Chris Paul-trejden som först var klar, sedan stoppades, och nu kan bli av ändå.
Knicks värvning av Tyson Chandler.
Greg Odens nya skadesmäll.
Detroit som dumpar Rip Hamilton, Knicks som gör detsamma med Chauncey Billups.
Gilbert Arenas arbetslös igen.
David West nära Celtics, Vince Carter nära Mavs.
Dwight Howards hemliga, förbjudna möte med Nets-bossen Mikhail Prokhorov.
Suns behåller Grant Hill.
Big Baby Davis till Orlando, Brandon Bass i motsatta riktningen.
Marcus Thorntons jättekontrakt med Sacramento.
Mickael Pietrus till Toronto.

Och så vidare, et cetera, med mera.

Första dagen på NBA:s free agency-period blev fullständigt jävla tokgalen.
Men för oss var ingen story mer berörande och viktig än den om Brandon Roy.
Bara 27 år gammal tvingas han lägga av.
Hans knän håller inte för en karriär som basketproffs längre.
– Jag kunde inte fatta det när jag hörde det. Jag kan fortfarande inte fatta det, sa Nic Batum, lagkamrat i Portland Trail Blazers.
– Hans nummer hör hemma där uppe, sa Marcus Camby och pekade mot de pensionerade tröjorna i taket.

Brandon Roy spelade sex säsonger i Portland med ett snitt på 19 poäng, 4.7 assist, 4.3 returer och en skottprocent på 46%.
Här är en video av en hans allra sista shower – jättevändningen mot blivande mästarna Dallas i slutspelet i våras.

/Petter.

Imorgon öppnar free agency-fönstret i NBA.
Redan nu har flera överenskommelser läckt ut.
Här är plusjuryns dom:

Jonas Jerebko till Detroit Pistons – fyra år, 16 miljoner dollar. :++++:
Ett rejält lönelyft för Jonas, förstås, och en no-brainer för Pistons. Han har varit den populäraste spelaren i en klubb som gett sina fans väldigt lite att glädjas åt de senaste säsongerna.
Jerebko fick hela fjolåret förstört av en skada, men Pistons såg tillräckligt under hans rookiesäsong. Hans arbetsmoral, uppoffrande spelstil och laget-först-attityd är sånt som kommer göra nytta – oavsett om han blir startspelare, sixth man eller rollspelare med begränsad speltid.

Tayshaun Prince till Detroit Pistons – fyra år, 27 miljoner dollar. :+++:
Osexigt, men nödvändigt. Prince är en stabil veteran som spelar bra försvar. Såna saker behövs även i ett ungt nybygge.

Shane Battier till Miami Heat – lön okänd (men inte stor alls). :++++:
Det finns två vinklar på den här värvningen:
• Glädje-vinkeln: Miami får en nyttig, smart kille som kan ta motståndarens bästa poänggörare i försvaret, och sänka trepoängare i anfallet. En klassisk klisterspelare som alltid sätter laget i första rummet.
• Neg-vinkeln: So what? Såvida inte Battier växt 10 centimeter och börjat lira center, så kommer han göra minimal skillnad för Miami. Position 2–3–4 är ju där laget som MINST behöver hjälp.
Bloggens slutsats: Battier är en jättebra värvning, speciellt med tanke på att han lär vara ett reafynd. Men eftersom det är Miami Heat vi snackar om kommer han också bli säsongens mest överhajpade värvning.

Eddy Curry till Miami Heat – lön okänd (men förmodligen minimal). :++:
Det finns bara ett sätt man kan recensera den här värvningen – med tjockisskämt! Här är de bästa från dagens hysteriska Twitter-flöde:
• Eddy Curry upon arriving in Miami: ”Is this beef jerky all for me?” ”No Eddy, that’s Juwan Howard.” (@RussBengtson)
• Eddy Curry getting a spot on the Heat proves that if you work hard & are dedicated a lazy fat guy can still take your job. (@netw3rk)
• Miami Heat reportedly interested in Eddy Curry. All Carl’s Jr owners in South Beach rejoice. (@LakersNation)
• Eddy Curry signs with the Miami Heat which means Lebron James literally can’t carry his team this season. (@robfee)
• The rumor that the Miami Heat will transport Eddy Curry to games via cargo ship is false. (@InsideHoops)
…i slutändan är det en chansning för inga pengar alls, så varför inte?

