Utrikesreporter på Aftonbladet.
Det ser ut att bli barnen som tar över familjeföretaget när Donald Trump blir president.
Men hur kommer fastighetsmiljardärens affärer att påverka hans utrikespolitik?
Flera experter oroas över att en affärsman är USA:s nya president.
G20-mötet i Hangzhou samlar världsledare som USA:s president Barack Obama, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, Rysslands Vladimir Putin och Tysklands Angela Merkel.
Äntligen!
När Hillary Clinton i går höll sitt tal om utrikespolitik i San Diego kan man lugnt konstatera att hon plockade upp stridsyxan.
Det är lätt att glömma, men en av presidentkandidaterna i USA är faktiskt under brottsutredning.
Och det är inte Donald Trump.
Idag berättade FBI att Hillary Clinton snart kan höras om sin mejlskandal.
Det är inte särskilt många primärval kvar nu i USA.
Därför har opinionsmätningarna börjat rikta in sig på det nationella stödet för de två som mest sannolikt blir presidentkandidater.
Jag pratar förstås om de här två:
Vad göra när företaget är på väg att gå i konkurs?
Ta in en kriskonsult och bygga bizniz förstås.
Det är i alla fall vad Saudiarabien har gjort.
De svarta rubrikerna har varit många.
Utvecklingen i Aleppo i Syrien just nu är föremål för världsmediers bevakning. Tiotusentals är på flykt sedan striderna intensifierats och många sitter fast vid den stängda gränsen till Turkiet, eftersom grannlandet vägrar ta emot fler flyktingar nu om man inte får mer resurser av EU.
Det råder valfeber i USA.
Primärvalsfajten är igång och så också ordkriget mellan kandidaterna.
Då gäller det förstås att ha en riktigt slagkraftig valkampanj att luta sig mot.
Men kanske är det viktigast att ha rätt.
Eller, i alla fall att stava rätt.
The Gawker har uppmärksammat att en av republikanernas starkaste kandidater till valet om att bli partiets representant i presidentvalet har en ny reklamkampanj. Sajten har också uppmärksammat att Ted Cruz stavat det kanske allra viktigaste ordet i kampanjen fel. Landet, country, som Cruz vill ”ta tillbaka” innan ”det är för sent”, har blivit counrty.
Country, Ted.
Det stavas c-o-u-n-t-r-y.
Det var allt.
MVH,
/Urtikesredaktionen.
Kriget i Syrien går snart in på sitt sjätte år.
– Situationen i Syrien är så nära man kan komma ett helvete på jorden, sa FN-chefen Ban Ki-Moon idag till nyhetsbyrån TT.
Och försöken till en ny omgång fredssamtal beskrevs av internationella expertkommentatorer som en fest där inte ens arrangören – FN – visste vem som skulle delta.
De började senare än planerat, dagarna innan ursprungsdatumet, den 25 januari, var inte ens det särskilda sändebudet Staffan de Mistura helt säker på exakt vilket datum som parterna skulle sätta sig runt förhandlingsbordet.
Eller förhandlingsborden – att få medlemmar ur oppositionsgrupper och regering i ett och samma rum var att hoppas alldeles för mycket, de Mistura gjorde allt han kunde för att inte kalla det förhandlingar – utan informella samtal. Istället läckte uppgifter ut om olika medlare som skulle springa i skytteltrafik mellan minst fyra mötesrum i Geneve.
På den första förhandlingsdagen, i fredags, fanns bara en delegation ledd av den syriska regimens FN-representant Bashar al-Jaafari på plats. Den splittrade oppositionsgruppen som bildats i Saudiarabien, Nationella förhandlingsrådet (HNC), vägrade in i det sista att delta i mötet om inte humanitära korridorer och en åtminstone tillfällig vapenvila etablerats i Syrien.
(Samtidigt hade delar av den kurdiska oppositionen inte ens fått någon inbjudan – vilket ledde till att Haytham Manna, en av ledarna i oppositionsgruppen Det syriska demokratiska rådet bojkottade mötet i sin helhet.)
Så i lördags, när HNC till slut gått med på att sända en mindre förhandlingsdelegation till Schweiz, landade plötsligt omkring 24 HNC-representanter med ett flyg från den saudiska huvudstaden Riyadh. Efter flera timmars visumproblem och irritationsmoment på flygplatsen var det officiella beskedet att man inte var i Geneve för att förhandla. Kravet om att minska lidandet för det syriska folket stod kvar, och det tänkte man framföra till FN-sändebudet.
– Vi kommer att prata med de Mistura, sedan får vi se, sa talespersonen Monzer Makhous till Washington Post.
Så när en av de mest svårflörtade parterna äntligen bestämt sig för att dyka upp kraschade allt.
Bokstavligt talat.
Ingen vet exakt när det första målet bombades, men i början av veckan stod det klart att regimen och den ryska samarbetspartnern hade inlett en ny massiv offensiv i Syrien. Under veckans tre första dagar bombades hundratals mål i syfte att bland annat återta kontrollen över områden norr om Syriens största stad Aleppo, som i dagsläget är splittrad i olika fästen. I går kväll meddelade den syriska armén att man intagit två städer och stoppat den försörjningsled som de syriska rebellerna haft in till grannlandet Turkiet.
Samtidigt ställde sig Staffan de Mistura framför den väntande världspressen i Geneve och berättade att han utlyst en ”paus” i samtalen. Han aktade sig för att använda ordet ”misslyckande” och framhävde istället att samtalen ska återupptas den 25 februari. Men att andra ansträngningar än militära behövs från stormakterna USA och Ryssland, som står på var sin sida i kriget.
– De kom och de stannade. Båda sidor har insisterat på att de vill få till stånd en politisk process, sa de Mistura, enligt BBC.
Regimens FN-representant al-Jaafari och HNC:s högste chef Riad Hijab, anklagade båda sin motpart för att ha förstört förhandlingarna innan de över huvud taget kommit igång.
Över 250 000 människor har mist livet i krigets Syrien. Begynnande svältkatastrofer har upptäckts i belägrade städer.
Men trots att fredssamtalen knappt hinner börja innan de slutar fortsätter det internationella samfundets ansträngningar.
Idag inleddes en så kallad givarkonferens ledd av FN för att samla in bistånd till den syriska befolkningen, både inom det sargade landet och i de grannländer som har tagit emot allra flest av de 11 miljoner människor som nu är på flykt från Syrien. Ett av mötets huvudsyfte är att ordna utbildning och jobb till de som bor i flyktingläger i grannländerna, bland annat för att undvika att få en hel ”förlorad generation” av barn som aldrig fått gå i skolan.
FN hoppas få ihop sammanlagt 80 miljarder kronor, och flera länder har redan aviserat att de tänker bidra. Sverige har avsatt 1,7 miljarder kronor under 2016-2020 i en regional strategi för Syrienkrisen.
– De kommande dagarna måste användas till att samla människor till bordet snarare än att vinna mark på slagfältet, sa FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon inför dagens konferens.
Det blir ingen enkel match.
Men sannolikt blir det lättare än att samla parterna till förhandlingsbordet igen den 25 februari.
