Tisdag, footballfritt, dags att summera säsongens första NFL-omgång.
Här är premiärens…

…bästa:
Arian Foster, som motsvarade och överträffade förväntningarna som Houstons nya RB-starter. 33 carries, 231 yards, 3 touchdowns i segern mot Colts. En stjärna är född.

…sämsta:
Vart ska vi börja? Spelmässigt var det ingen vacker omgång, men det ska man inte heller vänta sig under premiärhelgen. Lag som Atlanta och San Francisco har vi dock mycket högre förväntningar på.

…skakigaste:
TV10-sändningarna. Reklamavbrott som blåser tittarna på matchens viktigaste spelsekvens (som i Philadelphia–Green Bay) är naturligtvis inte okej. Men vi får hoppas att det, liksom en del andra småstöriga saker, bara var produkter av

…Nostradamus:
USA-bloggen i söndags: ”Jag tror vi kan få se flera underdogs som skräller – kanske främst hemmalag som Washington, Pittsburgh, Kansas City, Houston, Seattle etc.”
USA-bloggen idag: Ni behöver inte tacka oss – bara sätta in tio procent av era spelvinster på vårt bankkonto.

…ogästvänligaste:
Publiken på Arrowhead Stadium. Domedagsregnet öste ner, men Chiefs-fansen stod stolta – och sjukt jäkla högljudda. Det måste ha varit ett litet helvete för Philip Rivers och kompani i Chargers offense. ”This reminds me of playing Arrowhead when the Chiefs were good. Toughest place in league to play a road game”, twittrade gamla Denver-guarden Mark Schlereth inatt.

…tre seriöst undrande frågor:
1. Kan Chris Johnson springa bollen 25 gånger per match utan att skada sig?
2. Är Kevin Kolb tillräckligt bra för att avvärja en QB-kontrovers med Michael Vick?
3. Kan LaDainian Tomlinson kämpa till sig en 50/50-arbetsbörda med Shonn Greene, eller än mer imponerande; peta den hajpade ynglingen som starter?

…tre aningen mer ledande frågor:
1. Kan New York Jets uppnå sitt Super Bowl-mål med en quarterback som har 10/21 passningar för 74 yards, och producerar fem first downs på hela matchen?
2. Efter helgens skadekaos (Ryan Grant, Matthew Stafford, Bob Sanders, Kevin Kolb, Kris Jenkins etc etc)… känns en ökning till 18 omgångar i grundserien fortfarande som en bra idé?
3. Borde Thomas Jones (11 carries/39 yards) eller Jamaal Charles (11 carries/92 yards/1 touchdown) få bollen flest gånger i Kansas City?

…mest utskällda:
Alex Barron. Efter söndagkvällens förlust vet hela USA vad Dallas Cowboys vikarierande right tackle heter. Han avrundade en usel match med en uppenbar fasthållning – som gjorde att domarna blåste bort Cowboys sista sekunden-touchdown.
Men Roy Williams, mannen som fångade bollen, förlät sin lagkamrat.
– Han satt bredvid mig på planet hem, och jag försökte uppmuntra honom. Oroa dig inte över det där, sa jag. Han sa att han var ledsen för att han tog bort vår touchdown, och jag sa att det är sånt som händer. Det kommer bli uppförstorat och yada, yada, yada, sa Williams till ESPN dagen efter matchen.
Min tanke: Barron må vara skitdålig, men det visste hela NFL redan. Det är lite osmakligt att hänga ut honom som ensam syndabock efter förlusten – det är ju inte han själv som bestämt att han ska starta. Den största kritiken borde väl istället gå till Cowboys-ledningen, som misslyckats med att skaffa dugliga backups längs sin offensiva linje?

…hungrigaste:
T-Rac, Tennessee Titans maskot.

…förbättrade förhandlingsläge:
Marcus McNeill och Vincent Jackson. Att döma av måndagnattens förlust så behöver San Diego båda två.

…mest uttjatade debatt:
Calvin Johnsons icke-touchdown mot Chicago. Reglerna säger ju klart och tydligt att det inte var en giltig catch.

…citat:
”Oh, it’s back. It’s been back. The linebackers have it. The DB’s have always had it, and the offense definitely bring their own brand of swagger, but as long as we show up and give a great performance, we’ll have it every week.”
Mathias Kiwanuka om att NY Giants fått tillbaka sitt swagger. Försvaret mosade Matt Moore (tre interceptions, två fumbles, en hjärnskakning) och skyndade troligen på Jimmy Clausen-eran i Carolina.