Caron Butler till Los Angeles Clippers – tre år, 24 miljoner dollar. :+:
Nej, nej, nej. Han har passerat sitt prime och dras med ständiga skadeproblem.
Visst, Butler kan göra mål (karriärsnittet är 16,6 poäng på 44-procentigt skytte). Men han gör inte sina lagkamrater bättre. Clippers ska bygga runt ungdomar som Blake Griffin, Eric Gordon och Al-Farouq Aminu – inte en 31-årig föredetting.

Greg Oden till Portland Trail Blazers – ett år, 8,9 miljoner dollar. :++:
23-åringen är i rasande takt på väg mot stämpeln som en av tidernas största floppar. Han valdes etta i draften 2007 före namn som Kevin Durant, Al Horford och Joakim Noah. Oden missade 21 matcher sin rookiesäsong, 61 matcher året efter det – och ifjol spelade han inte alls. Nu får han sin förmodligen sista chans i Portlandtröjan. Potentialen finns där. Håller kroppen?

/Petter.

Pop quiz!
Vem är mannen på bilden – och varför är han så glad?
Han heter Jerry Dipoto, han är general manager för Los Angeles Angels of Anaheim – och just nu är det nog ett jobb som är jävligt roligt att ha.

Dipoto relief-pitchade åtta säsonger i MLB (Indians, Mets, Rockies) innan han la av och gav sig på en front office-karriär.
Efter korta sejourer hos Boston och Colorado hamnade han 2006 hos Arizona Diamondbacks. Där fick han titeln vice president of player personnel, och i somras tog han över som GM när parhästen Josh Byrnes fick kicken.
Arizona ville behålla Dipoto, men han tog sikte på grönare gräs och signade med Angels i slutet av oktober.
Nu har 43-åringen fått skälet bekräftat för sig:
Hans nya klubb har aaaaningen mer pengar i kappsäcken än den han lämnade.

Inom loppet av ett par timmar levererade Angels idag två av vinterns tyngsta värvningar:
Albert Pujols, 10 år och 254 miljoner dollar. 31-åringen är en av tidernas bästa slagmän, har vunnit två World Series med St Louis Cardinals (den senaste i höstas) och tre MVP-titlar.
CJ Wilson, 5 år och 75 miljoner dollar. Vänsterhänt pitcher som var utmärkt i grundserien (vinster-förluster 16–7, ERA 2.94, WHIP 1.19, 206 strikeouts på 223 innings). Han svek i slutspelet (noll vinster på fem startade matcher, ERA 5.79) men Angels var villiga att se bortom det. Att man snor 31-åringen från AL West-rivalen Texas är säkert bara en extra skön bonus.

Jerry Dipoto var således på strålande humör när han mötte media idag för att prata om silly seasons största transferbomb.
Inga frågor tycktes få honom ur balans, inte ens (det befogade) påpekandet att Albert Pujols kommer hinna passera 40-årsstrecket innan monsterkontraktet löper ut.
– He hits like he’s 27, sa Dipoto.
Att Pujols statistik gradvis ”försämrats” (han är ju fortfarande awesome) de senaste säsongerna oroar inte heller Angels-bossen.
– We understand that players will go through peaks and valleys of sort. Albert has spent many years operating at peak, and if we want to call a decline going from superhuman to just great, I don’t think we’ve seen the last great days of Albert Pujols, obviously, or we wouldn’t be sitting here today.

Så vad säger våra basebollkännare? Är det en vettig investering som gör Angels till en stark World Series-kandidat? Eller är det en galen miljardvärvning som kommer bita klubben i rumpan om några år?
Kommentarsfältet är öppet.

/Petter.

