Jag vet inte varför jag tycker att det är så roligt med den sortens humor som driver med kristna. Inte religiösa överlag, utan just med kristna och kristendom. Det kan ha att göra med att jag själv är uppvuxen i Pingströrelsen och därför skrattar med istället för åt, på något märkligt vis, för det är inte för att jag på något vis föraktar eller ser ner på kristna.

Igår ramlade jag över den här fantastiska sajten, efter ett tips på Twitter där det länkades till den här postningen. Det är kanske inte så mycket kristet över den, men kolla kommentarerna! Jag fascineras också över att folk kan vara så fantastiskt ambitiösa och hålla liv i liknande sidor. Mullbergaskolans rektor twittrar dessutom.

I våras spekulerades det vilt om vem som låg bakom Sanningen måste fram. En blogg som visade sig vara ett inlägg i den politiska debatten, kring Kristdemokraterna.

Tidigare, i internets begynnelse, skrattade jag mycket och ofta åt Svenskfinska församlingen i Sundsvall, också det en fejksida (även om den mycket väl hade kunnat vara på riktigt). Och om jag ska vara helt ärlig så brukade jag och en kollega till mig, också han med rötter i frikyrkan, skicka länkar till varandra från Dagen.se, som på den tiden utan att vara det minsta lilla på låtsas var stor humor för den som är uppvuxen i rörelsen. Som tur är har Dagen blivit väldigt mycket modernare i dag.

Jag tar gärna emot tips på andra liknande sidor, ambitiösa fejkbloggar och de behöver inte ha kristendomen som tema, det går bra med vad som helst bara det är välgjort och man kan skratta åt det.

Det finns bloggare och så finns det bloggare.

Det finns bloggare som sätter upp en blogg, och skriver några rader som aldrig upptäcks. Det finns bloggare som sätter upp en blogg, skriver några rader, lägger ner och glöms bort. Det finns bloggare som sätter upp en blogg, skriver några rader, blir gigantiska och lägger ner. För att strax återuppstå någon annanstans, i en ny blogg. Som i vissa fall också den blir gigantisk. Det finns bloggare som aldrig blir jättestora men som bloggar på, år efter år. Det finns de som bara försvinner. Det finns bloggare som glöms bort lika snabbt som de upptäcktes.

Och så finns det Mickey J Barczyk. En bloggarnas bloggare, en gigant i bloggvärlden. En bloggare som då och då ledsnar, men som aldrig basunerar ur något om nedläggning eller bloggtrötthet. Som bara slutar skriva, för att efter en tid, längre eller kortare, bara börja igen. En bloggare man inte glömmer, en man saknar när han inte skriver för att Mickey är ett unikum i bloggvärlden.En bloggare med integritet, full av värme men inte utan huggtänder. En bloggare med polsk mustasch och ett stort leende.

Mickey J Barczyks blogg kan vid en första anblick te sig som endast en humorblogg, en blogg för återpublicering av andras material, en blogg där han tipsar om roliga saker han hittat på nätet. För jo, Mickey hittar sådant som ingen annan hittar. Men den som följer Mickey över tid inser att det ligger betydligt mycket mer än humor bakom hans bloggande. Där finns samhällskritik, analys av bloggvärlden, mediekritik och vasshet. Alltid inlindad i humor. En gång i tiden hade han också en bloggskola.

Mickey har varit helt tyst sedan i maj, och då gjorde han bara ett tillfälligt inhopp. Igår bloggade han igen. Jag hoppas att det inte var en tillfällighet. Välkommen tillbaks Mickey – jag har saknat dig!

Mattias Boström som jobbar på Piratförlaget har den senaste tiden gett sig in i debatten om framtiden för bokbranschen, inte en dag för sent.

Idag publicerar han ett konkret räkneexempel som ger fakta i frågan om vem som tjänar mest, förlaget eller författaren. Läs!

Vad man frågar sig är varför inget gjort detta tidigare. (det kanske nån har, men var, när då?)

