade varit dumt att göra det när Jonas blev utslängd ur förra matchen, sa Daye.

I Detroit går snacket annars om hur respektlöst och hårt lagets rookies spelar. Coach John Kuester har konstaterat att trion Jerebko-Daye-Summers inte bryr sig om vilka stjärnor man möter, och just Jerebko blev faktiskt hyllad av självaste Tayshaun Prince efter debuten mot Miami:
– Jonas var suverän. Han sa till sig själv ”jag ska ut här nu, det är min tur att glänsa, jag ska ösa”. Det han gör är att han är en energikille, han kommer ha sina fouls, han kommer skapa kontakt. Han är den typ av spelare som kommer få saker att hända.

Dyra (för dyra, enligt vissa bedömare) free agent-värvningen Charlie Villanueva har några småskavanker och vilade mot Milwaukee, precis som i försäsongspremiären mot Miami. När han kommer tillbaka blir det tuffare för Jonas och de andra bänkspelarna som försöker sno åt sig spelminuter på position 4.

Poängbäst i Pistons inatt var Ben Gordon, med 24 poäng på 28 minuter. Pistons var +21 när han var inne på banan.

För Milwaukee fyllde rookien Brandon Jennings verkligen ut kolumnerna. 18 poäng (5/11 FG, 6/10 FT), 6 assist, 6 steals, 4 returer och 5 turnovers blev det på 27 minuters speltid. Jennings blev ju rubrikernas man när han skippade college och istället gick från high school direkt till Italien, där han spelade en säsong för Roma.

Sedan fick han rubriker inför draften i somras när han avfärdade spanska superlöftet Ricky Rubio med orden ”I think he’s all hype”. Här finns den helt bisarra videon från i somras där Jennings toksågar en av Europas mest spännande spelare. Bara ett par månader tidigare hade de båda talangerna poserat sida vid sida på omslaget till Slam.

Ready to rock the NBA, ja… Inte Rubio i alla fall, som valde Barcelona istället och kan spela i NBA tidigast 2011.

/Petter.