/Petter.

Premiären till ära dammar vi av en gammal favorit – NFL-genomgången!
Här tar vi en förhandstitt på ALLA omgångens matcher, tar upp snackisarna, gör anspråkslösa tips och analyser – och låter er läsare härja fritt i kommentarsfältet.

En rad ovissa matcher idag och imorgon. Jag tror vi kan få se flera underdogs som skräller – kanske främst hemmalag som Washington, Pittsburgh, Kansas City, Houston, Seattle etc.
Här är hela omgången, med tv-matcherna listade först. Och kom ihåg att du även kan se alla matcher via NFL Game Pass.

New York Giants–Carolina Panthers
• Viasat Sport, söndag 19.00.
Första tävlingsmatchen i New Meadowlands Stadium, en arena som kostade 1,6 miljarder dollar att bygga och som kommer stå värd för Super Bowl 2014. Hemmalaget har inte glömt avskedsmatchen i gamla arenan Giants Stadium: 9–41 mot just Panthers.
– Det var inte så vi ville avsluta vår säsong. De gav oss ordentligt med stryk. Det är därför vi ska komma ut nu och visa ligan vad vi är för lag – vi ska vara fysiska. Om ni ska slå oss, så måste ni spela mer fysiskt än oss, säger Giants cornerback Terrell Thomas.
Båda lagen gick 8–8 och missade slutspel ifjol, och båda har coacher (Tom Coughlin/John Fox) som är pressade att ta revansch om de inte vill bli arbetslösa.

Philadelphia Eagles–Green Bay Packers
• TV10, söndag 22.15.
Kevin Kolb kan knappast få ett mycket lämpligare inträdesprov som Eagles startande QB. Om han vill ha inspiration, behöver han bara blicka mot sidlinjen mittemot. Aaron Rodgers efterträdde en legendar i Green Bay – och gjorde succé. Kolb har en liknande utmaning framför sig när han ska fylla tomrummet efter Donovan McNabb.
– Folk visste alltid hade Aaron hade egenskaperna som krävs, men sättet han visade ett rejält självförtroende genom hela den perioden var viktigt – inte bara för fans, media och folk på utsidan, utan också för hans lagkamrater. De vill aldrig se sin quarterback vackla. Så det är nånting jag kan ta till mig, säger Kolb till Philadelphia Daily News.

Washington Redskins–Dallas Cowboys
• TV10, söndag 02.20 (natten mot måndag).
Att spela för ”America’s Team” är att leva i rampljuset, men i år är pressen större än på mycket länge. Jerry Jones har fått en Super Bowl till sin sjumiljardersarena. Nu måste bara hans andra skrytbygge – stjärnspäckade, erfarna Cowboys – ta sig dit. Jag tror att dom klarar det. Men jag tror också att premiärmotståndaren, klassiska rivalen Redskins, kommer få en rejäl boost av sin nya coach/QB-combo Mike Shanahan/Donovan McNabb. När lagen möts i årets första Sunday Night Football känns det som en totalt öppen affär.

New York Jets–Baltimore Ravens
• TV10/Viasat Sport HD, måndag 01.00 (natten mot tisdag).
Först sågade Ray Lewis den trash-talkande Jets-coachen Rex Ryan:
– All this pressure that he put on his team? I hope they can cash the check that he’s writing.
Sedan dök han upp i den här reklamfilmen, som, ja… Ni ser ju själva. Men det är klart, har man Ray Lewis resumé behöver man inte oroa sig över att upprätthålla nån tough guy-image. Hans spel på planen talar för sig självt – och på måndag plockar hans Ravens ner Jets på jorden.

Kansas City Chiefs–San Diego Chargers
• TV10/Viasat Sport HD, måndag 04.15 (natten mot tisdag).
Skrällvarning!? Chargers går in i säsongen utan två nyckelspelare som är missnöjda med sina kontrakt. Marcus McNeill, left tackle som ska skydda Philip Rivers, och Vincent Jackson, receivern som har varit ett av Rivers farligaste vapen de senaste säsongerna. På svårspelade Arrowhead väntar ett Kansas City som bara vann fyra matcher ifjol, men som har intressanta offensiva vapen i Jamaal Charles, Dwayne Bowe och rookien Dexter McCluster. Om Charlie Weis, ny o-coordinator från Notre Dame, bara kan få ut mer av quarterbacken Matt Cassel, så kanske…

ÖVRIGA MATCHER, SÖNDAG 19.00:

Buffalo Bills–Miami Dolphins
Ny head coach, ny häftig running back – men samma gamla mediokra quarterback. Så länge Trent ”Checkdown” Edwards startar för Bills kan jag inte tro på laget. Dolphins spenderade sin offseason med att föryngra försvaret och värva besvärliga men produktiva receivern Brandon Marshall. Men även för Miami lär det mesta hänga på quarterbackens utveckling.
– Jag känner mig mer bekväm nu när jag vet att jag är starter, säger 25-årige Chad Henne, som petade Chad Pennington förra säsongen.

