Hur hade man känt sig när man gick ut på planen med ett av la ligas mittenlag efter att hela världen pratat om en i en vecka?
Aningen nervös? Pressad av prestationsångest? Smått självmordsbenägen?
Man hade nog inte känt sig som Sergio Canales i alla fall (stressade 10-talsmänniskor har min tillåtelse spola fram till drygt två minuter in i klippet och känsliga tittare är härmed varnade).
Madre mia.

I Spanien öser snö och regn och fan och hans släktingar ner från himlen den här veckan. Racings ädelsten hälsar vädergudarna med årets vaselina.

Att åka till Bilbao ska inte vara en schlager, det vet både Barcelona och Real Madrid nu. Publiken på San Mamés brukar göra sitt till och Athletic-målvakten Gorka Iraizoz hade god hjälp av en omutbar backlinje, där inte ens CR9 fick springa kant som han ville.
Bilbaos vänsterback Koikili Lertxundi fick ett litet brejk i våras när han satte totalstopp för Leo Messi i mötet med Barcelona och förutom sitt extraordinära science fiction-namn har Koikili lite andra särdrag som skiljer honom från fotbollsfolket.
Han driver ett personalföretag vid sidan av fotbollen och hann ta en högskoleexamen i historia innan Athletic fick upp ögonen för honom. Det var 2007 och Koikili sparkade boll i tredjedivisionsklubben Gernika mest för skojs skull. Tyvärr är uppdateringsfrekvensen på hans blogg lite i lägsta laget.

 Läget då, Lertxundi?

Leo Messi slår klubbrekord och håller på att älskas ihjäl av sina beundrare. Pep Guardiola uttryckte sig i alla fall kort och koncist angående argentinarens etthundraförsta mål i Barçatröjan:
– Det är barbariskt.

Real Madrid (som är veckans lag här på bloggen, det har ni noterat) drar just nu på sig benskydden för att om en stund kliva ut på San Mames och göra livet surt för Athletic Bilbao. Karim Benzema blev ju en man för startelvan i ungefär samma ögonblick som han visade att han var en man för bänken, när Gonzalo Higuaín gick sönder förra helgen.
– Jättetrist, tycker Benz.
Säkert, säger jag.

Higuaín å sin sida, var uppe på AS redaktion och pratade om läget häromdagen. Han höll humöret uppe mest hela tiden trots frågor som:
Klubben är väldigt nöjda med att Kaká är gift och har barn, det är inget du funderar på?
– Jo, om jag inte är gift vid 25 kommer de kicka mig, svarade el Pipíta, 22, kyligt.
Det var egentligen först när någon i intervjugänget (spanska tidningar har en tradition att sätta sig runt ett stort bord och plocka in samtliga reportrar plus släkt och vänner när de intervjuar en spelare, varför artiklarna kan spreta en aning) tog upp det faktum att Argentina varit lite väl aggressiva på planen i landskampen mot Spanien i höstas, som Gonzalo satte ner foten:
– Argentina spelar inga vänskapslandskamper. Vill de ha det får de ringa Finland.
Hade någon av AS hundra reportrar haft lite tabloid-feeling skulle nästa fråga så klart ha varit:
– Och vem uppfann egentligen tangon?
Men men.

Strax dags att sega sig i väg till Camp Nou där Barcelona, som vanligt, ska möta Sevilla. Tydligen tog inte alla spelarna cuputslagningen mot andaluserna särskilt bra och enligt Mundo Deportivo ska två spelare ha fallit i gråt i omklädningsrummet.
Jag har filat lite på mina kandidater.
Hur känns Bojan och Messi? 

Det är alltid lika deppigt att prata om Rubén de la Red, men ibland måste man.
Real Madrid har slutat lägga energi på att få reda på vad felet är med hans hjärta och trycker, enligt Marca, på för att få de la Red förklarad som fotbollsinvalid. Det skulle innebära att de slipper punga ut med hans miljonlön och i stället betala de la Red en bekväm pension på 1 500 euro i månaden.
Men Rubén har vänner på viktiga positioner. Tre lagkaptener i Real Madrid till exempel.
Guti, Raúl och Iker Casillas håller kontakten med sin lagkamrat och visade ett prov på sin solidaritet i veckan.
När klubbens representanter dök upp med ett nytt ’försäkringspapper’ att skriva på i omklädningsrummet förklarade trion att det inte var aktuellt, innan de fått läsa igenom papprena bättre och se att det inte försämrade Rúbens förhandlingssituation. En för alla, alla för en.