Är det företagskultur, är det ett självändamål att vara hemlig och inte avslöja några siffror? Att inte lägga fakta på bordet? För vem, varför? Det är bra att allt fler kliver ut i transparensen, att anställda på de företag och i de branscher som debatteras kommer ut och berättar hur det förhåller sig i verkligheten.

Uppdaterat: Författaren Hans-Olov Öberg kommenterar Boströms inlägg och ställer några intressanta frågor.

Det blir allt vanligare med kollaborativa bloggar. Alltså när flera personer går ihop och turas om att blogga på samma ställe. En bra idé, om man vill att bloggen ska hålla hög kvalitet, uppdateras ofta och inte bli så enkenlriktad som det kanske blir om man pumpar ut sina egna överanvända ord ständigt. Om man dessutom behandlar ett ganska smalt ämne är det enklare om man är många med idéer.

Idag tipsar jag om två nya gängbloggar, som jag väljer att kalla dem, väldigt olika men båda bra.

Den första är Mensflickorna. Det är sex tjejer och en kille som bloggar om mens, och dessutom låter gäster blogga. Den behandlar det mesta kring blodet som de flesta kvinnor måste leva med och är ett underbart initiativ. Det slår mig också hur bloggarna alltmed tar över funktioner som andra tidigare haft. I mensflickorna samlas allt från frågeställningar som Kamratposten brukar ta upp till tjejsnack om mens i alla möjliga och osannolika perspektiv. Folkbildande och bra, inte utan humor och väldigt socialt. You go girls!

Den andra är Skyltat. En blogg skriven av fem personer som samlar skyltar från världens alla hörn. De kan vara dråpliga, roliga, fula, felstavade eller obegripligt formulerade. Läsarna uppmanas också att skicka in egnra bidrag och resultatet är en gedigen samling skyltar, en blogg att besöka om man behöver motionera mungiporna eller bara tänka på något helt annat en stund.

Känner du till någon annan gängblogg, där flera skriver om ett smalt ämne? Tipsa mig!

Hej alla.

Jo jag vet att den här bloggen varit lite eftersatt. Just nu försöker jag samla tankarna och sortera. Tankarna som uppstod när jag i helgen bevistade Sweden Social Web Camp (SSWC). Det var stort. Bland det största jag varit med om och jag är helt säker på att det är en sån happening som det kommer att talas om i euforiska ordalag om tio år, ja kanske tjugo. Jag ska inte tråka ut er som inte var där med fler detaljer, däremot kommer det inom överskådlig tid att komma en del poster utifrån funderingar som föddes där, om framtiden, om journalistik, om internet i stort och andra mer eller mindre viktiga saker.

Först ska jag såklart sammanfatta veckans bloggteman tid och pengar. Men allra först, några snabba tips om viktiga saker som tagits upp i bloggvärlden på slutet, för er som händelsevis har missat.

Ni kanske minns posterna om döden, och våra digitala testamenten. Där konstaterades bland annat att fantastiska bloggerskan Alter Egos blogg stängts ner på grund av ett missförstånd gällande en räkning till webbhotellet. Nu har någon annan övertagit hennes domän, resonerar.se. Tonårsmorsa är upprörd, och Jardenberg skriver att vi behöver K-märkning av domäner för att liknande saker inte ska kunna hända. Jag är nog lite mer inne på Jonathan Sulos resonemang, att det är innehållet och inte domänen som ska skyddas. Problemet med Alter Egos domän är ju inte att den används, utan att innehållet försvann och bevarandet av hennes blogg inte reddes ut ordentligt medan tid fanns.

Vad jag däremot tycker är jättetråkigt är att RSS-feeden från den nya domänanvändaren pumpas över till Alter Egos Facebooksida. Det måste gå att stoppa.

Vad gäller cirkusen runt Aftonbladet och Israel vill jag rekommendera läsning av Emanuel Karlstens utmärkta text. Jag tycker också att Carl Bildt förklarar rätt bra vad yttrande och tryckfrihet faktiskt innebär.

