Tio torra skämt från årets upptaktsträff

av Robbie Lauler

Årets allsvenska upptaktsträff var lite snyggare, lite proffsigare och lite mindre pajig än upptaktsträffar brukar vara.
På gott och ont.
Ni får helt enkelt ha överseende med att listan över de tio roligaste händelserna inte är något skrattkalas.
Men så är det ibland, håll till godo:

1. Halmstad BK:s nyförvärv Mohammed Ali Khan fick frågan varför han flyttade hem från Kina, vad som var så dåligt med landet:
– Ja, var ska jag börja?, sa Ali Khan och radade sedan upp ”maten, kulturen, människorna och luften” innan han beskrev oron över att ha ätit hund, samt avslöjade hur han avrådde Blåvitts Lasse Vibe från att flyta dit:
– Annars var det bra, sammanfattade Ali Khan.

2. När Falkenbergs tränare Hasse Eklund tröttnade på frågor om att FFF tippas åka ur allsvenskan hade han ett ess i rockärmen.
– Falkenberg är det enda allsvenska lag som aldrig har åkt ur allsvenskan, sa Eklund och fick tillfälligt tyst på intervjuaren Jonas Dahlqvist.
För det har ju Eklund faktiskt helt rätt i.

3. Värsta grodan stod Gefles tränare Roger Sandberg för. Ja inte för att han sa något dumt alltså utan för att förklara föreningens behov av ny arena.
– Det var en vanlig dag, vi hade tränat, och där hoppade det en groda på golvet i omklädningsrummet. ”Vad fan är det här?”, undrade jag men det var tydligen helt normalt för den perioden. Min kollega Thomas tog grodan i handen, bar ut den och satte den nere vid ån. De är väldiga djurvänner i Gefle, och försöker ta hand om grodorna i omklädningsrummet. Men det säger något om att vi behöver en ny arena, konstaterade Sandberg.

4. Två comebacker är värda att uppmärksamma: Peter Fröjdfeldt som blir ”coach” för proffsdomarna, och Janne Jönsson som tar över som tränare i HBK. Nu har allsvenskan två personer som ger solariumbrännan ett ansikte igen.

5. Svenska cupen-finalen lottades, IFK Göteborg fick hemmaplan, Örebro spelar borta och när ÖSK-tränaren Alexander Axén kom upp på scen för att kommentera detta gick han rakt fram till skålen, tog upp en boll och undrade:
– Har den här legat i frysen eller?

6. Hammarbys Nanne Bergstrand fick en fråga om något fotbollsrelaterat, letade en stund efter svaret innan han konstaterade att han hade betydligt större bekymmer att fundera på i Stockholm. Nämligen att få tag på en parkeringsplats.

7. Elfsborgs målvakt Kevin Stuhr Ellegaard var ensam om att gå upp på scen i träningskläder varpå intervjuare Dahlqvist undrade:
– Du som brukar vara fåfäng…hur tänkte du här?
Ellegaard hämtade sig aldrig riktigt efter den attacken.

8. Apropå kläder: Falkenbergs Tobias Karlsson hade en väldigt lång tröja och ett par väldigt korta byxor. Oklart varför.

9. När domarna informerade om offsideregeln visades klipp på en sekvens från en Manchester United-match. Bakom oss i salen satt IFK Göteborg-tränaren och Liverpool-supportern Jörgen Lennartsson som väste högt:
– United blir väl fan aldrig avvinkade för offside.
Den här gången hade han rätt, klippet visade hur Man U fick ett regelvidrigt mål godkänt, Lennartsson skakade på huvudet och lutade sig tillbaka igen.

10. Roar Hansen fick frågan vad han hade för bild av Åtvidaberg innan han blev tränare för Åtvidaberg:
– Det där jävla konstgräset, svarade Hansen innan han kom på att det nog var onödigt ärligt.

När jag hade fel om Johan Elmander

av Robbie Lauler

Johan Elmander är med i Erik Hamréns landslagstrupp som träningsspelar mot Iran och möter Moldavien i EM-kvalet i slutet av mars.

Det finns en liten kuriosa att berätta här.

Under januariturnén härom månaden, efter några träningar och första matchen mot Elfenbenskusten, skrev jag i en krönika att detta kunde vara slutet för veteranens långa och framgångsrika landslagskarriär: ”Kanske blir den här januariturnén det sista Johan Elmander gör i landslaget”, skrev jag.

Inte som någon vinkel i krönikan utan i en bisats.

Någon dag senare sökte Elmander upp mig efter en träning:
– Har du några nya uppslag till kampanjen? undrade han.

Jag förstod först inte vad han menade, jag trodde att han syftade på att jag under januariturnén hade ett tema om krisen i landslaget mot bakgrund av det resultatmässigt svaga 2014 och den historiskt låga placeringen på Fifa-rankingen.