Nej, bilden ljuger inte.
Han är verkligen, verkligen på plats nu.
Två och ett halvt år efter att han blev vald femma i NBA-draften är Ricky Rubio redo att debutera för Minnesota Timberwolves.

I går mötte han media och pratade om den kommande säsongen, förväntningarna – och kulturkrockarna.
– I’m sorry, don’t get mad at me. I prefer the Spanish food because I love it. But over here you can do a lot of things. The things are bigger. All the things. If you buy chips, it’s like a big, big box of chips.
– I’m kidding. I really like the way people live here because they are so nice and they try to help you a lot of the time. I really like the people here.

Rubio har hunnit fylla 21 år och hajpen kring honom har lugnat ner sig rejält de två senaste åren.
Han har inte utvecklats såsom scouterna hoppats i Barcelona – men å andra sidan kom hans genombrott löjligt tidigt. Debut i spanska högstaligan som 15-åring, OS-final mot mäktiga USA som 17-åring.
Hela basketvärlden youtubeade sig galen på den lilla trollgubben. Det måste ha varit en hiskelig press att leva under som tonårigt Euroleague-proffs, landslagsman och tilltänkt franchise pointguard för en NBA-klubb.

En nystart i en annan miljö kan vara precis vad Ricky Rubio behöver för att förfina och hitta nya delar av sitt game.
I bästa fall kan han bli en ny Jason Kidd. Den magiska blicken, passningstouchen, försvarsspelet och returtagningen (och det dåliga skottet, förstås!).
I sämsta fall? En misstagsbenägen inhoppare som vänder hem till Europa efter bara ett par säsonger.
Oavsett vad, blir det en högintressant NBA-karriär att följa.

/Petter.

Aggressiv. Orädd. Entusiastisk. Vild, på gränsen till okontrollerbar.
Det är så vi har lärt känna Troy Polamalu – det är så vi älskar att se honom spela.
Men efter två hårda smällar mot huvudet på sex matcher var det ändå dags att ställa frågan: Ska du inte lugna ner dig lite, Troy?

– Jag vet inte om det är möjligt, i det här skedet av karriären, att ändra en spelstil. Vi spelar på instinkt, säger 30-åringen till Pittsburgh Post-Gazette.
Debatterna om hjärnskakningar har inte undgått Steelers-stjärnan.
– Jag är fullt medveten om forskningen, fullt medveten om det stora fokus som legat på just den här typen av skada. Jag inser också att med de skador jag haft så är jag förmodligen under ännu hårdare granskning, och vi är under ännu hårdare granskning än andra organisationer.

Klubben vill inte kalla den senaste skadan en hjärnskakning, utan använder den lämpligt svävande modetermen ”concussion-like symptoms”. Något man fått en del kritik för.
Men fansen kunde knappast bry sig mindre. De flesta av oss kittlas av våldet, farten och riskmomentet i den amerikanska fotbollen.
Och 19.00 ikväll svensk tid kan ni räkna med att ”The Tazmanian Devil” äntrar Heinz Field med samma våghalsiga spelstil som alltid.

Kvällens NFL-matcher i svensk tv:
TV10, 18.45: Pittsburgh Steelers–Cincinnati Bengals
Racet om AFC North-titeln lever i allra högsta grad med Ravens (8–3) skuggade av Steelers (8–3, men två förluster mot Ravens). Bengals (7–4) är i första hand en kandidat till ett wild card och är klar underdog i kvällens match.
TV10, 22.15: New York Giants–Green Bay Packers
Kanske Packers tuffaste uppgift på väg mot en 16–0-säsong.
TV10/Viasat Fotboll HD, 02.20: New Orleans Saints–Detroit Lions
Viktig match för slutspelsstriden i NFC – och ett stort mandomsprov för Matthew Stafford. Det är han som måste hålla jämna steg med Drew Brees om Detroit ska ha en chans att skrälla här.

/Petter.

Till slut vann förnuftet över girigheten.
NBA är tillbaka, och säsongen börjar på juldagen den 25 december.