Chicago Bears–Detroit Lions
– Vissa människor kollar på erotik på sina datorer. Jag går till YouTube och kollar på Jahvid Best-highlights. Det är det som får mig att gå igång.
Head coach Jim Schwartz bekände sin mörka hemlighet efter att Lions draftat California-runningbacken Best i våras. Även om vi inte delar coachens böjelse, så förstår vi hans entusiasm. Unga Lions börjar sakta men säkert gå i helt rätt riktning. Klar skrällvarning mot skakiga Chicago och Jay Cutler.

Tennessee Titans–Oakland Raiders
Chris Johnson siktar på 2500 rushing yards och vill ha bollen 25+ gånger per match. Och inget tyder på att Titans tänker spara på sitt snart 25-åriga fenomen.
– Varje gång han får bollen på träning, så går han genom linjen och springer för 50 yards. Just nu kan jag inte se att han skulle bli utsliten, säger coach Jeff Fisher till Sports Illustrated.
Oakland Raiders blir bättre än ifjol men har nog en övermäktig uppgift i premiären.

New England Patriots–Cincinnati Bengals
Rolig matchup – jag tror på båda de här lagen i år. Tom Brady med nytt kontrakt leder Patriots till seger i AFC East, och Bengals kan överraska i AFC North.
– Det finns ett stigma i att spela i Cincinnati – folk förväntar sig bara att man ska förlora och de har aldrig särskilt höga tankar om en. Visst spelar vi mot bra lag i en bra division, men vi har haft framgångar precis som Baltimore och Pittsburgh, säger quarterback Carson Palmer till Cincinnati.com.

Pittsburgh Steelers–Atlanta Falcons
Heinz Field är alltid ett helvete att komma till. Oavsett om hemmalagets QB heter Ben Roethlisberger eller, som idag, Dennis Dixon. Förväntningarna är mycket höga på Atlanta den här säsongen, så det här blir ett bra test. Försvaret ska vara ungt, snabbt och förbättrat. Men framförallt vill vi veta vad tredjeårsquarterbacken Matt Ryan är – ”bara” en bra starter, eller en legitim superstjärna?

Tampa Bay Buccaneers–Cleveland Browns
Ni vet, varje år blir det i snitt ungefär sex nya slutspelslag jämfört med föregående NFL-säsong. Det kan bli vem som helst, och det kan mycket väl bli ett av…nej, vem försöker jag lura. Det här känns som en fruktansvärt osexig matchup – redan i omgång ett. Båda de här lagen lär harva i botten av sina divisioner. Om du ändå ska titta, håll ögonen på Tampas spännande rookieduo Gerald McCoy (DT, trea totalt i vårens draft) och Mike Williams (WR, 101:a).

Jacksonville Jaguars–Denver Broncos
Denver draftade Tim Tebow med 25:e-valet i våras. Det kunde, kanske borde ha varit Jacksonville som valde Florida Gators-hjälten – om inte annat av ekonomiska och pr-mässiga skäl. Klubben har haft mycket svårt att locka publik, men när stadens stora son kommer hem så blir det utsålt.
– Det är för att han kommer. Folk kommer flockas runt spelarhotellet för att få se honom, säger Jaguars-stjärnan Maurice Jones-Drew till Denver Post.
I övrigt känns det här som två lag som får svårt att räcka till den här säsongen.

Houston Texans–Indianapolis Colts
Ett statement game redan i omgång ett? Hell yeah. För Texans, i alla fall. Efter åtta säsonger i NFL har man fortfarande aldrig gått till slutspel. Och nästan ännu mer skräckinjagande – på 16 försök har man bara slagit Indianapolis Colts en enda gång.
– Det finns ingen viktigare match för oss, säger Texans ägare Bob McNair.
En seger direkt mot divisionens top dog, och vi kan ta Houston-hajpen på allvar.