Men det visade sig att Elmander tyckte att jag drev en kampanj mot honom, och att jag hade gjort det hela hösten också. Nu hade Johan ”via kompisar” fått reda på att jag tydligen skrivit ner honom igen.

Det var en udda anklagelse. Jag bevakade inte ens landslaget under hösten. Det enda jag skrev om Elmander  under hösten var ett blogginlägg där jag tvärtom försvarade uttagningen där Hamrén valde Elmander före Branimir Hrgota i matchen mot Liechtenstein.

Detta hade Elmanders ”kompisar” emellertid missat att informera honom om, för den texten kände han inte till.

Jag bad då presschefen Niklas Bodell, som lyssnade intensivt på samtalet, att förse Elmander med korrekt information kring vad jag skrivit och inte.

Jag vet inte om Bodell senare gjorde det, jag tycker att en presschef ska vara länken mellan medier och spelare, inte ställa sig på någons sida utan vara en medlande part.

Bodell sa:
– Men Robert, hur ofta erkänner ni journalister när ni har fel?

Vad det nu hade med den här saken att göra?

Jag bestämde mig för att inte göra någon sak av ordväxlingarna men nu har det passerat lite tid, och en ny uttagning är gjord. Det är dags att räcka upp handen och säga:

Jag trodde fel. Johan Elmander är med i landslaget den här gången också. När drar vi igång kampanjen?

…inte en kampanj mot Johan Elmander förstås, det gör mig varken från eller till om Hamrén vill ha med honom. Däremot måste vi en gång för alla få tyst på hans ”kompisar” som uppenbarligen icke är läskunniga. Vilka är dom? Vad heter dom Och vart bor dom?

När Zlatan gav sig på ett land…

av Robbie Lauler

För mycket har redan sagts och skrivits om Zlatan Ibrahimovics frispel efter matchen mot Bordeaux.

Så varför ytterligare ett inlägg om saken?

Det är en bra fråga.

Speciellt som jag inte har särskilt mycket nytt att komma med.

Men jag fastnade för det här inlägget på Helsingborgs Dagblads kultursida, som drar en parallell till Émile Zola, den franske författaren och naturalismens skapare.

”Ett land du inte tillåts kalla ett skitland är ett skitland”, avslutar Peter Fällmar Andersson den lilla utläggningen.

Men faktum är att Zlatan har bett om ursäkt för vredesutbrottet (domarkåren accepterade den), och därmed markerade han att han inte menade vad han sa, det är den relevanta utgångspunkten att gå vidare ifrån.

Åtminstone i det här fallet.

Tycker jag.

Sedan att storstjärnor ska tänka på vad de säger och gör är självklart men det har ju Zlatan nu kritiserats för av var och varannan fransk politiker, typ.

Så frågan är vad vi lärt oss av den här stort uppslagna historien?

Att när Zlatan Ibrahimovic ger sig på ett land, då svarar landet.

Defintivt allsvenskt tips 2015

av Robbie Lauler

Efter mitt traditionsenliga preliminära tips, som jag skrev ihop häromveckan, har Bibelredaktören nu begärt att få veta hur allsvenskan 2015 slutar.

Så efter att ha slitit mitt hår ytterligare en sväng, funderat, lyssnat och resonerat, är det dags att leverera det lika traditionsenliga definitiva allsvenska tipset.

Lite tråkigare, lite mer realistiskt.

1. Malmö FF

Det är helt enkelt svårt att hitta logiska argument för att Malmö inte ska vinna ett tredje år i rad men allsvenskan har en skön tradition av oförutsägbarhet, så det är mest det konkurrenterna får hoppas på.

2. AIK

Bredden och valmöjligheterna finns där, AIK gick på för många minor mot sämre placerade lag i fjol, har de lärt läxan och kan kapitalisera på publikenergin ska Gnaget kunna hota, ja till och med bryta MFF:s dominans.

3. IF Elfsborg

Helt klart är att Elfsborg har många intressanta alternativ, och den tempofotboll de spelade i fjol var imponerande när den fungerade. Plus en av allsvenskans bästa målvakter i Kevin Stuhr Ellegaard.

4. IFK Göteborg

Blåvitt är kanske det mest svårbedömda laget inför årets allsvenska. Offensiven imponerar, det gör inte defensiven (sitter med Rogne?), men spelarmaterialet passar ändå nye tränaren Jörgen Lennartssons fotbollsfilosofi bra.

5. BK Häcken

Spännande att se hur Peter Gerhardsson väljer att ta sig an årets allsvenska, tidigare seriens mest utpräglade 4-3-3-lag. Sitter 3-5-2 från start? Mohammed Abubakari in, Oscar Lewicki ut är en annan nyckelförändring.