Kollektivavtalet som förhandlades fram inatt är preliminärt.
Det krävs fortfarande att minst 15 av 29 ägare godkänner dealen, samt att en majoritet av spelarfackets 430+ medlemmar gör det.
Men det bör vara en formalitet i sammanhanget.

Det nya avtalet löper över tio år. Det inkluderar en 50-50-split av ”basket-relaterade intäkter”, kortare kontrakt, mindre löneförhöjningar och tuffare regler för klubbarna som toppar löneligan.
Jag vet inte om det någonsin var något tvivel, men: Ägarna vann de här förhandlingarna. Big time.

2011/2012 blir grundserien 66 matcher lång. Fredag den 9 december öppnar training camp för alla lag, och samma dag kan klubbarna börja förhandla med free agents.

Vi hann inte särskilt långt i den här serien.
Det gör oss absolut ingenting.
Men vi kan väl snabblista några orsaker till varför vi är extra nöjda idag:

• Revanschen. År 2 av cirkusen som heter Miami Heat är här. Du kan säga att du hatar den extrema mediebevakningen, men är du egentligen inte lika nyfiken som oss andra på att se vad som händer med ligans största skrytbygge? Att fortsätta studera LeBrons psyke?

• Spurs sista show. Tim Duncan skulle antagligen kunna spela tills han är 50 år och vara effektiv. Men let’s face it; hans år på toppnivå lider mot sitt slut. San Antonio Spurs i dess nuvarande form får nu en sista chans att slåss om ytterligare en NBA-titel.

• How swede it is! Jonas Jerebko missade hela förra säsongen med en skada, så 2011/2012 blir i praktiken en uppföljning på hans lysande rookiesäsong. Jonas själv har flera gånger sagt att han är helt återställd och känner sig i bättre fysisk form än han var före skadan. In the illustrious words of Bart Scott: Can’t Wait!

• Blake Griffin. Vem kan säga nej till mer av det här:

• Alla rookies. Kyrie Irving inleder en ny era i Cleveland. Bismack Biyombo och Kemba Walker ska göra det spännande med basket i Charlotte igen. Jimmer Fredette försöker visa att den lysande collegekarriären går att omvandla till ett produktivt NBA-spel i Sacramento.

• Derrick Rose. LIgans regerande MVP har tagit avsevärda kliv i sin utveckling varje säsong.
Poängsnittet år för år: 16.8 – 20.8 – 25.0.
Assistsnittet: 6.3 – 6.0 – 7.7.
Trepoängsprocenten: 22,2% – 26,7% – 33,2%.
Straffkastprocenten: 78,8% – 76,6% – 85,8%.
Straffkastförsök: 3.1 – 4.3 – 6.9.
Och han är fortfarande bara 23 år!

• Shaq som expert. Borde kunna bli hur bra som helst. Kan bli svinbra, kan bli uruselt, kan förmodligen bli vad som helst – utom tråkigt.

• Point Gods. Det är ju inte bara Tim Duncan som rider in i solnedgången. Nej, njut av ikoner som Steve Nash och Jason Kidd medan du fortfarande kan.

• Kobes jakt på MJ & Co. 66 matcher kan betyda ofantligt mycket för den äregirige Lakers-guarden. Låt oss påminna om listan på NBA:s mesta poänggörare genom alla tider:
1) Kareem Abdul-Jabbar, 38 387 poäng
2) Karl Malone, 36 928
3) Michael Jordan, 32 292
4) Wilt Chamberlain, 31 419
5) Shaquille O’Neal, 28 596
6) Kobe Bryant, 27 868
7) Moses Malone, 27 409
8) Elvin Hayes, 27 313
9) Hakeem Olajuwon, 26 946
10) Oscar Robertson, 26 710

• Kevin Durant, Kevin Love, Josh Smith, Dwyane Wade, Dirk Nowitzki, Pau Gasol, Dwight Howard, Al Horford, Carmelo Anthony, Amar’e Stoudemire, Chris Paul, Rajon Rondo, Serge Ibaka, Russell Westbrook, LaMarcus Aldridge, Luis Scola, Manu Ginobili, Brandon Jennings, Stephen Curry, Gerald Wallace, DeMarcus Cousins, John Wall… Let’s ball out.