SÖNDAG 22.15:

St. Louis Rams–Arizona Cardinals
St. Louis Rams inleder Sam Bradford-eran. Arizona Cardinals inleder… Derek Anderson-eran. Vilket lag tror ni har den mer entusiastiska supporterskaran idag?
– Han har en brinnande längtan efter att bli en riktigt stor spelare. Det är det du vill se i en ung spelare. Inte bara att bli bra, inte bara att bli en starter, utan att bli stor. Och han har det, säger Rams-veteranen Oshiomogho Atogwe om Bradford.
Även om Cards lär göra ett bättre resultat i år, så har Rams något Arizona saknar: sin framtida franchise-QB.

Seattle Seahawks–San Francisco 49ers
Ytterligare en premiärmatch mellan två divisionsrivaler, ytterligare en högljudd arena. I likhet med Chiefs–Chargers-matchen kan det här också bli en skrällseger för hemmalaget.
– Det är en nystart för oss. Vi är riktigt taggade över att få inleda hemma, säger coach Pete Carroll, som lämnade det sjunkande skeppet USC för Seattle vid precis rätt tidpunkt.
Publiken lär bära hans nya lag ikväll – men sett över hela säsongen är det inget snack om att Niners är det bättre laget, och den givna favoriten i NFC West.

/Petter.

Vass på att tippa NFL?
Sugen att sparka lite rumpa samtidigt?
Då ska du joina vår nya tipsliga, som är en så kallad ”survival pool”.

Det är ett superenkelt, men ganska roligt format.
Varje vecka väljer du ett (1) lag som du tror ska vinna sin match – rakt av, inga handicap eller liknande. Bara ett vinnande lag.
Men det finns ett krux: du får inte välja ett lag mer än en gång. Så om du väljer Indianapolis Colts redan i första omgången, får du inte tippa dem igen den här säsongen.
Alla som tippar fel åker ut – den som är kvar sist vinner tävlingen.

Skapa ditt bidrag här:
http://games.espn.go.com/eliminator/en/
Sök och gå med i gruppen som heter – surprise! – USA-bloggen. (Direktadress här.)

Alla som vill får plats, men se till att registrera dig innan 19.00 då söndagens matcher ju inleds.

Lycka till!

/Petter.

Ja, NFL är tillbaka och vi älskar ju det. Men… Nog fan var det en premiärmatch alltid.

• New Orleans Saints 14, Minnesota Vikings 9. Senast ett Drew Brees-lett Saints gjorde så få poäng var söndag den 19 oktober 2008 (7–30 mot Carolina).

• Saints slutspelshjälte Garrett Hartley – ni vet han som sparkade ut just Vikings ur NFC Championship Game ifjol, sedan coach Sean Payton sagt åt honom att tänka sig ”en stor fleur de lis mellan stolparna” och sikta på den – missade båda sina field goal-försök.

• Brett Favre såg ut som en snubbe som fyller 41 i höst.

• Brett Favre ser även ut som en snubbe som har ett potentiellt problem med sina wide receivers. Av Favres 27 passningar gick 15 till rätt adress. Fyra hamnade hos tight end Visanthe Shiancoe (76 yards och en touchdown), sju hamnade hos andra tight end/running backs/full backs. Kvar blev fyra passningar för 53 yards till wide receivers… Hur jag fick för mig att drafta Bernard Berrian (1 catch, 3 yards) till båda mina fantasylag är beyond me.

Ni som höll er vakna framför TV10 eller ert Game Pass – vad tyckte ni om matchen? Reflektioner, åsikter, insikter? Kommentarsfältet är öppet.

/Petter.

NFL-premiär inatt – och Sportbladet går på knock direkt.
Här ovan ser ni mittuppslaget i dagens tidning. USA-bloggen har listat ligans galnaste profiler och skönaste snackisar under försäsongen.
Gå ut och köp tidningen vettja, läs själv och dela med dig till en sportintresserad kompis – det är historier som funkar lika bra för oinitierade.

Now, här i USA-bloggen ska vi förstås nörda ner oss ett par nivåer. Det är nu vi gör de tips, analyser och gissningar ni ska påminna oss om hela säsongen. Vi har gnuggat spåkulorna, och det här är vad vi hittade.