6. Kalmar FF

Rasmus Elms vara eller icke vara återstår att se men även utan honom är det en stark trupp nya tränaren Peter Swärdh har att förvalta. Och det brukar Swärdh kunna göra bra.

7. Helsingborgs IF

Har HIF den där riktiga, riktiga spetsen att slå sig hela vägen in bland topplagen? Nja, där saknas nog en mittback till, en vassare striker men det går inte att helt räkna bort ”Henke-effekten” i år.

8. Hammarby IF

Hammarby har en klok ledningen som inte låter förivra sig. De nyförvärv som har gjorts är för att metodiskt arbeta sig in i allsvenskan (Måns Söderqvist viktig). I år kanske Bajen kan skita i tabellen men framöver lär de finnas med högre upp.

9. IFK Norrköping

Framför allt poängspelaren Niklas Bärkroth lär bli ett tillskott som gör livet surt för många motståndare. I anfallet finns både konkurrens och kvalitet, snarare är det målvaktssidan som är IFK Norrköpings största problem.

10. Djurgårdens IF

Nio nya spelare men värt att betona att det är skickliga yrkesmän som värvat och ska sätta ihop det (”Super-Bosse” och ”Gefle-Pelle”). Att Kenneth Höije är en av allsvenskans bästa målvakter gör det hela tryggare.

11. Örebro SK

Skadan på ”Crespo” Kamara oroar, och det ser lite vingligt ut defensivt vilket är anledningen till att jag fortfarande inte är övertygad om att ÖSK upprepar fjolårets sjätteplats. Underskattades i fjol?

12. Åtvidabergs FF

Nye tränaren Roar Hansen har mängder av rutin att förfoga över. Därför ska Åtvidaberg inte behöva rasa ner i någon bottenstrid men kanske når de inte heller den placering de brukar sluta på (åtta) heller.

13. Gefle IF

Det vore ju för tråkigt för alla Gefle-fans om året då nya arenan invigs också blir året Gefle trillar ner. Så ska det inte behöva bli sett till truppens och föreningens erfarenhet av att överleva bottenstrider.

14. Gif Sundsvall

Anfallsparet, centrala mittfältet och att Gif Sundsvall kan fortsätta med samma stomme, och samma tränare, talar för att den allsvenska resan inte behöver bli ettårig den här gången.

15. Halmstads BK

HBK:s tyngsta och viktigaste värvning är mittbacken Mohammed Ali Khan som ni säkert minns från Häcken, och nu är tillbaka i allsvenskan efter år i Kina. Räcker det för att fixa nytt kontrakt? Jag är inte övertygad ännu.

16. Falkenbergs FF

Här måste jag i rimlighetens namn vara lite konsekvent för en gångs skull. Om Falkenberg såg svaga ut i fjol ser det ännu tunnare ut i år. Och jodå, jag har renoverat lägenheten.

De 400 000 supportrarna

av Robbie Lauler

Hammarby presenterade idag en ny huvudsponsor vilket min kollega EP-Månsson kunde avslöja på förmiddagen. När pressmeddelandet sedan droppade in som bekräftade att LW Sverige AB tar över efter Herbalife på matchtröjan hittade jag en annan intressant detalj.

Så här skriver Bajen i pressmeddelandet:
”Hammarby Fotboll är en av Skandinaviens mest populära fotbollsklubbar med drygt 400 000 supportrar”.

Jag ringde upp vd:n Henrik Kindlund för att undersöka siffran närmare.

Kindlund backade – fast ändå inte – och ämnet är intressant så jag har transkriberat vårt samtal:

Har Hammarby 400 000 supportrar?
– Om du säger sympatisörer då? Vi har nog inte 400 000 som går på match varje år men om man tittar på de olika undersökningar som görs och har gjorts, och tittar på hur stor andel av befolkningen som säger att de gillar Hammarby, då hamnar du där någonstans. I vissa hamnar vi högre och i andra lägre men där någonstans.

Vad är det för undersökningar?
– Vi har gjort egna och det skrevs en del om det här för något år sedan, det var en kille på en PR-byrå som bloggade och då utgick han från TNS (Sifo) stora undersökning där de hade tillgång till databasen och sånt. Sponsor Insight gör undersökningar kring det här. När det kommer till sympatisörer är inte vi störst i Sverige, det finns klubbar som är ännu större.

Vilka då?
– Jag tror att IFK Göteborg fortfarande har flest sympatisörer, och då är det väldigt mycket folk runtom i landet som gillar IFK Göteborg efter framgångarna på 1980- och -90-talet. Jag kan tänka mig att Malmö flyttar fram positionerna nu också. Jag tror att Malmö, Djurgården, AIK, Hammarby och IFK Göteborg är hyfsat jämnstora. Men det är som sagt sympatisörer vi pratar om. Har du 400 000 som går på match varje år, då börjar vi prata på allvar.