Över till The Pirate Bay. Jag har inte riktigt hunnit sätta mig in, men det har Micke Zackrisson. Peter Sunde har skrivit en mycket kort men talande mediakritisk text. Här finns ett pressmeddelande från TPB och nu är sajten uppe igen. Jag konstaterar bara helt kort att en av de allra viktigaste politiska frågorna just nu är att rädda det fria internet, att rädda tryckfriheten och att rädda vår yttrandefrihet och offentlighetsprincipen. Allt hänger ihop och jag blir så illa till mods av utvecklingen den senaste tiden att jag nästan inte orkar hänga med. Trött blir jag. Men tacksam för alla som orkar och så kommer jag igen, jag också. De grundläggande demokratiska principerna är viktigare än nästan allting annat, och jag kommer inte att sluta slåss för dem, även om jag ibland faller ner i en svacka och fylls av tvivel.

Så sist något helt annat, om du inte läst denna postning av Alex Schulman, gör det. Jag är inte som så många andra beredd att falla ner på knä över hans avbön, hans trovärdighet är alldeles för skadad för det. Men om han håller stilen ett tag till kanske jag ändrar mig och lyfter på hatten jag också.

Idag tänkte jag slå ett slag för några av mina kollegor på Aftonbladet blogg.

Först har vi den nyaste, det är självaste Jan Helins blogg. Han försökte sig visserligen på att blogga för längesen men det var ett klent försök. Den här gången tror och hoppas jag att han ska lyckas matcha konkurrenten Thomas Mattssons lysande bloggande på Expressen.

Sen så har vi Bloggdivan himself, Alex Schulman. För er som inte upptäckt hans pappablogg kan jag rekommendera den. Över förväntan. Egentligen borde jag vara sur på Alex för att han blockat mig på Twitter, men jag är inte den som är den.

Och så en som funnits länge och som därför kanske fallit i glömska hos någon – Fotbollsfrun, Malin Wollin. Utmärkt blogg att kila in till när man har ett par minuter över, här skrivs inga tiotusenteckensposter.

Ingen av Johan Palms hardcorefans kan ha missat hans bloggande, men det kan vara lite roligt att läsa även om man inte älskar hans artisteri.

Sist något helt annat: Johanne Hildebrandt är i Afghanistan. För att komma närmare och lite bättre förstå situationen där tycker jag absolut att du ska läsa hennes blogg.

Hej hej,

förra veckan var temat tid. Somliga säger att tid är pengar och den här veckan tänkte jag att vi skulle prata om pengar.

Inspiration kan fås här, läs också gärna kommentarerna till Alexandra Rapaports bloggpost.

Skriv en bloggpost på ämnet pengar, kan handla om allt från att inte ha några till att ha massor, kanske berätta vad du skulle göra om du vann en fantasisumma pengar? Hur viktigt är det med pengar, är pengar tabu? Skulle du outa din inkomst?

Länka hit och droppa en kommentar i kommentarfältet, så jag hittar igen den.

Jag vill också passa på att tacka alla som skrivit om tid – sammanfattning kommer.

Nu har tonårsmorsa levererat del två i sin bloggskola.

Jag gillar hur hon tar upp exempelvis designen på bloggen även om det egentligen inte intresserar henne själv. Men visst är det så, och jo hennes blogg är mycket mer aptitlig idag än tidigare.

Och igen citerar jag hennes slutkläm, för visst är det så att den som kan knepen kan få massor av trafik, men vad vill du med din blogg? Ha trafik, eller rätt trafik? Alltså klick på sidan eller läsare som bryr sig och engagerar sig i det du skriver?

Och självklart är det så med bloggande liksom med livet i stort – man kan inte vara alla till lags;

 

En sak måste man komma ihåg när man bloggar och det är att man aldrig kan göra alla till lags. Om du länkar för mycket kommer någon att reta sig på det och om du inte gör det så kommer någon att reta sig på det också. Om du lägger ut bilder på dig själv så finns det alltid någon som kommer tycka något om det också. I slutänden handlar det trots allt om hur DU väljer att din blogg ska se ut och vilket syfte den fyller.

Sedan finns det ju hur många bloggtips som helst. Men jag tror att det allra viktigaste är att man själv tänker igenom hur man vill ha sin blogg och för vem man skriver. Jag tror inte man kan få en välbesökt blogg om man endast skriver för att få höga läsarsiffror. Det måste finnas en substans i det man skriver också.