••• STEFAN PERSSON •••
Årets Super Bowl-mästare: Green Bay.
Årets MVP: Aaron Rodgers, Green Bay. Det gynnar dessutom mitt fantasylag.
Årets offensiva spelare: Rodgers. Här också. Eller Chris Johnson, så klart.
Årets defensiva spelare: Ndamukong Suh, Detroit.
Årets rookie: Ryan Mathews, San Diego. Jag tror på hypen.
Årets överraskning: New England. Man får väl drömma?
Årets flopp: New York Jets. Vore jag Jetsfan hade jag inte litat på Sanchez i en sekund.

••• MATTIAS WIKDAHL •••
Årets Super Bowl-mästare: Minnesota Vikings. Inte för att jag vill att Vikings ska vinna, men i så fall kan väl Favre äntligen sluta för gott va?
Årets MVP: Aaron Rodgers, Green Bay Packers. Sinnessjukt bra i fjol och med ett år till under bältet och en förbättrad offensive line så kommer han att vara ännu bättre.
Årets offensiva spelare: Chris Johnson, Tennessee Titans. Efter det vi såg i fjol… Well, jag bettar inte emot Johnson.
Årets defensiva spelare: Troy Polamalu, Pittsburgh Steelers. Lagets själ och hjärta. Och hår.
Årets rookie: Ryan Mathews, San Diego Chargers. Coach pratar om 250 carries och 40 catches. Det borde ge resultat.
Årets överraskning: Cincinnati Bengals spelar sin sista match för säsongen i Cowboys Stadium, Arlington, Texas, den 6 februari 2011.
Årets flopp: Kan man kalla en tämligen oprövad quarterback för en flopp? Well, i så fall så är det Kevin Kolb.

••• PETTER WESTIN •••
Årets Super Bowl-mästare: Dallas Cowboys. Hade mitt 2010-jag rest tillbaka tre år i tiden och berättat för mitt 2007-jag att det tippade Tony Romo som Super Bowl-vinnare… ja, då hade mitt 2010-jag troligtvis fått en örfil. Alternativt blivit uppmanat att undersöka sin mentala hälsa. Men idag tror jag på Romo, jag tror på alla hans vapen, och jag tror på den elektriska stämning som skapas av drömmen om en Super Bowl på hemmaplan.
Årets MVP: Philip Rivers. Efter att han gjort stjärnor av Legedu Naanee och/eller Malcolm Floyd kommer ingen längre kunna blunda för hur viktig han är.
Årets offensiva spelare: Tre bokstäver och en siffra: C, J, 2, K. Om jag dessutom fick slänga in en högoddsare skulle det bli Michael Turner, Atlanta Falcons. Han återvänder till sin 2008-form och vräker in touchdowns för ett förbättrat offense.
Årets defensiva spelare: Darrelle Revis, NY Jets.
Årets rookie: Visst, Mathews är den logiska gissningen. Men också den tråkiga. Vad sägs om Sam Bradford? Om han behåller jobbet året ut, postar hyggliga stats och faktiskt lyckas leda St. Louis Rams till fem–sex segrar – då har han gjort ett stort, stort jobb.
Årets överraskning: Att Matthew Stafford lyckas kräma ur sju vinster ur Detroit Lions.
Årets flopp: DeSean Jackson, Philly Eagles.

Peyton Manning och Reggie Wayne. Tony Romo och Miles Austin. Matt Schaub och Andre Johnson.
Frågan är om NFL:s farligaste QB/WR-combo ändå inte är Tom Brady och Randy Moss. Så länge Moss är nöjd, vill säga – och där börjar varningsklockorna ringa så smått.
Problemet är att 33-åringens kontrakt går ut efter säsongen, och New England Patriots har hittills inte gjort några ansatser att förlänga det.

– Med tanke på allt jag presterat och allt arbete jag gjort, så känns det som att de inte vill ha mig. Jag tar det för vad det är, spelar färdigt mitt sista år och sedan får vi se vad som händer i framtiden. Men det är en ganska dålig känsla – att känna sig oönskad, säger Randy Moss till CBS Sports.

Okej, Moss är Moss. Det vet vi. Man får ta det onda med det goda. Alla coacher vet att han fuskar med run blocking och att han ibland är totalt ointresserad när bollen inte är på väg i just hans riktning. Det är saker som coacherna är villiga att offra i utbyte mot ett av NFL-historiens farligaste deep threats.

Men det är skillnad på odisciplinerade Moss, och apatiska Moss – den sistnämnda varianten höll på att döda sin egen karriär i Oakland för fyra år sedan. Patriots, Bill Belichick och Tom Brady blev räddningen.
Mellan säsongerna 2006 och 2007 gick Moss från 42/553/3 till 98/1493/23 (catches/receiving yards/touchdowns).