Ni skriver supportrar men hur definierar man ”sympatisörer” då?
– Folk som får frågan ”Vilket lag i allsvenskan håller du på?” så svarar de Hammarby.

När jag la ut det här på sociala medier så fick jag reaktioner från folk som köpt biljett till era matcher för att se bortalaget, och sedan fått mejl med anslaget ”Kära Hammarbyare”. Är de med bland de här 400 000?
– Nä, det är våra biljettköpare. Vi gör som alla andra, utgår jag ifrån, att vi plockar in alla uppgifter man får när folk köper biljetter och så använder man sig av de uppgifterna. Det är klart att vi skickar ut mejl till bortalagens supportrar också, och då ber de oss att bli bortplockade från den listan och då gör vi det.

Om ni hade haft en arena som rymt en halv miljon, hade ni dragit 400 000 på den då?
– Det beror nog på vilka vi möter och vad det är för sammanhang. Vi är jättenöjda med den publik vi har och ibland säljer vi ut Tele 2 Arena på egen hand. Det är inte så mycket att klaga på.

Er Facebook-sida gillas av 45 000, vad gör…
– …nä, 63 000 är det som gillar vår Facebook-sida.
Hammarby Fotboll?
– Ja, 63 500 är det som gillar Hammarby Fotboll på Facebook.
Okej, vad gör de övriga 336 500?
– Det är en bra fråga faktiskt. Det kan man verkligen ifrågasätta vad de håller på med. 

När du tror du att ni når en halv miljon sympatisörer?
– Vi ser ju att vår popularitet ökar år för år, framför allt i södra Stockholm. Dels genom nya arenan, dels för att vår ungdomsverksamhet växer väldigt mycket. Och framför för att Stockholm och södra Stockholm växer enormt mycket befolkningsmässigt. Vi ser att vi har en jäkla tillväxt på supportersidan. Sedan ska man inte stirra sig blind på de här 400 000, det är inte det som är det viktiga. Det viktiga för oss är hur många som går på matcherna. Sedan finns det en koppling däremellan så klart.

Men ni kommer ligga kvar med formuleringen 400 000 supportrar i era pressmeddelanden?
– Ja, absolut. Varför skulle vi inte kunna göra det?

Den vilda jakten på mr X

av Robbie Lauler

Jo, det hela började egentligen sent på onsdagskvällen. Då gick det upp för mig att en god vän och kollega, Spanjoren (@markuswulcan), hade parkerat bilen på asfalten utanför Kamratgården för att lösa gåtan som gäckat Göteborg med omnejd nu senaste veckan: Vem är mr X?

Mycket lite var då känt: Mr X är en fotbollsspelare som IFK Göteborg kanske har gjort allt klart med tidigare i veckan och kanske skulle det därför hållas en press konferens på fredag. En välmeriterad mittfältare, antingen från Sverige eller från omvärlden men åtminstone av tillräcklig dignitet för att IFK-sportchef Mats Gren  utan minsta tveksamhet planerade att förära honom en bättre pressbjudning.
Nåväl, vem fan är karl’n?

Det hade ingen av stadens sportmurvlar lyckats lista ut, och nu var onsdagen på väg att övergå i torsdag.

Det var därför Spanjoren parkerade utanför Kamratgården i hopp om att mr X i skydd av mörkret skulle dyka upp på den öde och nedsläckta träningsanläggningen. Där satt alltså Spanjoren en halv natt med en konservburk ansjovis och ett sexpack folkisar utan att bli särskilt mycket klokare.

Spanjorens fru lär ha följt diskussionerna på Twitter utan att greppa hela sammanhanget, och inte ens en så luttrad kvinna som Spanjorens fru kunde hålla sig helt lugn när hennes sämre hälft var ute och strök om natten på jakt efter ett gammalt X. Spanjoren fick ta Volvon hemåt med oförrättat värv.

Så här kan vi inte ha det, tänkte jag på morgonen och började dra i ett par trådar. Jag fick snabbt upp tre spår: Kim Källström, William Kvist Jörgensen och en spelare vi kan kalla…mr X.

Källström kunde jag tills vidare avskriva ganska snabbt, inte mer med det. Mr Kvist lät spontant som ett högst troligt namn men efter att jag ringt och skakat liv i den fortfarande lätt djupfryste Spanjoren återkom han med en dementi från någon källa som möjligen är ett spel för galleriet men likförbannat en dementi som vi inte kom så mycket längre med just då.

Återstod gjorde mr X.

Mr X stämmer väl in på signalementet då han är central mittfältare med gedigen fotbollsbakgrund: 4X Champions League-matcher, VM-meriterad, klubben vill inte längre ha honom kvar och han hittade inget nytt under det nyligen stängda transferfönstret. 31 år gammal, kan tänkas fylla 32 förr eller senare.