Vår kompis Guti är nog annars den av Madrids tre musketörer som hänger mest löst just nu. Efter att han återigen dykt upp försenad till träningen i veckan gav han en presskonferens där han gav ungefär ett lika lugnt intryck som en fotbollsspelare som sålt diamantörhängena och tappat bort Amex-kortet, eller hur det nu är man säger.
– Tycker du att du gör ditt jobb bra? dundrar Guti till en journalist som just ställt frågan om han gjort sitt bästa i klubben under hösten.
– Jag tycker jag gör det jättebra, svarar (den manliga) journalisten.
– Jag också, säger Guti.
Jag tror att han syftar på sitt eget jobb där på slutet.

Möjligen kände sig Guti lite utpekad häromdagen när hans lagkamrat Kaká gjorde en lång radiointervju där han fick svara på frågor om sitt liv och sitt fotbollsspelande. Mest det förra. På frågan ”vad tycker du som religiös när medspelarna svär i omklädningsrummet?” säger Kaká:
– Jag tycker inte om det. Men det var värre i Italien, säger Kaká som en gång för alla får reda ut varför han går under ett namn som, i alla latinska språk jag känner till, betyder ’bajs’.
– När jag var liten kunde min bror Rodrigo inte säga mitt riktiga namn Ricardo. Det blev ”Kaká”, förklarar Kaká.
Men säger din fru Kaká? undrar radiomannen.
– Nej, hon säger ’älskling’, deklarerar brassen nöjt.

Rodrigo ska man ju alldeles uppenbart döpa ett barn till som man inte vill se på den stora fotbollsscenen, men nästan.

– Så här är fotbollen. Och livet, konstaterade Zlatan Ibrahimovic inte allt för dystert efter att den första av Peps pokaler fått släppas ur sikte.
Det var så klart osannolikt att Barça skulle upprepa förra årets buckelbedrift och kanske är det lika bra för Peps pack att Copa del rey, som onekligen ligger längst ner i hackordningen av de tre stora turneringarna, rök så pass tidigt. Jag tyckte faktiskt att spelarna såg lite lättade ut när de klev ut från omklädningsrummet i dag.
Både Zlatan, Gerard Piqué och smitningsbenägne Leo Messi stannade upp i mixade zonen och pratade länge och väl om både väder och vind innan bussen inte kunde vänta på dem längre. Jag anar instruktioner från klubbens PR-avdelning här.

Och eftersom det var en snackis hemma under matchen i går kväll (och att jag tillbringar oproportionerligt mycket tid ett par decimeter just under hans haka), så kan jag här och nu skingra dimmorna kring Zlatans nya mustasch:
Det är Ibras hela ansiktsbehåring ni fick se i går. När han inte rakar sig räcker det ungefär till en tangorabatt och ett litet bockskägg på hakan. Man kan säga att han hade skaffat helskägg i går. Det är väl härligt att folk är olika.

José Manuel Pinto borde stå alla matcher för Barcelona. Försvarsspelet får en helt annan nerv när han är ute och vallar bollen i straffområdet, känner ni det?

Att Sevilla gör som de gör mot Barcelona är extra imponerande om man betänker att de saknar tunga pjäser i Zokora, Fabiano och Kanouté.
De har ju förvisso en ganska tung pjäs som styr skutan. När matchen var över i går hade den nystartade Facebookgruppen ’Vi som inte vill att Del Nido någonsin tar av sig den här hatten’ 468 medlemmar.

 Det är ett smutsigt jobb, men någon måste göra det också.

En av dem tycker jag mig känna igen väldigt väl.

Hela Spanien går just nu runt i ett förälskelserus. Det är Racing Santanders Sergio Canales som får spanska fotbollsfans, tidningar och storklubbar att dregla ymnigt och länge.

Det finns en outtalad men mycket tydlig linje i den spanska tidningshierarkin.
De lirare som hamnar på sporttidningarnas förstasida (och inte spelar i lagen från Barcelona eller Madrid) har en gång för alla tagit steget ut ur anonymiteten.
De som plåtas på förstasidan i en miljö som för tankarna till storslagna (och kanske inte alltid helt rumsrena) epoker i spansk historia är superstars.
Sergio Canales hoppade över steg nummer ett med sin uppvisning här i Sevilla i helgen.
Han blir förevigad i en hapsburgsk paradvåning direkt. 