Det har varit lite glest med blogglektionerna här under sommaren, därför blev jag hjärtans glad när jag ramlade över Tonårsmorsas bloggskola.

Tonårsmorsa är en veteran i bloggvärlden, hon har varit med typ jämt och hon vann dessutom Aftonbladets stora bloggpris för 2008, så hon vet vad hon snackar om.

Inte minst har hon väldigt rätt i det hon skriver om känsliga ämnen som jag måste få citera:

Om du skriver om känsliga ämnen så måste du räkna med debatt. Med debatt menar jag inte att folk har rätt att gå till personangrepp, utan jag menar att om du skriver att du till exempel är helt emot abort, så måste du räkna med att det kommer att finnas personer som inte alls håller med dig och som har en massa argument till varför du har “fel” åsikt. En debatt bör man inte ta illa vid sig av, även om den kan bli lite “het”. Då är det bättre att skriva om att du älskar dina köksgardiner och hur vackert det är med petunior i blomlådan. D.v.s. att du håller dig till “neutrala ämnen”.

Det är också bra att ha i bakhuvudet att inte vara så fördömande i sina blogginlägg om man inte vill ha just den debatten. Om du skriver att du hatar alla kvinnor som gör abort för att de dödar sitt barn, då måste du räkna med att det finns kvinnor som genomfört en abort och som kommer att bli oerhört sårade och förbannade för det du skrivit och som kommer att låta dig veta det. Om du tycker att du har rätt att hata kvinnor som gjort abort, så får du också räkna med att det finns folk som tycker att du är en hemsk människa som till exempel bär päls och som undrar vem du är att döma för att någon genomgått en abort, när du själv går runt med en päls av döda djur…

Det är så spot on, och något jag tror de flesta bloggare lär sig efter ett tag. Att inte bara slänga ur sig en spontan ogenomtänkt åsikt, för det får man äta upp. Men precis som hon säger – vill man ha debatt så visst, men om man inte känner sig sugen på ifrågasättanden och höga vågor är det bättre att blogga om sina krukväxter.

Har man gett sig in i leken får man leken tåla, så ibland är det bra att tänka efter före.

Kort och gott, några läsvärda grejer jag ramlat över på nätet:

Därför tänker jag inte vaccinera mig – Anna Toss skriver om svininfluensan. Om immunförsvar, om nackdelarna med vaccinering och om att skydda sig från smitta.

Tid – Jerry Silfwer skriver om tiden, om att använda den och välja själv. Och om bristande förståelse hos omvärlden. Stor igenkänning även om jag inte är alls lika effektiv som Jerry och behöver massor av göraingentingtid och ställtid. Och när jag ändå var inne på alfahanne.se hittade jag Jerrys Spotifylistor. Rekommenderas för dig som behöver lite nytt (eller gammalt) i sjysta blandningar.

Jag fastnar ofta i musiklyssnade, snöar in på saker och har svårt att hitta nya riktigt bra grejer. Därför älskar jag sånt här. Jan Gradvall som har dokumenterat bra smak listar årets hittills bästa album.

Jacob Dahlin charmar Boy George – Älskade Dumburk har rotat i arkivet, igen.

Man ska inte fildela, ska det vara så svårt att fatta?! – Josh tipsar om strålande satir.

Erik Laakso tar över stafettpinnen från muminmuggar.se och erbjuder Laakso-rabatt på femton procent för er som missade mymlanrabatten under juli månad. Erik har också skrivit en postning om snus och hur det kan bli mer miljövänligt. Sommartorka kanske. Eller också bara bra.

Är du också rädd för tjejen i reklamen? Har du missat Facebookgruppen för er som behöver tala ut om detta?

För den debattsugne rekommenderar jag den här postningen om hur man ska benämna en tjejs könsorgan. (och om en vuxen mans kön kan kallas snopp) Karin föreslår slida, själv håller jag på sköte.

Sen så tycker jag att Elin har skrivit en fin kärleksförklaring till sin mamma.