Vi började gräva på riktigt.

Mitt problem var att jag vid sidan av allt detta hade ett jobb att sköta, och skulle göra en intervju i Bromma plus en telefonintervju med Henke Larsson plus att AIK Ishockey AB fick sin rekonstruktionsansökan beviljad exakt samtidigt.

Spanjorens problem – utöver att hans fru överväger skilsmässa och att han eventuellt måste byta ut sin förfrysta högerfot mot en protes – var att mr X är på en nivå och en breddgrad dit vanliga, hederliga Göteborgskontakter inte når.

Men så fick jag plötsligt mejl från en person som inte ville skylta med sitt namn. Initierade källor inifrån IFK Göteborg gav oss en nationalitet och en liga på det tänkta Blåvitt-nyförvärvet som överensstämde med just vårt spår.

En tillfällighet?

Nja. Som Jim Gordon säger till John Blake i The Dark Knight Rises: ”As a journalist, we’re not allowed to believe in coinsidences.

Spanjoren fick kort senare en bild skickad till sig på en person som skulle ha haft ett möte på Posthotellet i Göteborg med ”personer med IFK Göteborg-klubbmärke på kavajen” och vi hade en bildanalys framför oss. Den visade snabbt alltför stora avvikelser i personernas hudfärg.

Vi lät inte detta bakslag nedslå oss utan jag kontaktade ytterligare en kollega, Simon Bank, som fick scanna den aktuella ligan utifall vi var på fel spår men nej, vår mr X var fortfarande den som bäst stämde in på all data.

Bara att mala vidare.

Framåt kvällen kopplade vi på en fjärde kollega, den evigt unge Fitness-Wagner (@MicGWagner). Just idag dragandes på en karriärhotade lunginflammation men med färsk information som han tidigare inte hade haft anledning att betrakta som relevant: Det visade sig att vår mr X hade blivit petad i sin klubb eftersom klubben värvat en yngre schweizare. För alla som är alldeles för djupt insyltade i den här historien ringer då samma klocka: Schweiz – Mats Gren.

Fitness-Wagner tog en antibiotikakur till, kom på fötter och började gå igenom sin digra lista av internationella journalistkontakter där han hittade just den reporter som har i uppdrag att bevaka just den klubb mr X vill bort ifrån.

Svaret Fitness-Wagner fick var chockerande intressant:
”Well, XX was in Sweden two weeks ago but for medical treatment and negotiations with MLS-club X”.

Här stod vi alltså, tolv timmar efter att jag fått fram mr X-spåret med en bekräftelse på att precis denna lirare varit i Sverige för två veckor sedan – för att träffa en läkare och förhandla med en MLS-klubb?

Jag messade vidare informationen till Spanjoren som efter en stund svarade med 48 000-kronorsfrågan:
– Varför skulle han förhandla med en MLS-klubb i Sverige?

Ja det var ju just det.

Dessvärre visade det sig att Fitness-Wagners internationella journalistkontakt inte lagt grunden ordentligt, han hade nämligen aning om vilken klubb den svenska läkaren var kopplad till. Vi ringde runt till alla fotbollsläkare vi kan namnet på i Göteborg – inklusive ett par till för att beställa mer antibiotika åt Fitness-Wagner – men fick ingen mer information om mr X mystiska Sverige-besök för två veckor sedan.

Däremot kunde vi via en djupdykning på Google konstatera att förhandlingarna med MLS-klubben inte burit frukt för mr X.

Därmed kan vår mr X fortfarande vara rätt mr X. Och eftersom presskonferensen som kanske ska hållas i dag fredag kanske inte hålls i dag fredag har vi kanske ett par dagar till på oss.

Eller så står det i G-T.

Ingen stor fråga

av Robbie Lauler

Det pågår en diskussion i Malmö FF vem som ska ha kaptensbindeln kommande säsong.

Guillermo Molins var kapten fram till skadan i fjol, Markus Rosenberg tog över bindeln, nu är Molins på väg tillbaka, då har MFF bestämt att Rosenberg ska ha bindeln permanent 2015. Detta har Molins kommenterat med viss besvikelse:
– Åge (Hareide) har utsett en ny kapten och jag har berättat för båda vad jag tycker om det. Vad vi sa stannar mellan oss men jag kommer att kriga för mitt lag oavsett jag är kapten eller inte.

Inget fel på Molins resonemang, han bryr sig verkligen om sin klubb men denna relativt unika situation – det är extremt ovanligt att det blir debatt om vem som får kaptensbindeln, både i Sverige och utomlands – har skapat en märklig bild av lagkaptensrollen på sociala medier.

Plötsligt verkar många tro att det normalt är en stor fråga i fotbollslag.

Det är det inte.