Förutsatt att Patriots inte överraskar och förlänger kontraktet, så kan Randy Moss-situationen ta två riktningar:
1) Han biter ihop, motiveras av att spela för ett nytt kontrakt, och gör ännu en kanonsäsong för Patriots.
2) Han blir sur och butter (kanske extra mycket när lagkamraten Brady får sitt nya monsterkontrakt), börjar se slutet av karriären och spelar på halvfart.

Ska man gissa är det 90–10 i det första alternativets favör. Moss har tonat ner sina divalater sedan han kom till New England.
Men som Patriots-fan skulle jag ändå känna en viss oro. Moss känns fortfarande inte som typen som nödvändigtvis drivs av att vinna en Super Bowl, eller som måste stanna i Patriots till varje pris. Om motivationen inte finns där kan det bli ganska ugly.
Laget behöver honom desperat; för det här är ett anfall som måste kompensera för försvarets tillkortakommanden.

/Petter.

Darrelle Revis är en av NFL:s absolut bästa försvarsspelare. Steve Smith, till vänster, vet. Foto: AP

Veckor av bud och motbud, träningsstrejk, öppna och heta diskussioner i tv och tidningar.
Nu är det över.
På Monday Night Football om en vecka, klockan 19.00 amerikansk östkusttid, är Darrelle Revis tillbaka. New York Jets avslöjade i morse att kontraktsbråket är över och att Revis blir klubben trogen till och med säsongen 2013.
Revis gamla rookiekontrakt var värt 21 miljoner dollar över de tre kvarvarande säsongerna.
Hans nya kontrakt ger honom 46 miljoner dollar för fyra säsonger.

I praktiken innebär det alltså att Jets betalar 25 miljoner för att lägga till ett år på kontraktet. Dyrt, förstås, men ändå slipper man betala de Nnamdi Asomugha-pengar som Revis-lägret först hoppades på. (Oakland-cornerbacken tjänar 14 miljoner om året, ett av Raiders-ägaren Al Davis galnaste drag. Revis nya snittlön blir 11,5 miljoner.)
Och det här handlade om mer än en löneförhöjning – Revis hade klargjort att han inte tänkte spela en sekund till under sitt rookiekontrakt. Jets har lagt ett Super Bowl-krav på sig själva den här säsongen, och utan Revis var det målet fullständigt otänkbart.
Det tror jag i och för sig att det är nu också – men av andra anledningar. De involverar en 23-årig quarterback som kastade 20 interceptions förra säsongen…

***

På tal om Revis och Jets-försvaret, förresten.
De får ett riktigt tufft test redan i den där premiärmatchen på måndag. För motståndet står Baltimore Ravens – som idag gjorde klart med TJ Houshmandzadeh. Ännu ett par säkra händer till ett offense som redan har Ray Rice, Anquan Boldin, Derrick Mason och Todd Heap med flera… Quarterback Joe Flacco är 25 år och gör sin tredje säsong i NFL. Om han blommar ut såsom vissa experter förutspår – då blir det här ett av ligans läskigaste offensiva lag.

/Petter.

Som om tiderna inte var tuffa nog redan.
I helgen förlorade 700 NFL-spelare sina jobb, när klubbarna krympte sina trupper från 75 till 53 spelare. De flesta är namn du aldrig hört förut, men visst finns det undantag:

Matt Leinart, quarterback, cuttad av Arizona Cardinals.
Redan den 25 augusti skrev vi om quarterback-kontroversen som bubblade under ytan i Arizona. Dagarna därefter exploderade den. Leinart petades av Derek Anderson, lackade ur, klagade i media och blev till slut utdömd som överflödig/inte värd besväret av Cardinals klubbledning. Härnäst? Många tippar på en återförening med Pete Carroll, Leinarts gamla USC-coach som numera leder Seattle Seahawks.

TJ Houshmanzadeh, wide receiver, cuttad av Seattle Seahawks.
Den förre Bengals-stjärnan skrev på ett lukrativt kontrakt med Seattle förra sommaren, men blev något av en besvikelse (bara tre touchdowns, bland annat). Att han fick sparken är ändå en liten överraskning med tanke på att a) Seattle ändå tvingas betala lön för hela säsongen, sju miljoner dollar, och b) WR-konkurrensen i laget inte är direkt mördande. Kanske är det Pete Carrolls sätt att visa att ingen går säker, kanske vill man bara slippa en gnällig 33-åring när man påbörjar ett omfattande bygga-från-grunden-projekt. TJ Whosyomama lär i alla fall inte ha problem att hitta en ny arbetsgivare, i Minnesota eller någon annanstans.