/Petter.

Så du ägnar en hel säsong åt att slåss mot ditt rykte som en ful spelare.
Du kampanjar i media.
Du bokar möte med högsta NFL-chefen för att få klarhet om reglerna.
Du spelar briljant football och vinner sympatier hos fans, experter och motståndare.

Sedan: Thanksgiving.
Halva USA bänkar sig i fåtöljerna, timmarna före turkey dinner, för att se dig och ditt lag möta de regerande, obesegrade mästarna. Ett statement game inför mångmiljonpublik.
Och då förstör du allt, precis allt, som du lagt så mycket jobb på att bygga upp.

Ndamukong Suh, Detroit Lions försvarsbjässe, kan inte må bra just nu.
Hans hjärnsläpp i matchen mot Green Bay var bedrövligt.

Packers Evan Dietrich-Smith ger honom the business på en block, och Suh tappar det.
Totalt.
Trycker killens huvud i gräset tre gånger, blir upptäckt av domarna – men när han reser sig upp passar han ändå på att stampa på Dietrich-Smith.
Suh vill ha ett rykte om sig som en tuff, hård och elak spelare. Det här är ingenting sånt. Det här är bara fegt, simpelt och extremt korkat:

Det känns som att diskussionen ”Är Suh en ful spelare?” fått sitt svar.
Nästa fråga man måste ställa: Vilken typ av kontroll har coach Jim Schwartz över sitt lag?
Vi har skrivit om det förut. Det är någonting häftigt och frejdigt över Detroits spel och attityd. Tyvärr verkar det ibland vara på bekostnad av ödmjukhet och fattning.
Man hade chansen att göra nånting speciellt mot Packers, men 15–27-förlusten var produkten av både mentala misstag och ineffektivitet.

För Lions väntar nu en stenhård wild card-jakt där man attackeras från flera håll (Atlanta, New York, Philadelphia).
För Ndamukong Suh väntar svindyra böter och förmodligen avstängning.
Trots att han själv knappt tycker att han gjort fel.

/Petter.

Nu fortsätter USA-bloggens följetong – Skäl Vi Vill Att Lockouten Avslutas (SVVALA).
NBA-säsongen skulle egentligen redan ha börjat, men ett bråk mellan miljardärer och miljonärer kom emellan. Hela säsongen är i fara om ägarna och spelarna inte enas om ett nytt kollektivavtal, väldigt snart.
USA-bloggen tycker att det suger.
USA-bloggen är ledsen, upprörd och uppgiven.
Vi vill ha vår basket tillbaka – och här listar vi orsakerna varför.

SVVALA #2: Juldagsmatcherna

Det kan låta otroligt – det är ju ungefär tre Berlinmurar, ett Colosseum och en Amazonasflod mellan parterna – men NBA kan faktiskt rädda majoriteten av säsongen 2011/2012.
Enligt New York Times har ägarna och spelarna återupptagit förhandlingarna med målet att ro i land ett spelschema med 66 omgångar.
Säsongen skulle i så fall börja söndag den 25 december.

Det vore en dröm.
Det vore det bästa sättet att begränsa, och börja reparera den pr-skada NBA har åsamkat sig själv under lockouten.

Ända sedan 1946 har matcher på juldagen varit en ligatradition.
Under 2000-talet har intresset exploderat, med tittarrekord och några av säsongens mest emotsedda matcher varje år.
Vem kan glömma första mötet mellan Shaquille O’Neal och Kobe Bryant efter ”skilsmässan”? Hur en 18-årig LeBron James pressade Tracy McGrady till förlängning och vann Magic-stjärnans respekt (”He’s not 18, can’t possibly be”)? Roger Masons buzzer-beater mot Spurs ständiga rival Suns? LeBrons triple-double?