När laget kliver ut till match, så kan jag garantera alla oroliga själar att det max finns en spelare som springer runt och tänker på vem fan som har bindeln på sig.

Det finns olika typer av ledare i alla lag, de är de personer de är, oavsett de har en bindel på armen eller inte.

Självklart finns det undantag, som situationen som har uppstått i Malmö, som Gerrards betydelse i Liverpool eller Tottis i Roma eller Zlatans i svenska landslaget – men det är och förblir undantag.

Jag tycker att MFF:s kloke sportchef Daniel Andersson sammanfattade det helt korrekt häromdagen:
– För oss är det ingen stor fråga.

Inte ens i Malmö med den uppkomna situationen är det alltså någon stor fråga internt.

Men att övertyga den tv-spelande Fifa-generationen på Twitter om detta, ja då får man räkna med mothugg.

Självklart förstår jag att det i det aktuella MFF-fallet ändå blir en diskussion bland fans och i medier när två viktiga namn gör anspråk på samma roll (i synnerhet i en tid då ALLT ska diskuteras, hur smått det än är).

Men här handlar det mer om namnen än själva rollen då båda har en stark anknytning till Malmö, och är symboler för föreningen. Det hade nog inte varit viktigt för Molins att vara kapten i ett annat lag men i MFF är det viktigt för honom, eftersom han bryr sig om klubben, på riktigt.

…å andra sidan: Om – jag skriver om för jag tror det inte – det påverkar honom negativt på riktigt att inte ha bindeln vete fan om Molins är något så kallat ”kaptensämne”. För du kan vara en lika viktig ledare, oavsett du har något runt armen eller inte.

Lagkaptensuppdraget må vara ett stort hedersuppdrag men i vanliga fall är kaptenens viktigaste uppgift att singla slant, prata med domaren, hantera presskonferenser, vara tillgänglig för sponsorer och supportrar, representera klubben på ett gott sätt. Det här med att lagkaptenen alltid är någon slags sammanhållande kraft och länk i omklädningsrummet eller på planen, det är en myt. Alla som har befunnit sig i de situationerna vet att gruppdynamik inte styrs av det. Daniel Tjernström var Daniel Tjernström för hela AIK, med eller utan bindel. Anders Svensson har varit samma ledare för Elfsborg och landslaget även då han inte haft bindeln av olika anledningar. Det samma gäller Olof Mellberg som valde bort bindeln då han inte trivdes med att tvingas göra presskonferenser stup i kvarten. Han var samma ledare på planen och i gruppen även utan bindeln. Så fungerar det normalt.

Jag skulle vilja göra två invändningar mot mitt eget resonemang:

* I landslag kan kaptensuppdraget ha en något större betydelse rent generellt på grund av det medietryck som finns kring moralfrågor och allt annat mellan himmel och jord som dyker upp när du kallas under fanan.

* Problem skulle kunna uppstå oftare i både klubblag och landslag om ”helt fel” spelare får bindeln. Moestafa El Kabir, denna gudabenådade målskytt, kanske inte ska vara lagkapten, bara för att ta ett exempel. Men då tränare normalt har koll på sådana här saker blir det sällan eller aldrig något större ämne inom fotbollen.

I 99 fall av 100 är det en fråga som de flesta fotbollsspelare rycker på axlarna åt, är min bedömning efter 34 år i och kring elitfotbollen.

För övrigt tycker jag att Markus Halsti borde ha kaptensbindeln i MFF.

Jag stämplar ut

av Robbie Lauler

Plötsligt kom redaktionsprofilen Jim Jaber förbi och knackade mig på axeln:
– Du, på sju timmar har du dragit in 33 500 kronor till företaget.

Det visade sig att sammanställningen där jag betygsätter de allsvenska topplagens lagdelar har sålt 67 Plus-abonnemang – and counting. Varje Plus-abonnemang sägs vara värt 500 kronor för Aftonbladet.

33 500 kronor, det är min nettolön per månad och jag informerade snabbt Nätchefen om att jag stämplar ut i februari.

Så här är det: Jag kan skriva en Plus-artikel om dagen om allsvenskan som säljer 67 abonnemang. Så misshandlad är bevakningen av serien i förhållande till all journalistik som pumpas ut om den internationella fotbollen – som ju knappast kan anses vara vårt huvudsakliga bevakningsområde.

…nu när det bevisligen finns ekonomi i allsvensk rapportering kanske det sker en förändring? Snart drar svenska cupen i gång och redan där kan intresset explodera. Fortsätt köp Plus, och ni ska se att den allsvenska rapporteringen ökar i Sportbladet, vilket tvingar andra publikationer att haka på. En positiv cirkel är skapad.