Willie Parker, running back, cuttad av Washington Redskins.
Oh, how fast the mighty have fallen. Åren 2005, 2006 och 2007 hade ”Fast Willie” Parker 1202, 1494 respektive 1316 rushing yards för sitt Pittsburgh. Därefter? 791 yards 2008, bara 389 yards 2009, och utkonkurrerad av Clinton Portis och Larry Johnson i Washington 2010. Parker fyller 30 i höst och är ett levande exempel på hur snabbt det kan gå utför på running back-positionen i NFL.

Troy Smith, quarterback, cuttad av Baltimore Ravens.
Vann Heisman-trofén 2006 och fick en del speltid i NFL sin rookiesäsong 2007. Men med Joe Flacco som starter och Marc Bulger som ny backup hade Ravens ingen plats för 26-årige Smith.

Justin Hartwig, center, cuttad av Pittsburgh Steelers.
Maurkice Pouncey, artondevalet från i våras, gjorde det han draftades för och konkurrerade ut 31-årige Hartwig under försäsongen.

Michael Clayton, wide receiver, cuttad av Tampa Bay Buccaneers.
In a galaxy far, far away – även känd som NFL-säsongen 2004 – hade förstarundavalet Michael Clayton faktiskt 1193 receiving yards och 7 touchdowns. Men succérookien blev snabbt en besvikelse, hade skadeproblem och kom över 400 yards bara en enda gång de följande fem säsongerna.

/Petter.

Du har suttit som klistrad framför teven vid Premier League-uppstarten och kanske är du som oss, kanske sitter du också och funderar på varför USA, som har så starka band till England, inte är en supermakt också i fotboll.
Jaså? Du funderar inte på det?
Well, svaret kommer här i alla fall.
Och lösningen.

USA:s problem med att bli en av världens absoluta toppnationer i fotboll, är de flesta överens om, är att landets största idrottstalanger inte ser soccer som ett alternativ. Sporten är för liten, intresset för lågt, tv-matcherna för få, de internationella framgångarna för små.
När barn i USA börjar intressera sig för sport så ser de inte Landon Donovan, Clint Dempsey, Tim Howard eller Örebros Alejandro Bedoya.
De ser LeBron, Adrian Peterson och A-Rod.
Så trots att man i USA menar att man har 18 miljoner fotbollsspelare i landet så visar det sig inte på den största scenen. För atleterna med talang, de som kunde och skulle ha blivit bäst, valde en annan sport.

Så de soccerintresserade amerikanerna – och de är trots allt väldigt, väldigt många – har uppfunnit en ny sport: att fantisera om hur deras landslag hade sett ut OM landets största idrottstalanger hade valt övriga världens favoritvariant av fotboll.
Efter uttåget mot Ghana i VM i somras så tog sajten Yahoos Premier League Fantasy Football-blogg tag i saken och spikade ihop en drömelva.
Så här såg den ut:

MÅLVAKT:
Tim Howard
Fotboll, Everton. 191 cm, 95 kg.
Den enda riktiga fotbollsspelaren i laget. Men landslagskeepern har faktiskt en bakgrund i basket också och draftades av Harlem Globetrotters i fjol.

BACKAR (från höger till vänster):
Dwyane Wade
Basket, Miami Heat, 193 cm, 100 kg.
Kvick och orädd. De finns de som menar att Wade, inte LeBron, är världens bästa spelare. Skulle antagligen vara tämligen offensiv lagd.
Dwight Howard
Basket, Orlando Magic, 211 cm, 120 kg.
För det första är han stor, för det andra stor och för det tredje: han är jävligt stor. Lättrundad av en sån som Messi, spekulerar jag i, men antagligen jobbig att utmana i luftrummet när hörnan kommer. Har slagit huvudet i korgen på ett dunkförsök. Korgen sitter 3,05 meter upp.
Ndamukong Suh
Football, Detroit Lions, 193 cm, 139 kg.
Stor kropp, enorm styrka och en bra motor. Rörligare än mittbackskamraten Howard och väldigt, väldigt explosiv.
Darelle Revis
Football, New York Jets, 180 cm, 90 kg.
Cornerback i NFL som kan få vilken stjärnreceiver som helst att fundera på tidig pensionering. Tanken är att han skulle dominera i en mot en-spelet och helt stänga sin kant.