Här är de potentiella julklassikerna som står på spel i år:

18.00 (svensk tid): New York Knicks–Boston Celtics
Manhattan-basketen var hetare än på åratal efter Carmelo Anthonys intåg ifjol. Men slutspelet blev en besvikelse med fyra raka förluster och respass direkt mot Celtics. Nu kan alltså säsongspremiären 2011 bli en re-match. Jag vet inte vad som blir mest spännande att se: den elektriska stämningen i Madison Square Garden, eller vilka astronomiska höjder biljettpriserna kommer landa på.

20.30: Dallas Mavericks–Miami Heat
Om någon nu skulle ha glömt – det här är vad som hände senast det spelades NBA-basket. Den 12 juni 2011:

23.00: Los Angeles Lakers–Chicago Bulls
Kan Derrick Rose och Chicago ta nästa steg? Kan Lakers hitta ny energi under Mike Brown? Kan kommentatorerna säga ”That’s a three for World Peace!” utan att börja skratta?

/Petter.

Fotnot: För den som vill hålla sig uppdaterad om lockout-processen – det är krångliga grejer, det här – rekommenderar vi läsning på exempelvis ESPN eller Yahoo.

Detroit Tigers pitcher Justin Verlander joinade ett exklusivt sällskap inatt: spelarna som vunnit både en Cy Young och en MVP.
28-åringen gjorde sitt livs säsong i grundserien. En ERA på 2.40 – fjärde bäst i MLB. En WHIP på 0.92 – bäst i MLB. 250 strikeouts – flest av alla i MLB. På 34 starter räknade han in 24 segrar och 5 förluster.

För det fick han 13 av 28 förstaplats-röster till American League MVP. 280 poäng, vinnare före Bostons CF Jacoby Ellsbury (242) och Torontos RF Jose Bautista (231). Ingen jordskredsseger, men det är ju inte alla som tycker att det här med pitchers och MVP-utmärkelser är helt förenligt.
Skitsamma – en remarkabel prestation har han stått för, Verlander.
Här är alla som fått både en Cy Young och en MVP:

2011: Justin Verlander, Detroit
1992: Dennis Eckersley, Oakland
1986: Roger Clemens, Boston
1984: Willie Hernandez, Detroit
1981: Rollie Fingers, Milwaukee
1971: Vida Blue, Oakland
1968: Bob Gibson, St. Louis
1968: Denny McLain, Detroit
1963: Sandy Koufax, Los Angeles
1956: Don Newcombe, Brooklyn

/Petter.

:+++++:
Perfect Packers. Inte deras mest stilrena insats i höst, och ett mer samlat lag än Tampa Bay kunde faktiskt ha snott segern (var det inte korkat/ängsligt av Raheem Morris vid Bucs andra onside kick?). Men 10–0 är 10–0. Totalt har Green Bay nu vunnit 16 raka matcher.
Extra guldstjärna idag till Jordy Nelson, receivern som fångade sex bollar för 123 yards och två touchdowns. 26-åringen fick en del rubriker i veckan – hans lagkamrater menar att han är underskattad på grund av sin hudfärg. Så här sa lagkamraten Greg Jennings enligt AP:
”Seriously, a lot of it has to do with the fact that guys look at him and say, ’OK, he’s the white guy, he can’t be that good’. Well, he is that good, he’s proven to be that good and it’s because of the work and the time that he’s put in – not only on the field but in his preparation off the field.”

:++++:
:+++:
Battling Bears. Femte raka segern av ett lag som bloggen och många andra dömt ut. Respekt.
Men säg den glädje som varar. Uppgifter från Chicago Tribune gör gällande att Jay Cutler brutit tummen och blir borta sex till åtta veckor. Nu blir det upp till backup-quarterbacken Caleb Hanie att lotsa Bears (7–3) in i slutspelet. (Rättelse: nu blir det upp till defense och special teams att lotsa Bears in i slutspelet).
Minns ni förresten Matt Fortes upprörda kommentarer om att klubben håller på att ”göra mos” av honom?
Jobbiga nyheter, Matt: Det blir inte mindre jobb framöver.