Allsvenskan är stekhet just nu, och jag ser två huvudsakliga anledningar till det: Malmö FF:s Champions League-avancemang som ritat om kartan, Hammarbys comeback i högsta serien. MFF och Bajen är lokomotiven i svensk fotboll just nu, landslaget inkluderat.

MFF och Bajen berör inte bara sina egna, de berör även Djurgårds- och framför allt AIK-supportrar i hög utsträckning. Det är bara att se vad folk på Twitter reagerar på och skriver om.

…MFF berör också IFK Göteborgs och Elfsborgs supportrar, och även många HIF:are även om de kanske inte skulle erkänna det.

Att Don Daniel… f’låt värvar-Danne håller en presskonferens per dag minskar inte intresset, sa han 13.00 i morgon också?

Allsvenskan är glödhet men någon annan får rida på den vågen.

33 500 in – då stämplar jag ut.

Avslutningsbloggen

av Robbie Lauler

Dubai. Stannar ett dygn innan jag flyger hem till Solna, mest för att se stället, aldrig varit här tidigare.

Tänkte mig en längre avslutningsblogg men läsarnas intresse för januariturnén har varit ovanligt svalt så det kan nog kvitta.

Lite trist för spelarna eftersom det har varit ett bra läger. Mina favoriter från den här resan om jag måste nämna tre: Erik Johansson, Simon Gustafson och Marcus Rohdén.

Egentligen verkar det bara vara Malmö FF:s supportrar som bryr sig om landslagsfotboll i  dagens Sverige. MFF-fansen – och Emil Bergströms farsa.

* * * * * * * * * * * * *

Hade inte bevakat landslaget på ett tag innan denna resa, tröttnade lite på ”Tjo och tjim med Kongo-Kim”-journalistiken trots att det inte gått särskilt bra senaste åren. När EP-Månsson av olika anledningar inte kunde åka på januariturnén gick frågan till mig igen, och jag tänkte att jag kan väl försöka sätta en annan agenda.

Det gick helt okej. Men samtidigt, som jag nämnde här ovan: Ju mer seriös sportjournalistiken försöker vara, desto mindre intresse.

…tar någon det vidare?

* * * * * * * * * * * * *

Här är samtliga mina artiklar och krönikor under januariturnén:

1. Experternas tunga kritik.

2. Facit: En av 20 lyckas.

3Lasse Richt försvarar januariturnén.

4. Erik Hamrén svarar på kritiken.

5. Skadad – på första träningen.

6. Nabil Bahoui om spelaromsättningen i AIK.

7. Isaac Kiese Thelin om spelaromsättningen i Malmö FF.

8. U21-förbundskapten Håkan Ericson om Quaison-gate.

9. Stefan Schwarz om en roll i landslaget.

10. Johan Elmander om tunga hösten – och landslagets ”Zlatan-beroende”.

11. Åge Hareide kommenterar MFF:s Tobias Sana-värvning.

12. Här ska svensk fotboll enas.

13. Hamrén: Därför röstade jag på Zlatan.

14. Kolo Touré inför Sverige-Elfenbenskusten.

15. Den 15:e mannen – tar Robin Olsen över efter Isaksson?

16. En svårbedömd seger.

17. Isaac Kiese Thelin hyllas – av veteranen som är på väg ut?

18. Nabil Bahoui – het i Grekland.

19. Thelins kupp – fixade Yaya Tourés tröja.

20. Makthavaren som ska rädda svensk landslagsfotboll.

21. Anton Tinnerholm om Sana-värvningen: ”Billigare än jag”.

22. Vem ska hota Lustig – kampen om att bli näste högerback i Blågult.

23. Jättetalangen får chansen – Simon Gustafson i startelvan mot Finland.

24. Möt Erik Johansson – landslagets näste mittbacksklippa?

25. En januariturné som gav hopp.

26. Granskningen: Spelare för spelare.

* * * * * * * * * * * * * * * * 

Det bästa citaten under de knappa två veckorna levererades inte av någon här, utan från Sverige:

1. ”Nu sitter klubben i en rävsax!”.
SVT:s Thomas Wernersson om Malmö FF som dragit 200 millar på Champions League och 100 på spelarförsäljningar.

2. ”När jag var ute och gick med hunden förra våren kom folk fram och gnällde på mig och undrade varför Isaac fick spela. Mitt svar var alltid att jag tror på honom”.
IFK Norrköpings Janne Andersson apropå att han inte lyckades förlänga kontraktet med Isaac Kiese Thelin som gick från ”Peking” till Malmö FF för en knapp miljon, och nu är såld till Bordeaux för nästan 40 miljoner.

* * * * * * * * * * * * * * * * 

…Party-Jannes hund vill jag gärna veta lite mer om?

* * * * * * * * * * * * *

Erik Hamréns betyg under januariturnén blir starka L L L. Tycker han har varit bra med medierna, fixade Fifa-poäng genom att vinna rätt match och hade tagit ut en bra trupp där de mest intressanta fick rimlig speltid. Egentligen bara Anton Tinnerholm som blev lite misshandlad.