 Easy chair. Filip II hade också huvudbonad inomhus.

Om jag skulle beskriva det här fotoögonblicket är inte ’avslappnat’ det första ordet som kommer till mig.

Xerez har gjort sig av med tränaren Cuco Ziganda i dag. Det var tydligen något med resultatet som ledningen inte gillade. Den riktiga prövningen för laget med Primeras snyggaste namn blir så klart att hitta en tränare med ett alias som matchar lika bra.

I Sevilla är livet som vanligt lite roligare än i resten av Spanien. Efter en rätt risig vinter i la liga lär Manolo Jiménez gäng vara adrenalindopade på gränsen till tillåtna värden i morgon. En gång kan man slå Barça på ren inspiration och med utgångsläget efter första matchen på Camp Nou tror jag att andaluserna håller i det här och tar sig vidare i cupen.
Vad det innebär för Barcelonas säsong väntar vi med att analysera innan torsken är ett faktum, men det var ju inte för den här jävla Copa del rey som Zlatan flyttade till Katalonien i alla fall.

De vita gjorde verkligen vad man kunde begära av dem i snön i Madrid, men vad hjälper det när Leo Messi dansar tango på Teneriffa?
Barcelonas match hade knappt börjat när Real Madrid-spelarna kom ut i mixade zonen i tillfällig ligaledning.
Karim Benzema lite ledsen över att ha fått det slutgiltiga, eller tillfälliga, beviset på att han för tillfället är Pellegrinis andraval i anfallet. Jag vet inte om ni såg att Gonzalo Higuaín tvekade att passa Benz och i stället ville vänta in Cristiano Ronaldo i ett anfall på slutet?
– Det är inte hela världen, det blir nästa gång i stället, svarade Benz sammanbitet i mixade zonen.
Det är inte alltid lätt att spela i Real Madrid.

Det är inte heller alltid lätt att spela i Mallorca. Efter matchen siktade BBC:s Spanienkorre Ash in sig på motståndarna i mixade zonen för att plocka hem några värdefulla citat.
– Hej Nunes, pratar du engelska? undrade Ash.
– Nej, jag är inte Nunes och jag pratar inte engelska, svarade Borja Valero (märkligt nog på engelska), som ändå får betraktas som Mallorcas mest lysande stjärna den här säsongen.

 Me Nunes – tu Valero?

Priset som most casual i kväll går utan tvekan till Reals Esteban Granero, som jag i ett svagt ögonblick kallade Sebastian i en text på webben, men bättre det än à la Ash, kan vi konstatera. Granero var kanske hetast på plan i kväll (rent spelmässigt alltså, hans estetiska betyg kommer lite längre ner i texten).
Granero är ju Galaxernas intellektuella alibi, och den blivande psykologen hade verkligen ingen brådska i kylan efter att han avgjort matchen på Bernabeu.
Han ville absolut inte prata om Barcelona efter matchen. Det här var ju ändå kvällen då Real ledde ligan i över en timmes tid innan Messi messed it up.
– Vi ska bara koncentrera oss på oss själva nu, snart har vi en ny match och den måste vi fokusera på…
Men du ska väl se matchen i alla fall? avbröt jag.
– Jo, det ska jag, det måste man. Det är bra att titta på konkurrenterna, svarade Granero lite resignerat.

Det som slår en efter att Karim B och CR9 har glidit förbi pressfållan och mest lämnat en söt doft av parfym efter sig är att Esteban Granero mer påminner om estet-killarna på Västerhöjdsgymnasiet i Skövde anno -00 som plockade ut Coldplay-ackord på gitarren på hemmafesterna (och rönte en del framgång, undertecknad inräknad). 

 Hur har du råd med din rock n’ roll-livsstil?

Det tog kanske längre tid än jag räknat med, men nu har la ligas två giganter skapat det där lilla försprånget i tabellen som man fruktat skulle komma.

Jag försöker räkna ut när jag bevakade fotboll i snö senast. Det måste ha varit någon gång under den gudsförgätna Royal league-eran för några år sedan på Stockholms stadion. Jag trodde inte då att nästa tillfälle skulle bli i Spanien, men voilà!
På gatorna utanför Bernabeustadion ligger ett fint snötäcke på marken och i Madrids trafiknät skapar detta ett gemytligt kaos (på de här breddgraderna snöar det ungefär en gång om året, men spanjackerna lyckas alltid förtränga det till nästa vinter och således bli totalt tagna på sängen).

 Nej se det snöar, nej se det snöar, det var väl roligt, hurra!

Manuel Pellegrini plockar in Fernando Gago och låter Rafael Van Der Vaart vara kvar på mittfältet, samtidigt som efterlängtade Kaká får en startplats, vilket alltså innebär att han trotsar Madridmobben som hävdar att VDV och brassen inte kan spela samtidigt.
Fotbollslag från charterdestinationer brukar ju inte vara totalt bekväma med minusgrader, så jag tror att det här får värre konsekvenser för Mallorca.

Real Madrid får ju lite skit för att drabbas av storhetsvansinne då och då. Det har jag verkligen överseende med om följden är att man bumpar upp Nessun dorma med Luciano i högtalarsystemet innan match. Det blev just lite varmare på Barnabeustadion.

När Zlatan Ibrahimovic satte ner foten mot Villarreals Oscar Godín och blev avstängd i kommande match blev jag lite upprörd, det ska erkännas. Jag hade inte bangat en weekend i en solstol på Teneriffa. Men utan Big Z i Barcelonas trupp är det så klart Madrid som är Primera Divisións epicentrum i helgen och därmed dit jag styrt stegen. Real Madrid har ju också charterömotstånd (ni kan dela upp det ’charter’, ’ö’ och ’motstånd’ om ni tagit ett glas eller två) den här omgången och i morgon ska Mallorca kliva in på Bernabeu och egentligen bara göra vad de gjort fem gånger de senaste tio åren: Slå Real på bortaplan.

Killarna från Mallis har smugit sig upp på fjärde plats i tabellen, utan att någon i Spanien verkar ha någon vattentät förklaring till hur det hela gått till. I morgon har de två reella motståndare: Manuel Pellegrinis lag och kylan. Och Cristiano Ronaldo.
Men trots att Goyo Manzano tillhör portugisens fanbase har Mallorcas tränare ingen särskild markeringsstrategi med sig till Madrid. Däremot en ganska spektakulär kärleksförklaring till CR9.
– Vi ska inte markera oss tokiga, man ska inte fixera sig vid något som är så naturligt i fotboll. Han är så bra som han är för att Gud har skapat honom sån och vi andra kommer att få lida för det.

Cristiano behövde nog få höra det. Man får ju ofta känslan att han behöver en liten självförtroendeboost.

Det drar ihop sig till en av säsongens, på förhand, mest otippade toppmatcher. Men när Real Madrid tar emot Mallorca på Bernabeu på söndag är det tabelltvåan mot fyran som möts och hör sen.
Iker Casillas har inte haft sin bästa säsong men när han ger Marca en jätteintervju är det återigen sin skäggväxt han ställs till svars för.
Jag tycker att det börjar bli lite tröttsamt och det gör Iker med.
– Jag har låtit det växa bara!
Marca: Om ni vinner VM, rakar du dig då?
– Herregud, jag gör det och vad mer ni vill!

När det är dags för lite reality check är Casillas en man med fötterna på jorden. Han känner av den ekonomiska krisen (”vi fotbollsspelare är privilegierade, men jag har ju familj och vänner”) och har lagt ner tv-spelandet (”Jag spelar nästan aldrig längre, när jag var yngre gjorde jag knappt annat”) till förmån för andra aktiviteter, men ännu inte riktigt vuxit ut i köket (”Jag är bra på att göra skinksmörgåsar”).
Förutom att Iker alldeles uppenbarligen tagit moderåd av Erik Hamrén innan han kilade upp på Marcas redaktion i går är Real-keeperns senast lästa bok är Flickan som lekte med elden, vilket ju indikerar att han även läst Män som hatar kvinnor och hakat på tåget.

Man kan utan överdrift säga att Zlatan Ibrahimovic är Spaniens mest kände levande svensk just nu (tätt följd av mig då), men jag skulle nog påstå att Stieg Larsson har en ännu större publik.
Jag har ännu inte träffat en människa här nere som inte har läst Millenniumtrilogin. När en skönlitterär bok intar den extremt svårforcerade bastion som omklädningsrummet hos manliga fotbollslag brukar vara när det kommer till litteratur, då finns det inga spärrar kvar längre.

Påminn mig att jag ska be Iker göra en makroanalys av samhällsproblematiken med mäns våld mot kvinnor nästa gång vi ses. Ur valfri genusteori alltså.