DEFENSIVT MITTFÄLT:
Troy Polamalu
Football, Pittsburgh Steelers, 178 cm, 93 kg.
Safetyn Polamalu har snabbhet, fantastiska instinkter och förmåga att läsa spelet. Och han har en kul frisyr. Polamalus hår är försäkrat till en miljon dollar. Och i idrott, inte minst fotboll, så kan en intressant frisyr vara viktigt.
Ray Lewis
Football, Baltimore Ravens, 185 cm, 113 kg.
35 år gammal, legendarisk linebacker som blev MVP i Super Bowl XXXV. För att citera kollega Westin här ute till höger, på frågan om favoritspelare: ”Ray Lewis för intensiteten.”

OFFENSIVT MITTFÄLT:
LeBron James
Basket, Miami Heat, 203 cm, 113 kg.
Ett fysiskt monster, stark, obehagligt snabb, spänstig. Han gör allt på parketten och rimligtvis borde hans sanslösa allround-skills översättas mycket bra till gräs också.
Rajon Rondo
Basket, Boston Celtics, 185 cm, 78 kg.
Rondo är lätt, i det här sällskapet, men har alla fysiska förutsättningar – och i sin position som pointguard och playmaker är han van att styra ett lag. Rondo är en utmärkt defensiv spelare också.
Reggie Bush
Football, New Orleans Saints, 183 cm, 92 kg.
En skräck för motståndarna varje gång han har bollen. Snabb, explosiv, mångsidig och oberäknelig. En av sex spelare i det här laget som vunnit mästerskapet i sin sport (de andra är Rondo, Lewis, Bryant, Polamalu och Wade). USA gillar vinnare.

FORWARD:
Kobe Bryant
Basket, Los Angeles Lakers, 198 cm, 93 kg.
Kallas för en assassin. Kobe har inte bara de fysiska egenskaperna, han har också killerinstinkten som krävs där framme och hugger som en kobra, eller en Black Mamba kanske, på chanserna. Växte delvis upp i Italien och har ett dokumenterat fotbollsintresse. Sökte upp Leo Messi på OS 2008 för en pratstund. Det var mest Kobe som pratade. ”You’re the man, Messi. You’re the best. You’re not just good, you’re the best,” sa Kobe. Messi har senare berättat att Kobes ord var viktiga för honom.

So there. Där är lösning. Ta in de där snubbarna och USA vinner VM-guld 2014.
Eller inte.
Men vi kan ju i alla fall konstatera att det blir ett rätt biffigt lag. Om vi räknar bort den riktiga fotbollsspelaren Tim Howard (som trots allt är 191 cm lång) så blir snittlängden just 191 cm och snittvikten 103 kg.
Mittbackslåset, Howard och Suh, blir…skräckinjagande är nog ordet. Snittstorleken på de killarna är 202 cm och 129,5 kg.

Så vad tror du? Skulle det här funka, om vi utgår från att de hade blivit drillade i fotboll från tidig ålder? Vilken spelare saknar du i elvan?
Kommentarsfältet står öppet.

/Wikdahl

Byron Leftwich, nummer fyra, blev knockad av lagkamraten Mewelde Moore och Carolinas Marcus Hudson. Foto: AFP/GETTY IMAGES

Ni visste redan att Ben Roethlisberger är avstängd sex, kanske bara fyra, veckor.
I natt fick Pittsburgh Steelers ta emot nästa käftsmäll:
Big Bens vikarie Byron Leftwich är knäskadad och det tycks vara allvarligt.

Skadan kom i andra quartern i nattens träningsmatch mot Carolina Panthers. Leftwich stukade knät och enligt lagkamraterna så kan den vara av den allvarligare sorten.
– Serious, trodde Charlie Batch om skadan.
Batch, fjärde quarterback på Steelers lista, kan nu alltså kastas in hetluften. Frågan är om det skrämmer honom, coachen Mike Tomlin eller fansen mer. Men sannolikt får Dennis Dixon förtroendet så länge Leftwich är borta. Frågan är om det skrämmer honom, coachen Mike Tomlin eller fansen mer.

I dag ska Byron Leftwich genomgå en magnetröntgen och då kommer det tydligare besked. Ännu viktigare är kanske att Ben Roethlisberger ska träffa ligans commissioner Roger Goodell i dag och få veta om hans avstängning sänks till fyra matcher, som det förväntas, eller om den stannar vid sex.

/Wikdahl