* * * * * * * * * * * * *

Tack ni som hängt med ändå. Vi hörs när det händer något igen.

* * * * * * * * * * * * * * * * 

Dagens bild får bli Chaufför Skiölds ögonblickare från sista arbetsdagen vid poolen…

Skärmavbild 2015-01-20 kl. 22.25.45

5-6 spelare till ”riktiga” landslagstruppen

av Robbie Lauler

Efter en lång tids nedåtgående trend ramlade svenska A-landslaget ner i den djupaste av svackor under 2014.
Såg vi en vändning i Abu Dhabi, vintern 2015?
Att döma av matchen mot Finland, rakt ner i avgrunden i så fall.

Nej, så illa blir det faktiskt inte när man sammanfattar hela lägret även om jag förstår att många nog skakade på huvudet framför tv-apparaten (ni som inte kollade på Idrottsgalan alltså):

Januariturnén 2015 slutade med 2-0 mot ett namnkunnigt men svårbedömt Elfenbenskusten samt 0-1 mot ett hårdare arbetande men mindre stjärnspäckat Finland.

I efterhand har flera spelare vittnat om att de upplevde Yaya Touré & Co. som ”loja” och ”inte gick för fullt” vilket var känslan på pressläktaren också.

Mot Finland fick Sverige större möjligheter att föra spelet, dessvärre med högst blandat resultat. Bäst gick det till vänster när Johan Elmander löpte inåt i planen och Ludwig Augustinsson kunde trampa runt och slog flera bra inlägg. Tyvärr var ensamme anfallaren Mikael Ishak inte tillräckligt het framför mål. Det var Ishak inte heller när Simon Gustafson fixade en straff, åtminstone inte när han skulle slå den.

Däremot visade nämnde Gustafson hur mycket boll han har i sig, även om jag förstår att Erik Hamrén skakade på huvudet när han vid ett par tillfällen inte stängde ytor på mittfältet, och Finland kunde spela rakt igenom. Det är lärdomar 20-årige Simon gör med tiden, vi kommer att se mer av honom på högre nivå än den här.

I snitt brukar en till två spelare ta steget till det ”riktiga” landslaget vars första samling är i mars inför EM-kvalet mot Moldavien. Den här gången talar vi om fler trots kvällens ytterst bleka insats mot Finland:

Nabil Bahoui och Isaac Kiese Thelin har varit med tidigare och lär få chansen igen.

Erik Johansson och Robin Olsen lär också finnas med med i mars.

* Detsamma gäller en av högerbackarna Emil KrafthJohan Larsson och Anton Tinnerholm. Min gissning är att Hamrén går på kraft.

* Vänsterbacken Ludwig Augustinsson har visat framfötterna på lägret och måste betraktas som högaktuell men får kanske fokusera på U21-landslaget fram till och med sommarens EM.

* Spelare som Simon Gustafson, Marcus Rohdén och Oscar Lewicki har också imponerat och är framtidsnamn även om det nog dröjer ett tag till.

Truppen mot Moldavien i EM-kvalet lär alltså bestå av minst 5-6 spelare från Abu Dhabi-lägret, lite beroende på om Erik Hamrén tycker att Johan Elmanders erfarenhet och arbetskapacitet fortfarande behövs. Bolltekniskt är veteranen omkörd av yngre förmågor som Augustinsson, Lewicki och Gustafson, något som blivit tydligt under träningarna här men fotboll handlar om att löpa mycket och rätt också.

Jag tycker ändå att januariturnén gav en del hopp om framtiden. Hamrén har en månad att fundera på om han ska våga satsa på en totalrenovering eller lita på mer det gamla.

Att A-landslaget efter det svaga 2014 står inför ett vägskäl känns uppenbart. Det tycks inte finnas så mycket mer utveckling i den trupp Hamrén har lutat sig emot senaste åren. Däremot finns det många spännande namn som trycker på underifrån.

En del av dem visade upp sig från sin bästa sida under januariturnén i Abu Dhabi 2015 där inte mindre än elva spelare totalt gjorde landslagsdebut, och Sverige genom segern mot Elfenbenskusten samlade ihop viktiga poäng till Fifa-rankingen.

Finlandsmatchen räknas inte efter en uppgörelse mellan länderna. Att den första matchen gjorde det berodde på att Elfenbenskusten aldrig svarade på Sveriges förhandsförfrågan att stryka den. Något som blev lyckat i efterhand.

Sida 1 av 387
  • Tjänstgörande redaktör: Micke Andersson
  • Chefredaktör, ansvarig utgivare och VD: Jan Helin
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: http://support.aftonbladet.se/
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB