Det är måndag efter racet och det är dags att analysera loppet en gång till, men i dag har jag fått riktigt fint sällskap och jag låter honom ta över tangenterna.
Stefan ”Lill-Lövis” Johansson, som kört F1 för både Ferrari och McLaren, gör ett inhopp som gästbloggare här.

Här delar han med sig av sina tankar efter loppet och det kommer han att göra vid ett par tillfällen i år.

Bahrains GP bjöd på riktigt bra racing, men jag vill börja med att konstatera att jag tycker Marcus gjorde sin bästa insats så här långt i år.
Han gjorde ännu en gång en kanonstart och lyckades plocka ett par placeringar till de första svängarna och kämpade sen mot de andra förarna och han höll sin pace bra. Han hade hyggliga duster med många bra killar och som jag ser det var det nog hans bästa insats hittills.
Om du frågar om jag kan jämföra det med förra året så säger jag direkt att jag inte kan det. Det går helt enkelt inte. Det går inte att bedöma hans körning förra året eftersom han inte hade någon bil att köra med. Det gick inte att attackera med den, det enda han kunde göra var att försöka köra varv efter varv och ta den i mål. Nu har han i alla fall en bil som kan ta en plats bland de tio bästa nästa varje helg och därför är det en helt annan situation.
Det som gäller nu för Marcus är att försöka att dominera sin teamkompis. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, om du skall få uppmärksamheten från de stora stallen så måste du först och främst slå din stallkompis, han är den enda egentliga mätstickan som har samma förutsättningar som du har. Det kan låta hårt, men det är resultaten som räknas. Detta är formel 1, och det är inte en sport för folk med svaga hjärtan på någon nivå, vare sig du är förare, stallchef eller ingenjör.

Men, som sagt, jag tycker att han attackerade riktigt bra i Bahrain, men så fick han problem under ett av depåstoppen och det var ju faktiskt inte hans fel. Det är alltid otroligt frustrerande när någonting sådant händer, men det händer även i de allra bästa teamen. I Australien för en månad sedan var det Kimi Räikkönen som råkade ut för en liknande incident. Då strulade det under Ferraris depåstopp, det är en del av motorsporten, alla teamen knuffar på marginalerna så mycket dom kan och ibland blir det en liten detalj som går fel och det är allt som behövs för att ett bra race skall bli förstört. Som alla vet så handlar det hela tiden om otroligt små marginaler inom den här sporten, det kan vara ett mekaniskt fel och då spelar det ingen roll hur bra föraren eller bilen egentligen är. F1 är en teamsport, det får man aldrig glömma bort.
Det handlar alltid om kombinationen av bil, förare och team, det aldrig funnits en världsmästare som inte har suttit i den bästa bilen. Ayrton Senna kunde inte vinna VM utan den bästa bilen och det kan inte Fernando Alonso heller.
På så vis har Mercedes varit klart bäst igen och Lewis Hamilton är i toppform just nu. Han var helt felfri i Bahrain igen och han har ett otroligt flyt. När en förare är inne i den zonen som han är nu är det svårt att bryta det. Jag tycker nästan lite synd om Nico Rosberg. Marginalen mellan de båda Mercedesförarna är inte speciellt stor, men det räcker med att Hamilton har ett par tiondelar i bakfickan i princip hela tiden. Det ger honom den trygghet som behövs för att alltid få det rätt både när det gäller körningen och när gäller hur inställningarna på bilen. Det syns att han trivs i bilen, att han har fått den dit han vill ha den. När man är inne i den zonen så har man som förare också ett litet bredare fönster när det gäller alla inställningar och framför allt gör man nästan alltid rätt när man väljer set-up. Det gör att man kan vara lite mer avkopplad med alla beslut man tar.
Ligger man lite efter är det lätt hänt att man vill chansa lite på någon inställning på bilen som man hoppas skall ge det magiska svaret man alltid letar efter, men nio gånger av tio blir det tyvärr raka motsatsen. Jag brukar jämföra att ställa in a racerbil med att skala en lök – det finns otroligt många kombinationer av inställningar man kan göra och man skalar bort lager efter lager till dess att man hittar den balans av kombinationer för den banan och för just de speciella förhållanderna som råder just då.

För en förare så är det viktigaste att ha ett förtroende på hundra procent för bilen, att veta precis var gränsen ligger. Och då handlar det sen om att köra just på den, inte under och framför allt inte över den. Ligger du ett par tiondelar under så finns det lite mer att ta, ligger du på den och du känner dig rätt med bilen så kan du styra in mot apex i kurvan och bilen sätter sig precis rätt där du vill ha den, då kan man automatiskt ge gas lite tidigare i utgången och hela kurvan blir perfekt. Kör du för hårt, satsar för mycket och blir frustrerad så kliver du över gränsen. Det resulterar i att du missar apex med någon meter, vilket är tillräckligt för att missa någon tiondel och bygger du på det under ett varv är du uppe på en halv sekund eller mer och det är just det som skiljer Rosberg och Hamilton åt just nu.

Precis som inom all sport på högsta nivån så är det mentala spelet otroligt viktigt och sådant kan ändra sig från tävling till tävling. Hittar Rosberg tillbaka till det magiska som gör att han får mer förtroende för bilen under kvalen så kan det säkert ändra sig rätt fort. Det såg vi förra året då Rosberg hade övertaget, men så kom en liten förändring och Hamilton tog över och vann titeln.

Det som har imponerat mest på mig under årets inledande fyra lopp är ändå att Ferrari har tagit ett sådant stort steg framåt och att stallet har klarat det så snabbt. Givetvis har motorn varit väldigt viktig, den är viktigare i dagens F1 än vad den var tidigare, men det är något annat också. Ferrari verkar ha hittat någon grej som gör bilen enklare att köra och jag tror att det är mest där skillnaden ligger jämfört med förra året. Det kommer tillbaka till samma punkt jag nämnde tidigare – att förarna har mer komfort och förtroende för bilen.
Det gör att de kan attackera mycket hårdare i ingången på kurvorna, de behöver inte kämpa med att få bilen dit där de vill ha den. När bilen inte är som man vill ha den så börjar det hända grejor så fort man vrider på ratten, och man måste balansera bilen med ratt, broms och gas igenom hela svängen och där det lätt att göra små misstag, vilket snabbt resulterar i en sekund eller mer över ett varv. Det kan låta enkelt men det är en vetenskap och det är otroligt svårt att få till.
Ser vi på Ferrari så verkade det exempelvis som om det denna gång var Kimi som hade bilen mer under sig, det såg ut som han trivdes bra i den och han kunde attackera hela tiden. Sebastian Vettel, som kört felfritt i de tre första loppen, fick däremot kämpa och därför gjorde han små missar hela tiden.

Nu är det tre veckor till nästa lopp, jag utgår ifrån att Mercedes inte ligger och sover utan att de jobbar hårt för att behålla sitt övertag i Barcelona också. Där såg de riktigt bra ut under testerna där och de är givetvis favoriter igen, men det är roligt att det faktiskt är ett stall till (Ferrari) som är med och slåss om segrarna och pallplatserna. För alla oss som älskar racing är det givetvis kul att vi får se lite dueller om segern mellan fler förare och team.
Säsongen har knappt börjat och det är många olika typer av banor och tävlingar kvar och jag ser fram emot hur det kommer att utvecklas efter Monaco och framåt, då det verkligen börjar på allvar.

Stefan

•••
Jag är väldigt glad över att Stefan har lust att dela med sig av sina tankar här och nu har ni verkligen en experts åsikter att diskutera.
På återhörande.